Bakgrund: Delirium hos intensivvårdspatienten är ett komplext neuropsykiatriskt syndrom med fluktuerande karaktär som kan leda till sämre prognos och ökat vårdlidande för patienten. Dessutom leder tillståndet till ökade samhällskostnader. Genesen tros vara multifaktoriell där risk och utlösande faktorer kan påverka förekomsten. Farmakologiska åtgärder har hittills tillämpats med otillräcklig framgång varför även omvårdnadsåtgärder rekommenderas. Syfte: Att sammanställa evidens för omvårdnadsåtgärder som kan förebygga delirium hos patienten på intensivvårdsavdelningen. Metoden: Metoden utgjordes av en integrativ litteraturstudien för att kartlägga och sammanställa aktuell forskning om omvårdnadsåtgärder som kan förebygga delirium. Totalt 15 artiklar från CINAHL och PubMed inkluderades. Resultat: Utifrån de inkluderade artiklarnas resultat kunde preventiva omvårdnadsåtgärder identifieras vilka presenteras i fyra huvudkategorier; Involvera närstående, Kognitivt stimulera patienten, Fysiskt stimulera patienten och Främja patientens sömn. Konklusion: Det framkommer att intensivvårdssjuksköterskan med till synes enkla omvårdnadsåtgärder kan förebygga delirium hos patienten. Flertalet omvårdnadsåtgärder kan ses som kopplade till människans fundamentala omvårdnadsbehov som idag redan är implementerade i vården. En viktig del i intensivvårdssjuksköterskans preventiva arbete är således att identifiera faktorer som kan utlösa delirium, och ständigt arbeta strukturerat och medvetet genom sina omvårdnadshandlingar. För att möjliggöra det behövs ett personcenterat förhållningssätt med utgångspunkt i patientens resurser. / Background: Intensive care unit delirium is a complex neuropsychiatric syndrome with a fluctuating nature that can impair the prognosis and increase suffering for the patient. In addition, the permit leads to increased societal costs. The genesis is considered multifactorial where risk and triggering factors may affect the occurrence. Common experiences among healthcare professionals is that the condition can be difficult to identify, manage and treat. Pharmacological interventions implemented have resulted in insufficient success, therefore nursing interventions are also recommended. Aim: To compile evidence about nursing interventions to prevent intensive care delirium. Method: The method consisted of an integrative literature study to map and compile current research involving delirium. A total of 15 articles from CINAHL and PubMed were included. Results: Based on the results of the included articles, preventive interventions could be identified into four main categories; Involve next of kind to the patient, Cognitively stimulate the patient, Physically stimulate the patient and Promoting patients normal sleep cycle. Conclusion: It appears that the intensive care nurse, with seemingly simple nursing measures, can prevent delirium in the patient. Most nursing measures can be seen as linked to the person's fundamental nursing needs that are already implemented in healthcare today. An important part of the intensive care nurse's preventive work is to be able to identify factors triggering delirium, and continuing structured work in a conscious way through their nursing actions. To enable this, a person-centered approach based on the patient's resources is needed.