1 |
Vilka drabbades av Förintelsen? : En läroboksanalys av hur Förintelsen skildras i samtida historieläroböcker för gymnasieskolan.Dahlström, Therése January 2009 (has links)
<p>I denna uppsats utreds hur Förintelsen presenteras i utvalda historieläroböcker. Metoden som har använts i studien är en pedagogisk textanalys, vilken går ut på att man tittar på urval, stil och förklaringar i läroböckerna för att sedan koppla dessa till bakgrundsbilden. I detta fall utgörs bakgrundsbilden av läroplanen och den tidigare forskningen på området. Även bildernas funktion i läroböckerna har analyserats. Studien omfattar tio samtida historieläroböcker, producerade för gymnasiet efter år 2000. Läroböckerna har analyserats var och en för sig, för att därefter jämföras med varandra. Detta för att fastställa huruvida de ger en entydig eller kontrastrik bild av Förintelsen i avseendet vad som skrivs, hur det skrivs, vilka förklaringar som ges och vilken funktion bilderna har. Resultatet ställs sedan mot läroplanen och vad tidigare forskning ansett som centralt vid förståelsen av Förintelsen.</p><p>Studien visar att de samtida historieläroböckerna i stor utsträckning skiljer sig åt. Variationen svarar mestadels mot tidigare forsknings syn på hur Förintelsen skall förstås och förklaras. De demokratiska värderingarna som läroplanen vill att skolan skall fokuserar på kan skönjas i några av läroböckerna, men på olika sätt och olika mycket.</p>
|
2 |
Hur skildras Förintelsen i svenska läroböcker från 1957 till 2007? En pedagogisk textanalys av historieläroböckerBerggren, Jens, Moberg, Mikaela January 2009 (has links)
<p>I denna uppsats utreds hur Förintelsens under perioden 1957-2007 gestaltas i utvalda historieläroböcker för gymnasiet. Tidsperioden har av strukturskäl indelats i tre perioder med koppling till de för tiden rådande läroplanerna. Som metod har i studien använts en pedagogisk textanalys vilken går ut på att man tittar på urval, stil och förklaringar i läroböckerna som sedan kopplats till bakgrundsbilden, som i denna studie består av läroplanerna och den tidigare forskningen på området. Studien börjar med att ge en bakgrundsbeskrivning till de olika läroplanerna och därefter förflyttas fokus till vad som står i de olika läroböckerna. Därefter övergår studien till att se hur resultatet från de olika läroböckerna förhåller sig i jämförelse med vad läroplanerna anser man bör främja samt vad tidigare forskning ansett som centrala vid förståelsen av Förintelsen. Studien visar på en bild där en förändring över tid mer och mer övergår till en detaljerad, mångfacetterad beskrivning och förklaring av Förintelsen. De demokratiska värderingarna som läroplanerna vill att man fokuserar på förmedlas i läroböckerna men på olika sätt. Variationen svarar mestadels mot vad tidigare forskning sagt om hur forskarna under denna tidsperiod såg på Förintelsen. Dock är det intentionalistiska synsättet på Förintelsen något som förenar alla tidsperioder med varandra.</p>
|
3 |
Att undervisa om Förintelsen i det mångkulturella klassrummetTerzis, Dimitrios January 2009 (has links)
<p>I detta examensarbete kommer jag att göra en undersökning om vilka erfarenheter ett antal historielärare har om att undervisa om Förintelsen i ett mångkulturellt klassrum. Undersökningen är baserad på intervjuer som jag har gjort på två olika skolor i Nordvästskåne under våren 2009. Frågeställningarna som behandlas är, vilka fördelar och nackdelar det kan finnas då lärare undervisar om Förintelsen i ett mångkulturellt klassrum där bl.a ämnet Israel och Palestina konflikten diskuteras och vilka pedagogiska metoder som lärare kan använda sig av då de undervisar om Förintelsen i en mångkulturell klass. Arbetet inleds med en kort historisk bakgrund om Förintelsen, för att sedan presentera relevant forskningsbakgrund där bl.a. olika teorier som det ”kollektiva minnet” och ”historiemedvetande” tas upp.</p>
|
4 |
Att undervisa om Förintelsen i det mångkulturella klassrummetTerzis, Dimitrios January 2009 (has links)
I detta examensarbete kommer jag att göra en undersökning om vilka erfarenheter ett antal historielärare har om att undervisa om Förintelsen i ett mångkulturellt klassrum. Undersökningen är baserad på intervjuer som jag har gjort på två olika skolor i Nordvästskåne under våren 2009. Frågeställningarna som behandlas är, vilka fördelar och nackdelar det kan finnas då lärare undervisar om Förintelsen i ett mångkulturellt klassrum där bl.a ämnet Israel och Palestina konflikten diskuteras och vilka pedagogiska metoder som lärare kan använda sig av då de undervisar om Förintelsen i en mångkulturell klass. Arbetet inleds med en kort historisk bakgrund om Förintelsen, för att sedan presentera relevant forskningsbakgrund där bl.a. olika teorier som det ”kollektiva minnet” och ”historiemedvetande” tas upp.
|
5 |
Hur skildras Förintelsen i svenska läroböcker från 1957 till 2007? En pedagogisk textanalys av historieläroböckerBerggren, Jens, Moberg, Mikaela January 2009 (has links)
I denna uppsats utreds hur Förintelsens under perioden 1957-2007 gestaltas i utvalda historieläroböcker för gymnasiet. Tidsperioden har av strukturskäl indelats i tre perioder med koppling till de för tiden rådande läroplanerna. Som metod har i studien använts en pedagogisk textanalys vilken går ut på att man tittar på urval, stil och förklaringar i läroböckerna som sedan kopplats till bakgrundsbilden, som i denna studie består av läroplanerna och den tidigare forskningen på området. Studien börjar med att ge en bakgrundsbeskrivning till de olika läroplanerna och därefter förflyttas fokus till vad som står i de olika läroböckerna. Därefter övergår studien till att se hur resultatet från de olika läroböckerna förhåller sig i jämförelse med vad läroplanerna anser man bör främja samt vad tidigare forskning ansett som centrala vid förståelsen av Förintelsen. Studien visar på en bild där en förändring över tid mer och mer övergår till en detaljerad, mångfacetterad beskrivning och förklaring av Förintelsen. De demokratiska värderingarna som läroplanerna vill att man fokuserar på förmedlas i läroböckerna men på olika sätt. Variationen svarar mestadels mot vad tidigare forskning sagt om hur forskarna under denna tidsperiod såg på Förintelsen. Dock är det intentionalistiska synsättet på Förintelsen något som förenar alla tidsperioder med varandra.
|
6 |
Förintelsen i historieböckerna : En jämförande läromedelsstudieJönsson, Rebecca January 2012 (has links)
This study of Swedish history books for grade 9 will examine and compare what the books say about The Holocaust and how it is presented. I analyse how the books present The Holocaust and how it is portrayed. I use questions to evaluate the content of the texts and thereafter I compare them to each other. My hypothesis is that history books are affected by the society in which they are written. Therefore I think that comparing books from different years, I will be able to see a difference between the books when it comes to the way they choose to present The Holocaust. In my study I discover that there are differences between the books and that many times the books that are more recently written presents The Holocaust in a more balanced way. But I also discover that to come to any further conclusions about if more recently written textbooks are better than older because of these differences, a much more extensive study is needed.
|
7 |
Vilka drabbades av Förintelsen? : En läroboksanalys av hur Förintelsen skildras i samtida historieläroböcker för gymnasieskolan.Dahlström, Therése January 2009 (has links)
I denna uppsats utreds hur Förintelsen presenteras i utvalda historieläroböcker. Metoden som har använts i studien är en pedagogisk textanalys, vilken går ut på att man tittar på urval, stil och förklaringar i läroböckerna för att sedan koppla dessa till bakgrundsbilden. I detta fall utgörs bakgrundsbilden av läroplanen och den tidigare forskningen på området. Även bildernas funktion i läroböckerna har analyserats. Studien omfattar tio samtida historieläroböcker, producerade för gymnasiet efter år 2000. Läroböckerna har analyserats var och en för sig, för att därefter jämföras med varandra. Detta för att fastställa huruvida de ger en entydig eller kontrastrik bild av Förintelsen i avseendet vad som skrivs, hur det skrivs, vilka förklaringar som ges och vilken funktion bilderna har. Resultatet ställs sedan mot läroplanen och vad tidigare forskning ansett som centralt vid förståelsen av Förintelsen. Studien visar att de samtida historieläroböckerna i stor utsträckning skiljer sig åt. Variationen svarar mestadels mot tidigare forsknings syn på hur Förintelsen skall förstås och förklaras. De demokratiska värderingarna som läroplanen vill att skolan skall fokuserar på kan skönjas i några av läroböckerna, men på olika sätt och olika mycket.
|
8 |
Läroboken - barn av sin tid? : Analys av framställningar av antisemitism och Förintelsen i läroböcker i religionskunskapfrån 1980-tal – 2010-talSundin-Berglin, Hanna, Ryman, Josefin January 2015 (has links)
Detta examensarbetes syfte har varit att granska hur antisemitism och Förintelsen framställs över tid (1980-2010-tal) i läroböcker för grundskolans senare år. I Studien granskades också andra strategier i texterna för att motverka antisemitism. Granskningen gjordes genom en diskursanalys av judendomskapitlet i åtta religionskunskapsböcker, vilket innebar att vi satte böckerna i sin samtida kontext med fokus på antisemitiska strömningar.De resultat som framkom av våra analyser visade att läroböckerna generellt lade stor vikt vid antisemitism. Både begreppet antisemitism och Förintelsen behandlades på ett tydligt sätt i majoriteten av läroböckerna, ofta genom egna avsnitt och begreppsförklaringar. Det har varit tydligt att läroboksförfattarna intagit en motståndstagande position till antisemitism, vilket har framkommit ibland annat deras språkbruk om fenomenet.De andra textmässiga strategier för att motverka antisemitism som framkom av analysen, liknade varandra trots skilda årtionden. De strategier som återkommande användes var att belysa inomreligiös variation, att skapa närhet mellan eleven och religionen, att jämföra religioner, att framställa judendomen på ett neutralt sätt samt att motbevisa vanliga stereotyper och fördomar.Analysen visade också hur framställningen av dessa ämnen förändrats över tid, beroende på de rådande samhällsdiskurserna när böckerna skrevs. Även om diskurserna har varierat, visade analysen att liknande strategier använts över tid för att motverka antisemitism. Dock synliggjordes vissa skillnader beroende på varierade samhällsdiskurser. Det finns exempelvis ett tydligt kristet perspektiv i de tidigare böckerna medan de senare böckerna allt mer frångått detta och intagit ett judiskt perspektiv.I och med denna studie har vi funnit att det ständigt är av stor vikt att granska detta i läromedel eftersom antisemitism alltid har och fortfarande existerar i samhället. Granskningar som denna är förhoppningsvis ett bidrag till att utveckla och förbättra kommande läromedel i religionskunskap.
|
9 |
Bilden av Förintelsen och Nazismen - genom förövarens perspektivLundh, Anna Unknown Date (has links)
<p>Denna uppsats belyser visualiseringen av nazismens epok i Tyskland och Förintelsen genom de tyska filmatiseringarna som skildras utifrån förövarens perspektiv. De två filmer som analyseras i uppsatsen är Dennis Gansels Führerns elit (2004) och Jo Baiers Attentatet mot Hitler (2004). Det som är intressant med de här filmerna är hur intällningen till nazismens ideologi har ändrats och hur nazismen tacklas med våra nutida värderingar. Metoden sker genom en närläsning av hur filmerna rent visuellt uttrycker den nazistiska ideologin, främst motståndsmässigt. För att få en större inblick i nazismens människo- och samhällssyn är Harald Ofstads definitioner kring de nazistiska värderingarna de tyngsta bland de teoretiska utgångspunkterna. Ofstads definitioner kopplas ihop med hur film och historia samspelar med varandra med utgångspunkt från Robert A. Rosenstone och Gillian Rose. Dels bsetår även teoridelen av tidigare forskning kring förövaren på film (som har gjorts kring Steven Spielbergs filmatisering av Schindler's list), värderelativismen och vilka värden som dominerar i vårt nutida samhälle. Resultatet av analyserna ställer förövarna i en position mellan dåtid och nutid. Som åskådare känner man så pass mycket sympati för dem att man ibland glömmer bort innebörden av attributen de bär. Personerna i filmerna framställs som individer och upplever en konfilkt, både från nazismens sida och från motståndarnas sida. Båda personerna vill göra karriär men tänker samtidigt på sina medmänniskor.</p>
|
10 |
Bilden av Förintelsen och Nazismen - genom förövarens perspektivLundh, Anna Unknown Date (has links)
Denna uppsats belyser visualiseringen av nazismens epok i Tyskland och Förintelsen genom de tyska filmatiseringarna som skildras utifrån förövarens perspektiv. De två filmer som analyseras i uppsatsen är Dennis Gansels Führerns elit (2004) och Jo Baiers Attentatet mot Hitler (2004). Det som är intressant med de här filmerna är hur intällningen till nazismens ideologi har ändrats och hur nazismen tacklas med våra nutida värderingar. Metoden sker genom en närläsning av hur filmerna rent visuellt uttrycker den nazistiska ideologin, främst motståndsmässigt. För att få en större inblick i nazismens människo- och samhällssyn är Harald Ofstads definitioner kring de nazistiska värderingarna de tyngsta bland de teoretiska utgångspunkterna. Ofstads definitioner kopplas ihop med hur film och historia samspelar med varandra med utgångspunkt från Robert A. Rosenstone och Gillian Rose. Dels bsetår även teoridelen av tidigare forskning kring förövaren på film (som har gjorts kring Steven Spielbergs filmatisering av Schindler's list), värderelativismen och vilka värden som dominerar i vårt nutida samhälle. Resultatet av analyserna ställer förövarna i en position mellan dåtid och nutid. Som åskådare känner man så pass mycket sympati för dem att man ibland glömmer bort innebörden av attributen de bär. Personerna i filmerna framställs som individer och upplever en konfilkt, både från nazismens sida och från motståndarnas sida. Båda personerna vill göra karriär men tänker samtidigt på sina medmänniskor.
|
Page generated in 0.0767 seconds