I Sverige har förlossningsvården centraliserats de senaste decennierna och det har inneburit längre avstånd till förlossningskliniker runt om i landet. Då det generellt är partners som står för transporten av den födande kvinnan och det saknas studier på hur partners erfar de långa avstånden har nedanstående studie genomförts. Syftet med studien var att beskriva partners erfarenheter av att ha mer än tio mil till förlossningsklinik. En kvalitativ studie med induktiv ansats genomfördes, där sex stycken partners boende i Norrbotten intervjuades per telefon. Analysen genomfördes med kvalitativ innehållsanalys och partners erfarenheter av att ha mer än tio mil till förlossningsklinik presenteras i temat ”Att befinna sig i en oviss livssituation med en önskan att överlämna ansvaret” med kategorierna ”Avståndet väcker många känslor”, ”Ett behov av en trygg förankring” och ”En önskan om att överlämna ansvaret”. Partners beskrev att de erfor känslor av maktlöshet och rädsla. De uppfattade obekanta känslor under färden och känslorna de bar med sig var både positiva och negativa. Partners beskrev ett behov av praktiska och mentala förberedelser för att skapa trygghet och såg barnmorskan som en trygg, fysisk förankring som minskade stress. De hade en önskan om att överlämna ansvaret för den födande kvinnan och erfor både lättnad och trygghet vid ankomsten till barnmorskan på förlossningskliniken. Resultatet visade att partners påverkades av det långa avståndet både före, under och efter förlossningen.