Bakgrund: Inför en stomioperation behövs stöttning och god information då personer som lever med stomi behöver anpassa kosten till stomi, lära sig stomibandagering och vara uppmärksam på eventuella komplikationer. Syfte: Syftet var att beskriva upplevelser av att leva med stomi.  Metod: Litteraturöversikt som bygger på artiklar med kvalitativ design. Elva artiklar blev godkända efter en kvalitetsgranskning för att säkerställa hög kvalité.   Resultat: I resultatet framkom tre huvudkategorier och nio underkategorier.  Förändring i det vardagliga livet med underkategorier med underkategorierna; Inskränkningar i vardagliga praktiska aktiviteter, Positiv och negativ påverkan på det sociala livet och Positiv och negativ påverkan på sexualiteten. Förändrade känslor med underkategorier; Att få en förändrad självkänsla, Rädsla och oro och Att acceptera stomin. Stöd från omgivningen med underkategorier, Att få ett bra bemötande av vårdpersonal, Vikten av att få relevant information och Att få stöd av anhöriga. Slutsats: Att leva med en stomi kan vara en utmaning och leda till en sviktande självkänsla. Det kan också vara en lättnad då personer blir fria från tidigare svåra sjukdomar. Stöd av anhöriga är väsentligt för att bearbeta och acceptera sin stomi. Vårdpersonal bör visa respekt för att varje individs upplevelse av stomi är individuell.

Bakgrund: 115,4 miljoner människor uppskattas ha fått diagnosen demenssjukdom år 2050. Att ha en demenssjukdom kan inbringa känslor som skam och saknat självvärde. Det kan upplevas som en förlust av sig själv att insjukna i en demenssjukdom eftersom minnet försämras. Demenssjukdom ses som en anhörigsjukdom eftersom sjukdomen kan påverka anhöriga. Sjuksköterskor kan uppleva att det är ansträngande att vårda en person med demenssjukdom och kan uppleva att anhöriga har ett större behov av stöd än vad personen med demenssjukdom har. Syfte: Att beskriva anhörigas upplevelse av att ha en närstående med demenssjukdom. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med beskrivande syntes har använts. Tio kvalitativa artiklar inkluderas i resultatet. Resultat: Utifrån analysen formades två teman, vikten av att ha resurser och en livsomställning. Där fem subteman skapades, att behöva stöd i vårdandet, att behöva återhämtning, att förlora relationer, att uppleva ett inre kaos och att uppleva förändringar i vardagen. Slutsats: Genom att anhöriga får stöd från sjuksköterskor i form av information, samtal, hjälp med vårdandet samt att sjuksköterskor inkluderar anhöriga i vården av deras närstående, kan anhöriga få en bättre upplevelse av sin situation som de befinner sig i. / Background: 115.4 million people are estimated to be diagnosed with dementia in 2050. Having dementia can bring feelings of shame and lack of self-worth. It can be experienced as a loss of itself to fall ill with a dementia disease because the memory gets worse. Dementia is seen as a relative disease because the disease can affect relatives. Nurses may experience that it is exhausting to care for people with dementia and they can experience that relatives have more need for support than people with dementia has. Purpose: To describe relatives' experience of having a close relative with dementia. Method: A qualitative literature study with descriptive synthesis has been used. Ten qualitative articles were included in the results. Results: Based on the analysis, two themes were formed, the importance of having resources and a life adjustment. Five sub-themes were created, to need support in care, to need recovery, to lose relationships, to experience an inner chaos and to experience changes in everyday life. Conclusion: By giving relatives support from nurses like information, conversation, help with care and that nurses include relatives in the care of their relatives, relatives can get a better experience of their situation.

Syfte:​ Syftet med studien har varit att undersöka pandemins påverkan på sista års gymnasieelever från Sverige och Serbien. I undersökningen studeras faktorer som elevernas vardagsrutiner, distansstudier, framtidssikter, sociala faktorer, tillhörighet samt tillit. Utifrån detta har det genomförts en jämförelse mellan Sverige och Serbien. ​Teori:​ De teoretiska perspektiven som i studien behandlas är begreppen Tillit, Fara & Risk utifrån Anthony Giddens (1996) samt begreppet Tillhörighet utifrån Vanessa May (2013). ​Metod:​ En kvantitativ metod har i studien tillämpats med enkäter som insamlingsmetod för empiriskt material. Datan har analyserats genom Univariat- och Bivariat analys. Studien är inte generaliserbar eftersom det i hänvisats ett snöbollsurval. ​Resultat:​ Resultatet är omfattande och har visat att vissa faktorer påverkat eleverna från Sverige i större utsträckning och andra faktorer eleverna från Serbien i större utsträckning. ​Slutsats:​ Det har genom studien påvisats att eleverna från respektive land har påverkats i varierande grad. Sista års gymnasieelever från Sverige och Serbien har påverkats negativt vid majoriteten faktorer som undersökts i studien till följd av pandemin COVID-19. Eleverna från Sverige har i större utsträckning påverkats negativt när det gäller deras framtidsplaner, men även har deras vardag i större utsträckning påverkats negativt. Studien visar även att de har mindre tillförlitlighet för myndigheterna. Däremot har eleverna från Serbien i större utsträckning påverkats negativt vid sociala faktorer. / Objective:​ The aim of the study was to investigate the pandemic effects on last year's high school students from Sweden and Serbia. In the study, I studied factors such as student’s everyday routines, distance studies, future prospects, social factors, belonging and trust. Based on this, it has done a comparison of Sweden and Serbia. ​Theory:​ The theoretical perspectives covered in the study are the concepts of Trust, Danger & Risk from Anthony Giddens (1996) and the concept of Belonging from Vanessa May (2013). ​Method:​ A quantitative method was used in the study with surveys as a collection method for the empirical material. The data has been analyzed through Univariate- and Bivariate analysis. The study is not generalizable because a snowball selection was used. ​Results:​ The results are comprehensive and have shown that some factors have affected the students from Sweden to a greater extent and other factors the students from Serbia to a greater extent. ​Conclusion: The study has shown that the students from each country have been affected to varying degrees. Last year's high school students from Sweden and Serbia were negatively affected by the majority of factors examined in the study as a result of the COVID-19 pandemic. The students from Sweden have been negatively affected to a greater extent with regard to their future plans, and their everyday lives have also been negatively affected to a greater extent. The study also shows that they have less trust for the authorities in Sweden. On the other hand, students from Serbia have been negatively affected to a greater extent by social factors as a result of the COVID-19 pandemic.