During the three first centuries A.D the cult to roman emperor was practiced over the absolute majority of the known world. It was based on the idea of the deified ruler, where religion was used as a way of legitimizing a social position of an absolute few. It arrived from below but was promoted and spread from above as a way of governmental control. During the same period of time did a new aristocratic social group emerge in remote Scandinavia that eagerly sought new ways to identify themselves and their newly found social standing. With a base consisting of an economic surplus they wanted to create an acceptance for their new way of life and thus in doing so change the very foundation and core beliefs of their own society.The central theme of this study is the cultural exchange that took place between these two cultural spheres and mainly of the effect that the cult to the roman emperor had on the emergence and identification process of the Scandinavian aristocracy.

Kultkontinuitet är ett omdiskuterat begrepp inom religionshistorisk forskning. Vid övergången från en religion till en annan kan olika typer av beständighet ibland urskiljas, exempelvis när det gäller val av kultplats samt handlingar vid denna plats. Ofta har diskussionen kring kultkontinuitet i Norden rört uppförandet av kristna kyrkor på förkristna kultplatser. Inom folkreligiositeten har även offrandet vid vissa källor ansetts ha förkristna anor. Längs Ångermanälven finns exempel på den här typen av källor, där offrande och källdrickning från katolsk tid och framåt påstås ha sina rötter i förkristen kult. En av dessa är hälsokällan vid Sånga kyrka. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur man inom forskningen sett på frågan om kultkontinuitet, vilka belägg och argument som har anförts när man hävdat kultkontinuitet vid offerkällor samt om det finns belägg för kultkontinuitet vid källan i Sånga i Ångermanland. Undersökningen visar att forskningsdiskussionen under de senaste dryga tjugo åren främst rört definitioner av begreppet, men också att frågorna kring religiösa fenomen vid religionsövergången i allt högre grad studerats ur ett vidare rumsligt perspektiv. Forskningen har alltmer präglats av tvärvetenskaplighet, där främst arkeologin fått betydelse genom undersökningar av nya fynd. Fynden ger vissa belägg för kontinuitet i kulten, men visar också på svårigheter med att jämföra olika samhällsstrukturer. Kultkontinuitet framstår som ett komplext fenomen med kopplingar till makt och identitet. För kultkontinuitet, mellan förkristen religion och kristendom, vid offerkällor saknas tydliga belägg i form av arkeologiska fynd. Detta kan bero på att många källor sedan övergången från katolicism till protestantism i omgångar fyllts igen och grävts ur. Skriftliga källor ger visserligen stöd för kultkontinuitet vid offerkällor i andra delar av Europa, men dessa kan inte sägas utgöra starka bevis för kontinuitet i kulten vid källor i Norden. Inte heller när det gäller Sånga källa i Ångermanland finns skriftliga eller arkeologiska belägg för kultkontinuitet, även om folkreligiositeten kopplad till källan tycks ha varit stark från katolsk tid fram till tidigt 1900-tal. Undersökningen visar att två närliggande källor varit föremål för folktron samt att gravhögar från brons- eller järnåldern återfinns i deras närhet. Möjligen skulle nya arkeologiska undersökningar kunna stärka stödet för kultkontinuitet i Sånga. Det lokala engagemanget för källans, eller snarare källornas, historia visar även på andra intressanta frågor att undersöka, frågor vilka rör kopplingen mellan identitet och platsens berättelse.

Jugs with tubular handles are a special type of ceramics, which is rarely discussed in the literature. The jugs has a beautiful decor and a handle with a channel. The vessels have been interpreted as puzzle vessels, mugs for kids or vessels for libation. The sites where these jugs have been found are very exclusive and the decoration on the vessels can be related to ideas from the Nordic mythology. In some cases, the decor is telling the story about Suttung’s mead. Two places are of special interest namely the ringfort at Sandby borg, Öland and the settlement on the island of Helgö in Lake Mälaren, central Sweden.

Den här uppsatsen undersöker källkulten i Mellan- och Sydsverige, där syftet är att ta reda på om en kultkontinuitet eller diskontinuitet finns. Studien utgörs av tre fallstudie bestående av tre heliga källor, Svinnegarns källa, Gödåkers brunn samt Flistad brunn. Utöver fallstudierna undersöks heliga källor ur ett historiskt, sakralt och folkloristiskt perspektiv för att ge förståelse för seder och trosuppfattningar som angår heliga källor i Sverige. Studien söker efter data föratt styrka kultkontinuitet i källkulten. Kultkontinuitet fungerar därför som ett ramverk genom uppsatsen. Med en komparativ metod, samt genom litteraturstudier, nådde uppsatsen slutsatsen att en kultkontinuitet finns i källkulten. Källkulten har genomgått flera förändringar över tid och den huvudsakliga faktorn som varit drivande i kultens utveckling är kristendomen och kyrkan. / This essay investigates the spring cult in central and southern Sweden, where the aim is to find out whether cult continuity or discontinuity exists. The study consists of three case studies covering three sacred springs, Svinnegarns spring, Gödåkers well and Flistad well. In addition to the case studies, sacred springs are examined from a historical, sacral, and folkloristic perspective to provide an understanding of customs and beliefs concerning holy springs in Sweden. The study searches for data to substantiate cult continuity in the spring cult. Cult continuity therefore serve as a framework throughout the essay. With a comparative method and literature studies, the essay reached a conclusion that cult continuity exists in the spring cult. The spring cult has undergone several changes over time and the main factor that has been driving the cult's development is Christianity and the church.