Funktionella brister i ett abstract kan leda till att den vetenskapliga rapporten riskerar att inte bli läst medan ett välskrivet abstract kan fungera som en inträdesbiljett till den vetenskapliga arenan. Vetenskaplig sakprosa ska enligt genrens krav vara opersonlig och transparent, vilket oftast betyder ett restriktivt uttryck av författarröst. Syftet med den här studien är att undersöka hur lärarstudenter använder författarröst i abstract. Studiens material består av 60 abstract från tre lärarinriktningar, indelade efter utbildningslängd. Abstracten analyserades genom närläsning med hjälp av en analysmodell avsedd att fånga de olika uttryck av författaröst som ryms i abstracten. Analysmodellen är inspirerad av Tang & Johns studie från 1999, där sex olika identitetsroller identifieras i studenternas bruk av författarröst. Dessutom analyserades bruket av explicit och implicit författarröst kvantitativt för att kartlägga skillnader mellan de tre studentgrupperna. Resultaten visar att studenterna inom lärarprogrammet för grundskolans senare år och gymnasiet uttrycker författarröst mer restriktivt än studenterna inom lärarprogrammet för förskola och förskoleklass. Vid genomläsning av abstract riskerar därför de blivande förskollärarnas undersökningar att gallras bort på grund av ett icke genreanpassat bruk av författarröst. Detta väcker frågor om undervisning, dels i hur abstract bör skrivas, dels om hur författarröst bör och kan uttryckas i vetenskaplig sakprosa.

Språkutvecklande arbetssätt i alla ämnen betonas i läroplanen, Lgr 11. Eleverna ska inhämta nya kunskaper samtidigt som de utvecklar sitt språk. Detta är särskilt viktigt för andraspråkselever som ska lära sig ämnen på ett för dem nytt språk. Syftet med uppsatsen är att se vilka krav läroboken ställer på elevernas språk- och kommunikationsförmåga och hur läroboken tillsammans med lärarhandledningen inbjuder läraren till att arbeta språkutvecklande i klassrummet med eleverna. I studien ingår två olika läromedel för årskurs 7-9 i två skilda ämnen, kemi och historia. Läroböckerna analyseras utifrån en läsbarhetsanalys och tar framförallt upp språk, multimodalitet, författarröst och uppgifter och krav. Analysen på lärarhandledningarna avser hur dessa kan stötta läraren i att undervisa språkutvecklande. Resultatet tyder på att läroböckerna ställer flera krav på elevernas språk- och kommunikationsförmågor, vilket eleverna behöver stöttning av läraren för att utveckla. Det framkom skillnader mellan de två läromedlen. Även om läraren får viss hjälp av läromedlen att arbeta språkutvecklande lämnas mycket upp till varje lärare.