Studiens syfte är att synliggöra fritidshemslärares bild av sin yrkesroll relaterad till elevers användande av digitala plattformar. Vidare är syftet även att undersöka vilka strategier fritidshemslärare använder, dels för att förebygga nätmobbning, dels hur de pratar om och skapar medvetenhet kring vad elever kan möta på digitala plattformar. Tidigare forskning visar på ett fåtal förebyggande strategier mot nätmobbning i skolan, men den här studien ämnar utforska ämnet utifrån fritidshemmets situationsbaserade kontext. Kvalitativa intervjuer har genomförts med fyra fritidshemslärare för att synliggöra deras upplevelser av elevers användande av digitala plattformar. Resultatet visar att deltagarna använder naturliga samtal för att förebygga nätmobbning oavsett hur de ser på sitt ansvar i yrkesrollen. Vidare visar resultatet att ett aktivt nyfiket förhållningssätt bidrar till större medvetenhet för vad eleverna gör på de digitala plattformarna. Diskussion förs om varför naturliga samtal dominerar, samt att det diskuteras om hur deltagarna ser på ansvar i relation till styrdokument.

Denna studie undersöker fenomenet stress och hur det figurerar i förskolan. Syftet med studien är att bidra med kunskap om förskollärares uppfattningar av stress i förskolan samt hur förskollärarna uppfattar att stress påverkar förskolans verksamhet. Studien utgår från en fenomenografisk ansats och jag har därmed valt att använda semistrukturerad intervju som metod för datainsamling, där respondenternas uppfattningar är centrala. Jag valde att intervjua fyra förskollärare från två olika förskolor. Resultatanalysen utgår från en fenomenografisk analysmodell och resultatet presenteras utifrån fenomenografins begrepp kategorier och utfallsrum. Resultatet visar att förskollärarna uppfattar att stress ofta orsakas av faktorer som inte går att påverka eller ibland ens förebygga. Vidare uppfattar de ändå att stressen går att hantera och lindra med hjälp av bland annat olika strategier, kollegialt stöd och struktur. Viktiga slutsatser är att det bör avsättas tid för relationsbyggande och återhämtning i förskolan samt att vardera arbetslag för diskussioner kring en, för dem, fungerande struktur samt gemensamt förhållningssätt. / This study examines the phenomenon of stress and how it figures in preschool. The purpose of the study is to contribute knowledge about preschool teachers' experience of stress in preschool and how preschool teachers perceive that stress affects the preschool's operations. The study is based on a phenomenographic approach and I have therefore chosen to use a semi-structured interview as a method for data collection, where the respondents' perceptions are central. I chose to interview four preschool teachers from two different preschools. The result analysis is based on a phenomenographic analysis model and the results are presented based on the phenomenographic concepts of categories and outcome spaces. The results show that the preschool teachers feel that stress is often caused by factors that cannot be influenced or sometimes even prevented. Furthermore, they still believe that the stress can be managed and alleviated using, among other things, different strategies, collegial support and structure. Important conclusions are that there should be time set aside for relationship-building and recovery in the preschool and that each work team has discussions about a structure that works for them and a joint approach.