Denna uppsats åsyftar att utreda huruvida två spelfilmer, Schindler’s List och La vita é Bella kan ageraundervisningsmaterial för årskurs nio på grundskolan utifrån tre teoretiska begrepp som starkt betonas iLGR11, nämligen historiemedvetande, historiebruk samt källkritik. Det medvetna valet att behandla tematFörintelsen baseras på dess relevans i kursplanens centrala innehåll. Utifrån en nära granskning av blandannat narrativ, scener, dialoger och porträttering av karaktärer har det i uppsatsen framkommit att bådaspelfilmerna erbjuder ett stort tolkningsutrymme och fungerar därför väl i undervisningssyfte. Resultatet av studien är att spelfilmerna aktiverar och stimulerar åskådarens historiemedvetande genomatt de ger uttryck för de olika historiebruken som handlar om hur historia brukas, av vem och i vilket syfte.Historiemedvetandet som kan ses som en dubbel tankeoperation, påverkar den information som inskaffasmen blir samtidigt självt påverkat av den inhämtade kunskapen. Den inhämtade kunskapen behöverdäremot granskas ur ett källkritiskt perspektiv för att historiska felaktigheter inte ska tolkas som korrekta.Källkritiken är viktig för att den sentida människan ska kunna tolkas och förstås utifrån hennes egnapremisser. Detta i förlängning påverkar elevens historiemedvetande, då tolkning av det förflutna påverkarförståelsen av samtiden och uppfattningen om framtiden. / <p>Betygsdatum 2019-01-18</p>

Judendom och läromedel är en producerande uppsats som undersöker om presentationen och synen på judar i religionsläromedel har förändrats under åren 1980 till 2009. Den har även som mål att se om judendomen har fått minskat utrymme i läroböckerna. Uppsatsen undersöker också om sociala och politiska strömningar som muslimsk invandring, boken …om detta må ni berätta… samt oroligheterna i Israel och Palestina kan ha påverkat hur kapitlen om judendomen utformats. Slutsatsen blev att judendomen har fått minskat utrymme i läroböckerna i religionskunskap samtidigt som kapitlen om islam har utökats. I vissa fall kan man även se att de ovannämnda sociala och politiska processerna har tendenser till att ha påverkat författarnas text. Genomgående var att de flesta författare knappt berörde Förintelsen och staten Israels tillkomst och utveckling

The purpose of this essay is to analyze how the Swedish government agency Forum för levande historia mediates historical understanding through attempts to bridge distance in time and space. With reference to the concept of historical empathy I examine two publications by the Forum för levande historia agency to illustrate how history may be conveyed in a way which constitutes historical empathy in relation to secondary school students. The essay is guided by three question: "how can one understand the concept of historical empathy in relation to the student materials published by the Forum för levande historia angency in a broader educational context?", "how does the Forum för levande historia agency relate to the readers historical understanding?", and, "in what way is historical empathy used to bridge the temporal and geographical dimension in history education?". Furthermore, my theoretical framework states that historical empathy can only be achieved through an alignment of historical positionality; a positioning of a texts authors and recipients regarding their preconceived understanding of his-tory. Thus, history may only be conveyed when an author positions the historical content in a way that consider how the recipient’s ontological, epistemological, existential, and sociocultural disposition impact their view of history. Through my textual analysis, with basis in said theoretical framework, I conclude that Forum för levande historia convey history by three different means, each one facilitated as a different type of historical empathy. Consequently, the three types that constitutes historical empathy, narrative, subjective, and contextual empathy, are used by the authors to position the text in a way that is accessible for student. However, as the analysis demonstrate a hybridization in the use of historical empathy raises questions about whether this implementation develop or impair historical empathy. Hence, my essay suggests that the implication for teaching history, as well as history education in a broader sense, require educators to reflect and evaluate how they con-vey history.

The essay examines a study trip to Krakow and the mediation of the Holocaust memory to 15 students. It is partly structured after three places that the students move between, experience arenas, which are the death and concentration camps, Poland and Sweden. The students are also moving according to four different dimensions: first place, but also time, morality and existential. The survey is based on a ritual theoretic view of social memory production and the formation of new witnesses. With inspiration from the Norwegian study Pilgrim, tourist and student: Norwegian school trips to death and concentration camps by Kyrre Kverndokk, has also this study trip been studied as a ritualization process based on which students will obtain a state of catharsis. With a qualitative research method, information has been gathered through participatory observations, group interviews and a poll. The result shows that the students attributed the camps to death, destruction and evil, but that they were struggling to live in the victims’ situation because it was too far from their own lives but also difficult to understand such evil. The students did on the other hand identified the spectator role since Sweden was seen as one of the countries that looked at and let the Holocaust happen. The students positioned themselves as new witnesses and told about their experiences in their free time and on their own initiative. The study indicates, among other things, that the Norwegian approach to the Holocaust differs from Swedish, which influences the meaningful learning process.

Uppsatsen är en litteraturvetenskaplig analys av Marianne Fredrikssons roman Simon och ekarna utifrån genren magisk realism. Uppsatsens syfte är att undersöka och diskutera hur romanens övernaturliga element samspelar och kontrasterar med romanens realistiska element, samt hur romanen passar in i den magiskt realistiska traditionen. Detta görs främst utifrån Wendy B. Faris fem kriterier för magiskt realistisk litteratur, samt hennes begrepp avfokalisering. I uppsatsens analysdel sker en genomgång av samtliga fem kriterier som diskuteras i förhållande till romanens handling och tematik. Uppsatsen förhåller sig också till Talia E. Crocketts artikel om användningen av textuell tystnad för att beskriva Förintelsen i Simon och ekarna, och finner att den magiska realismen liksom den textuella tystnaden används för att hantera och beskriva det obeskrivliga. Uppsatsen finner vidare att Simon och ekarna placerar sig i den magiskt realistiska traditionen genom sin sammanblandning av gammal folktro, övernaturliga element och realistiska stil.

To own the Holocaust  The aim of this study has been to summarise and analyse the use of history in the debate surrounding the building of a swedish Holocaust memorial museum. Material used in the study included consultations of SOU 2020:21 from various authorities/agencies and NGO´s, editorials and debate articles from Sweden's leading newspapers and motions and written questions written by members of the swedish parliament. The methods used were textual analysis and hermeneutics. The material was analyzed via Karlsson's typology of use of history.   The study shows that the memory of the Holocaust is being used in different ways depending on the users geografical, political, organizational and/or etnical backgrounds. This affects the concept of the Holocaoust and its moral implication in various ways. Organizations representing the romani community, for example, wants the roma to be included in the Holocaust-concept and the illuminates the historical crualties that the roma´s have endured in order to further that argument. Organizations and political parties emphasize their connections to the Holocaust in order to discredit opponents or to further political or economical/social agendas. The result of this use is a variance in the existential, moral and political implications of the Holocaust.  Another result, which in no way is disconnected from the ones mentioned earlier, is a variance in the ways in which the history of Sweden is linked to that of the Holocaust. The use varies according to where the debater wants to place the museum, a choice which is strongly linked to the author's geographical background. This results in different universalistic implications of the holocausts causes, proceedings and effects.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur historielärare planerar, genomför och bedömer sitt arbete med värdeladdade områden för att uppmuntra eleverna till ifrågasättande utan att elevernas uttalanden strider mot värdegrunden. Vi använder tre stycken frågeställningar: "Hur planerar, genomför och bedömer historielärare arbetet med värdeladdade områden?", "Tillåts elever förhålla sig ifrågasättande till Förintelsen?" och "Hur motiverar lärarna sina metodiska och didaktiska val gällande arbetet med värdeladdade områden?". Vi sökte informanter till kvalitativa intervjuer genom personlig rekrytering, vilket innebär att vi själva kontaktade lärare som uppfyller vissa kriterier. Därefter intervjuades dessa, varpå ljudinspelningen transkriberades. De transkriberade intervjuerna delades in i olika kategorier och analyserades utifrån vårt teoretiska ramverk. Ramverket kretsar kring två olika delar. Utifrån Fredrik Alvén undersöker vi undervisningens bekräftande eller ifrågasättande karaktär, medan John Goodlad bidrar till analysen genom teorier om olika läroplaner. Resultatet visar att alla deltagande lärare alltid vill uppmuntra eleverna till ifrågasättande. Däremot har de någorlunda skiljande uppfattningar om var ifrågasättandet slutar och var värdegrundsbrott börjar. Dessutom visar det sig att elevernas bakgrund är viktig att beakta vid värdeladdade områden. Det är till stor del denna bakgrund som avgör hur känsligt ett område är och lärare måste kunna anpassa sig själva och sin undervisning efter detta. Detta betyder att Förintelsen, som elever i Sverige nuförtiden inte har en så stark koppling till, inte längre är lika värdeladdad som visst annat historiskt innehåll.

Historiska platser är något som kan användas i historieundervisning. Med tanke på detta har vi valt att undersöka hur man som lärare i sin yrkesprofession har möjlighet att använda sig av historiska platser i sin undervisning. Därutöver är det viktigt att förstå på vilket sätt historiska platser påverkar eleverna och vad man som lärare kan göra för att skapa den mest fördelaktiga undervisningen. I den första delen av arbetet har vi valt att fokusera på lärarens roll i undervisning med historiska platser och hur man som lärare kan tänka och vad syftet är med historiska platser i sin undervisning. Under rubriken Hur påverkar undervisning med historiska platser och minnesmärken eleverna har vi valt att lägga fokus på eleverna, deras upplevelser och lärdomar av undervisning med historiska platser. I texten behandlas även Förintelsen som kunskapsområde och dess anknutna historiska platser såsom koncentrationsläger. I vår kunskapsöversikt har vi använt oss av kunskapssökning som metod och vi har använt oss av databaserna ERC (Educational Research Centre), ERIC (Education Resources Information Center) och SwePub. Vår slutsats blev att användning av historiska platser i historieundervisningen ses som någonting positivt överlag hos både lärare och elever. Med hjälp av begreppet haptik kan man se att fysisk inlärning där eleverna vid olika studiebesök får se och röra historiska platser främjar lärandet hos eleverna då det ger en annan sorts inlärning än den i klassrummet som ofta sker med hjälp av läroböcker och genomgångar. Dock anser vissa lärare att det går lika bra att behandla historiska platser i klassrummet istället för ett fysiskt besök, dessutom tar vissa elever illa vid sig vid besök av platser som är väldigt negativt laddade, exempelvis platser som hör till Förintelsen.

Vi som författare till denna forskningsöversikt har båda upplevt antisemitiska uttryck under verksamhetsförlag utbildning på våra partnerskolor runt om i Malmö och Skåne. Det finns även utifrån, en snabb Googlesökning tydliga tecken på att antisemitiska uttryck är vanliga i Malmö. Vi har utifrån våra förkunskaper identifierat ett behov av kunskap om begreppet antisemitism samt hur fenomenet uttrycker sig i den svenska skolan. Med detta behov i åtanke har vi sammanställt ett syfte och en frågeställning som lyder: Vad säger forskning om fenomenet antisemitism och dess uttrycksformer i den svenska skolans värld? Vidare har vi genom vår frågeställning behandlat vad forskning säger om begreppet antisemitism utifrån olika definitioner och kommit fram till hur komplext antisemitism är. Resultat visar till exempel att lärare har en bristande kunskap kring begreppet och denna kunskap skulle behöva utvecklas för att kunna bemöta antisemitiska uttryck i skolan. För att finna svar på vår frågeställning har vi gjort en genomlysning av forskning och undersökningar. I vår konklusion och diskussion lyfter vi vilket värde och relevans denna fråga får till lärarprofessionen och visar på hur lärare kan verka för att bemöta antisemitiska uttryck och vad som behövs samt krävs av oss för att kunna göra det.

I detta arbete har jag valt att undersöka hur arbetet om förintelsen tar sig uttryck genomatt intervjua historielärare i årskurserna 7–9. Genom att fokusera på vilket syftehistorielärare har med att undervisa om förintelsen för att sedan se hur detta påverkarlärarnas urval av historiskt stoff samt deras undervisningsmetod har jag försökt skapa migen förståelse för detta. För att möjliggöra detta har jag valt tre forskningsfrågor som liggertill grund för detta arbete och var och en av dessa berör syfte, urval ochundervisningsmetod. För att kunna precisera vad historielärare anser vara syftet med attundervisa om historia presenteras en analysmodell, framarbetad av Fredrik Alvén, därmin intention har varit att se hur intervjuade lärarna beskriver syftet med sin undervisningom förintelsen. Analysmodellen utgår från två förhållningssätt till historieundervisning,det ena handlar om ett bekräftande förhållningssätt till undervisningen medan det andrasnarare handlar om ett omprövande dito. Genom kvalitativa intervjuer med fyrahistorielärare ämnar jag att kunna svara på de forskningsfrågor jag ställer mig iinledningen av detta arbete. Jag kommer fram till att de intervjuade lärarna i störreutsträckning förhåller sig till ett bekräftande förhållningssätt till undervisningen omförintelsen men att detta kan ta vitt skilda vägar i form av urval. Jag kommer också framtill att synen på undervisningsmetoden är relativt lik mellan de intervjuade lärarna vilketjag tror beror på den särställning som lärarna uttrycker att förintelsen har i den svenskahistorieundervisningen.