<p>Bostaden står för större delen av det genomsnittliga hushållets förmögenhet och kan därför förväntas ha inverkan på hushållens konsumtion. Detta examensarbete undersöker i form av en litteraturstudie hur konsumtionen påverkas av huspriserna. Den teoretiska modellen utgörs av livscykelhypotesen. Vi undersöker 18 studier från 1999 och framåt, samt redovisar undersökningsmetod och resultat för dessa. Med något undantag finner samtliga studier positiv marginell konsumtionsbenägenhet med avseende på husvärdet eller positiv konsumtionselasticitet med avseende på husvärdet (beroende på vilket mått som studerats). De estimerade värdena varierar mellan 0.01-0.09 (MPC) samt mellan 0.01-0.17 (elasticitet).</p>

Bostaden står för större delen av det genomsnittliga hushållets förmögenhet och kan därför förväntas ha inverkan på hushållens konsumtion. Detta examensarbete undersöker i form av en litteraturstudie hur konsumtionen påverkas av huspriserna. Den teoretiska modellen utgörs av livscykelhypotesen. Vi undersöker 18 studier från 1999 och framåt, samt redovisar undersökningsmetod och resultat för dessa. Med något undantag finner samtliga studier positiv marginell konsumtionsbenägenhet med avseende på husvärdet eller positiv konsumtionselasticitet med avseende på husvärdet (beroende på vilket mått som studerats). De estimerade värdena varierar mellan 0.01-0.09 (MPC) samt mellan 0.01-0.17 (elasticitet).

De senaste decennierna har kapitalet koncentrerats menar flera forskare, vilket leder till frågan om vad detta kommer att innebära för ekonomin. I den här studien analyseras hur förmögenhetsfördelning påverkar tillväxt. Tidigare har mestadels inkomstfördelningens påverkan på tillväxt undersökts vilket gör att den här studien är en av de absolut första av sitt slag.   Syftet med den här studien är att öka förståelsen av fenomenet ekonomisk fördelning och hur det påverkar tillväxt. Med en ny typ av data på fördelning av förmögenhet testas förhållandet och ställs mot argumentet om att jämnare fördelning leder till lägre tillväxt. Studiens statistiska analys visar att argumentet saknar stöd vilket också bekräftas av tidigare forskning på området. Istället indikerar resultaten att sambandet mellan fördelning av förmögenhet och tillväxt bör förstås som ett inverterat u-samband snarare än ett linjärt samband vilket också utmanar hållningen i tidigare studier om att tillväxten ökar av jämnare ekonomisk fördelning. I det inverterade u-sambandet beräknas också en preliminär brytpunkt för vilken fördelning av förmögenhet som ger högst förväntad tillväxt.

<p>I denna uppsats undersöks huruvida förändrade huspriser påverkar hushållens konsumtionsnivå. Speciellt fokus ligger på de transmissionsmekanismer som finns mellan tillgångspriser på bostadsmarknaden och konsumtionsnivån. En rad studier presenteras och sammanfattas för att ge en överblick av det aktuella forskningsläget. Slutsatser är att sambandet mellan konsumtion och stigande huspriser påverkas av en mängd bestämningsfaktorer och att empirisk forskning har visat att det finns ett signifikant positivt samband mellan stigande huspriser och konsumtionsnivån.</p>

I denna uppsats undersöks huruvida förändrade huspriser påverkar hushållens konsumtionsnivå. Speciellt fokus ligger på de transmissionsmekanismer som finns mellan tillgångspriser på bostadsmarknaden och konsumtionsnivån. En rad studier presenteras och sammanfattas för att ge en överblick av det aktuella forskningsläget. Slutsatser är att sambandet mellan konsumtion och stigande huspriser påverkas av en mängd bestämningsfaktorer och att empirisk forskning har visat att det finns ett signifikant positivt samband mellan stigande huspriser och konsumtionsnivån.

Paper 1: Give More Tomorrow Many charities ask donors to commit to monthly contribution schemes. Monthly contributors give a fixed sum every month, which is automatically deducted from their bank account. These donors are the most profitable ones for a charity. On average, they give more than donors who contribute sporadically. They also facilitate the long-run financial planning of the charity, and they reduce the administrative and fundraising costs. What will influence a donor's decision to commit to a monthly contribution scheme? If the costs and benefits associated with contributing to a charity occur at different points in time, the answer will depend on the donor's inter-temporal preferences. More specifically, it will be of importance whether donors are time consistent or whether they exhibit present-biased preferences.  This paper designs and tests a fundraising strategy that allows for present-biased preferences among donors. The strategy, Give More Tomorrow, was implemented as a randomized field experiment in collaboration with a large charity. 1134 donors that make monthly contributions were randomly assigned to one of two treatment groups. In the first group, monthly donors were asked to increase their donation starting immediately. In the second group, monthly donors were asked to increase their donations starting two months later. Mean donations were 32 percent higher in the latter group, a highly significant difference. Donations conditional on giving were also significantly higher in the latter group. The effect of the GMT strategy is economically large and highly profitable to the charity. Paper 2: Crowding Out or Crowding In? The crowding-out hypothesis says that private givers, who are also taxpayers, will use their tax-financed donations as a substitute for their voluntary donations, thus reducing the net effectiveness of grants (Warr, 1982, 1983; Roberts, 1984; Bernheim, 1986; and Andreoni, 1988). While theory predicts a one-to-one relationship between government grants and private donations, econometric and experimental studies have found evidence of partial or no crowding out (see, e.g., Khanna et al., 1995; Payne, 1998; Khanna and Sandler, 2000; and Okten and Weisbrod, 2000). A recent contribution to this literature argues that government grants reduce the organizations' fundraising efforts, which may indirectly cause a decrease in private contributions (Andreoni and Payne, 2003). This paper employs a previously unexplored panel dataset to test whether government grants crowd out private donations to charitable organizations, controlling for changes in the organizations' fundraising behavior. The data covers all registered charitable organizations in Sweden between 1989 and 2003. We have a total of 361 organizations where the largest group is health related. The panel data allows us to control for unobserved organizational heterogeneity and time fixed effects. Furthermore, we use a 2SLS specification to control for possible endogeneity in government grants and fundraising expenditures. Complete crowding out can be strongly rejected. In the 2SLS regression, the estimated crowd-out is small and highly significant in the full sample, on average 5.0%. In the disaggregated sample, we cannot reject zero crowding out for any type of organization in the 2SLS regressions. Furthermore, we find strong evidence that organizations are net revenue maximizing, indicating that fundraising activities are efficient. Paper 3: Is Foreign Aid Paternalistic? (with Ola Granstrom and Felix Masiye) In this paper, we experimentally investigate whether donors are paternalistically altruistic when contributing to foreign aid. A paternalist may be defined as someone who advances other people's interests, such as life, health, or safety, at the expense of their liberty or autonomy. In economic theory, a donor is said to be paternalistically altruistic if he cares about a recipient's wellbeing, but does not fully respect the recipient's preferences (Pollak, 1988; Jones-Lee, 1991, 1992; Jacobsson et al., 2005). In a double-blind experiment, a subject chooses whether to make a monetary or a tied transfer (mosquito nets) to an anonymous household in Zambia. Recipients have revealed preferences for money, as their willingness to pay for mosquito nets is positive but below the market price. A monetary transfer will therefore preserve the household's preferences while a tied transfer is paternalistic. The mean donation of mosquito nets differs significantly from zero, thereby implying paternalistic preferences among donors. Paternalistic donors constitute 65 percent of the total sample, whereas purely altruistic donors constitute 15 percent. We conclude that health-focused paternalistic rather than purely altruistic preferences dominate the foreign-aid giving of individuals. Paper 4: Altruism without Borders? (with Ola Granstrom) Why do individuals contribute to foreign aid? Does the willingness to give increase the more we know about the recipients? Although there is some literature on the strategic interests of countries in providing foreign aid, (see, e.g., Alesina and Dollar, 2000) very little is yet known about which preferences guide the foreign-aid giving of individual donors. This paper experimentally tests altruism over borders. We design a cross-country dictator game where the degree of identification of the recipient is varied in four treatments: (1) anonymity, (2) photo, (3) information and (4) photo and information. In addition, questionnaire data on donor characteristics is gathered. The mean donation is 55%, which is considerably higher than in standard dictator games. In contrast to previous within-country experiments, we find no significant effect of identification on donations. Furthermore, we find that women donate significantly more than men (64 compared to 50 percent) and that those who state that aid is too large donate significantly less than those who state that aid is too small (24 compared to 67 percent). / Diss. Stockholm : Handelshögskolan, 2006 S. 5-7: Summary of Papers, S. 13-125: 4 papers

Introduktion/Bakgrund: Enligt ett flertal vetenskapliga rapporter är misshandel och utnyttjande av äldre ett växande problem i Europa och övriga världen. Det kommer att ställas högre krav på vårdgivare både inom familjen och inom välfärden på grund av en åldrande europeisk befolkning. Det förutses att en tredjedel av den europeiska befolkningen kommer att vara 60 år eller äldre år 2050. Tillförlitliga data och forskning är dock en bristvara när det kommer till misshandel och utnyttjande av äldre. Syfte: Att granska den tillgängliga forskningen om vilken effekt olika socioekonomiska faktorer (utbildning, yrke och förmögenhet) har huruvida äldre människor (60 år eller äldre) riskerar att utsättas för fysisk och/eller psykisk misshandel. Metod: En litteraturstudie valdes som arbetsmetod. Vetenskapliga artiklar och relevant litteratur har granskats och valts ut via olika databaser. Resultat: Studien kom fram till att olika socioekonomiska faktorer (utbildning, yrke och förmögenhet) påverkar huruvida äldre människor riskerar att utsättas för fysisk och/eller psykisk misshandel. Av de studerade faktorerna var utbildning den socioekonomiska faktor som främst påverkade huruvida en äldre människa riskerade att bli utsatt för misshandel eller inte. De andra faktorerna, yrke och förmögenhet/inkomst, var inte representerade i samma utsträckning som utbildning i studiens resultat. En annan påverkande faktor som hänger ihop med socioekonomiska faktorer visade sig vara könstilhörighet. Majoriteten av den granskade litteraturen bekräftar att det finns ett mönster som innebär att äldre kvinnor löper en större risk än män att utsättas för psykisk och/eller fysisk misshandel. Det var svårt att identifiera likheter eller skillnader mellan olika europeiska regioner på grund av att studiemetod och studiedesign skiljde sig allt för mycket åt mellan de olika vetenskapliga artiklarna. Slutsats: Resultatet från litteraturgranskningen visade att utbildning har en större påverkan än yrke och förmögenhet huruvida en äldre människa riskerar att bli utsatt för psykisk och/eller fysisk misshandel eller inte. Studien fann även att könsskillnader var tydliga och innebär äldre kvinnor löper större risk än män att bli utsatta. Något som också måste tas i beaktning i framtida forskning. Bristen på forskning och litteratur inom ämnet vittnar om att det finns ett stort behov av mer forskning. En bättre förståelse för relationen mellan socioekonomisk position och misshandel av äldre är viktigt för framtiden. / Abstract Introduction: The issue of elder abuse is described as increasing in Europe and beyond according to several scientific reports. An ageing European population combined with longer life expectancy will increase demands on family caregivers and a well-functioning health and social care workforce. It is estimated that in year 2050 one third of the European population will be 60 years or older. However there is still a shortage of confident data across European countries regarding the extent, features, determinants and effects of elder abuse. Aim: To review existing knowledge of the impact of various measures of socioeconomic position (education, occupation and wealth) on physical and psychological abuse among elderly people (60 years of age and over) in Europe. Method: A literature study was chosen as working method. Scientific articles and relevant literature were examined using different databases. Results: The review found that socioeconomic position factors (education, occupation, wealth) have an impact on the likelihood of elderly individuals experiencing abuse. Of the assessed factors, education has shown to be the socioeconomic factor which has the most impact on the likelihood of elder abuse. Other factors such as occupation and wealth and income, were not represented in the results at the same extent as education. Another important factor related to elderly people’s socio-economic position was found to be gender. The majority of articles analysed in this thesis confirms that there is a pattern where elderly women are more likely to experience abuse than are men. Due to different study designs and measures in the analysed scientific articles and reports differences according to area context were hard to identify. Conclusion: Results of this thesis showed that education as measure of socioeconomic position had the biggest impact on elder abuse as compared to occupation and wealth. However, gender (a factor strictly linked to socioeconomic position) differentials were remarkable, a subject which needs to be taken into consideration in future research. Further, the lack of literature in the research subject points out to an urgent need for further studies. This is urgently needed, as both ageing and abuse are increasing across Europe. A better understanding of the relation between socioeconomic position and abuse among elderly will be of paramount importance for future interventions aimed to curb the ever growing trend.

Den svenska CFC-lagstiftningens förenlighet med internationella åtaganden i form av skatteavtal baserade på OECD:s modellavtal har varit ett omdiskuterat ämne inom svensk lagstiftning under mer än ett decennium. Tvistigheten kring CFC-lagstiftningens förenlighet med skatteavtal förekommer också i andra medlemsstater av OECD. Den svenska CFC-lagstiftningen tillämpas sedan 1 januari 2004. Rättsföljden av lagstiftningen framgår av 39 a kap. 13 § IL. Syftet med CFC-lagstiftningen är att förhindra en erosion av den svenska skattebasen. Utan CFC-lagstiftning skulle en skattebetalare kunna etablera företag i lågbeskattde jurisdiktioner enbart i syfte att minska den totala skattebördan. Genom att tillämpa CFC-lagstiftningen beskattas en delägare löpande för sitt innehav i den utländska juridiska personen. Enligt förarbeten är CFC-lagstiftningen förenlig med de svenska skatteavtalen. Lagstiftaren lägger stor vikt vid ordalydelsen i kommentarerna till OECD:s modellavtal. OECD rekommenderar medlemsstaterna att tillämpa lagstiftningen. Uppsatsen visar att CFC-lagstiftningen är förenlig med skatteavtal baserade på OECD:s modellavtal. Syftet med skatteavtal är att förhindra juridisk dubbelbeskattning. CFC-lagstiftningen ger upphov till ekonomisk dubbelbeskattning. Diskussionen gällande CFC-lagstiftningens förenlighet med skatteavtal beror på kommentarernas rättsliga verkan samt därtill framställda anmärkningar. / The Swedish CFC legislation and its compatibility with international commitments in form of tax treaties based on OECD Model have been disputed in the Swedish legislation for more than a decade. Whether CFC legislation is compatible with tax treaties is also disputed in many other Member States of the OECD. The Swedish controlled foreign company legislation entered into force on 1 January 2004. The legal effect of the legislation is covered in chapter 39 a, section 10 of the Swedish Income Tax Act. The basic purpose of CFC legislation is to prevent an erosion of the Swedish tax basis. Without CFC regulations a taxpayer would be free to establish companies in low-tax jurisdictions for the sole purpose of reducing the overall tax burden. By applying the legislation a Swedish resident shareholder will be taxed on all the income that is attributed from a foreign subsidiary, regardless of when the income is distributed. In the preparatory works the government argues that the CFC legislation is compatible with Sweden’s tax treaties, based on OECD Model. The government’s opinion is mostly based on the statement in the Commentary to the OECD Model. The legislation is recommended by the OECD. This thesis concludes that the CFC legislation is compatible with tax treaties based on the OECD Model. The purpose with tax treaties is to avoid juridical double taxation. The CFC-legislation gives rise to economic double taxation. Therefore the legislation can be justified. The discussion of the CFC legislation compatible with tax treaties depends of the relevance of the Commentary but also on observations given to the Commentaries.

<p>Den svenska CFC-lagstiftningens förenlighet med internationella åtaganden i form av skatteavtal baserade på OECD:s modellavtal har varit ett omdiskuterat ämne inom svensk lagstiftning under mer än ett decennium. Tvistigheten kring CFC-lagstiftningens förenlighet med skatteavtal förekommer också i andra medlemsstater av OECD.</p><p>Den svenska CFC-lagstiftningen tillämpas sedan 1 januari 2004. Rättsföljden av lagstiftningen framgår av 39 a kap. 13 § IL. Syftet med CFC-lagstiftningen är att förhindra en erosion av den svenska skattebasen. Utan CFC-lagstiftning skulle en skattebetalare kunna etablera företag i lågbeskattde jurisdiktioner enbart i syfte att minska den totala skattebördan. Genom att tillämpa CFC-lagstiftningen beskattas en delägare löpande för sitt innehav i den utländska juridiska personen.</p><p>Enligt förarbeten är CFC-lagstiftningen förenlig med de svenska skatteavtalen. Lagstiftaren lägger stor vikt vid ordalydelsen i kommentarerna till OECD:s modellavtal. OECD rekommenderar medlemsstaterna att tillämpa lagstiftningen.</p><p>Uppsatsen visar att CFC-lagstiftningen är förenlig med skatteavtal baserade på OECD:s modellavtal. Syftet med skatteavtal är att förhindra juridisk dubbelbeskattning. CFC-lagstiftningen ger upphov till ekonomisk dubbelbeskattning. Diskussionen gällande CFC-lagstiftningens förenlighet med skatteavtal beror på kommentarernas rättsliga verkan samt därtill framställda anmärkningar.</p> / <p>The Swedish CFC legislation and its compatibility with international commitments in form of tax treaties based on OECD Model have been disputed in the Swedish legislation for more than a decade. Whether CFC legislation is compatible with tax treaties is also disputed in many other Member States of the OECD.</p><p>The Swedish controlled foreign company legislation entered into force on 1 January 2004. The legal effect of the legislation is covered in chapter 39 a, section 10 of the Swedish Income Tax Act. The basic purpose of CFC legislation is to prevent an erosion of the Swedish tax basis. Without CFC regulations a taxpayer would be free to establish companies in low-tax jurisdictions for the sole purpose of reducing the overall tax burden. By applying the legislation a Swedish resident shareholder will be taxed on all the income that is attributed from a foreign subsidiary, regardless of when the income is distributed.</p><p>In the preparatory works the government argues that the CFC legislation is compatible with Sweden’s tax treaties, based on OECD Model. The government’s opinion is mostly based on the statement in the Commentary to the OECD Model. The legislation is recommended by the OECD.</p><p>This thesis concludes that the CFC legislation is compatible with tax treaties based on the OECD Model. The purpose with tax treaties is to avoid juridical double taxation. The CFC-legislation gives rise to economic double taxation. Therefore the legislation can be justified. The discussion of the CFC legislation compatible with tax treaties depends of the relevance of the Commentary but also on observations given to the Commentaries.</p>