<p>I denna uppsats har vi undersökt om en förmögenhetsskatt är effektiv i en liten öppen ekonomi. Vi har undersökt om de politiska argumenten har stöd i teori och empiri. Den politiska diskussionen handlar främst om förmögenhetsskattens inverkan på tillväxt, jobb och nyföretagandet.</p><p>Vi har i denna uppsats visat att en förmögenhetsskatt i en liten öppen ekonomi leder till att kapital flyr landet, minskat inhemskt sparande och skattepanering.</p><p>En förmögenhetsskatt kan också leda till att risktagandet i en ekonomi minskar vilket ger ett mindre utbud av riskkapital till nyföretagare.</p>

I denna uppsats har vi undersökt om en förmögenhetsskatt är effektiv i en liten öppen ekonomi. Vi har undersökt om de politiska argumenten har stöd i teori och empiri. Den politiska diskussionen handlar främst om förmögenhetsskattens inverkan på tillväxt, jobb och nyföretagandet. Vi har i denna uppsats visat att en förmögenhetsskatt i en liten öppen ekonomi leder till att kapital flyr landet, minskat inhemskt sparande och skattepanering. En förmögenhetsskatt kan också leda till att risktagandet i en ekonomi minskar vilket ger ett mindre utbud av riskkapital till nyföretagare.

Efter ett beslut av riksdagen i december 2007 slopades förmögenhetsskatten. Regeringens syfte med att ta bort skatten var att det skulle leda till ökade investeringar i landet och att det då skulle skapa fler arbetstillfällen. De ville också att pengar som undanhållits i utlandet skulle flyttas hem. I arbetet granskas hur utfallet blev. Dels för landet men främst ur företagens synvinkel. Vi har tagit del av olika undersökningar samt fört ett samtal med en auktoriserad revisor. Följande slutsatser har konstaterats: • Företag har och kommer även i fortsättningen att gynnas av ett slopande av förmögenhetsskatten. • Slopandet kommer att leda till ökade investeringar och fler arbetstillfällen. • Pengar kommer att flytta tillbaka till Sverige från utlandet.

Skatteverket bestämde sig hösten 2005 för att påbörja en utredning av hur mycket förmögenhetsbeskattningsbar överlikviditet som kunde anses föreligga i de svenska onoterade aktiebolagen. Det var i och med denna kampanj som artisten Magnus Uggla drabbades av en mycket kraftig upptaxering av sin förmögenhetsskatt, på grund av att en i bolaget ackumulerad kapitaltillgång ansågs vara rörelsefrämmande. Detta vållade stor uppmärksamhet bland allmänheten men även i media där bland annat namnet lex Uggla uppstod. Vid innehav av onoterade aktier skall en värdering av bolagets tillgångar och skulder göras för att således bestämma vilket värde aktierna skall åsättas vid förmögenhetsbeskattningen. De tillgångar som kan anses ingå i bolagets rörelse eller som ett led i denna är förmögenhetsskattefria, såtillvida de inte ansetts vara oproportionerligt stora. De tillgångar som däremot bedöms vara rörelsefrämmande skall tas upp av delägaren i proportion till dennes ak-tieinnehav. Denna gränsdragning är dock mycket komplicerad då några klara riktlinjer i dagsläget inte finns att tillgå och leder därmed till en betydande rättsosäkerhet. I dagsläget är riktlinjerna för beräkning av överlikviditet ytterst godtyckliga då de ofta färgas av den handläggande tjänstemannens personliga åsikter. Detta leder till en total oförutsebarhet för delägarna och där likabehandlingsprincipen även lyser med sin frånvaro. En annan situation som kan anses kränka det viktiga kvalitetskravet, vilket bör tillämpas vid bedömningen av all lagtext, är då delägarna inte ges rätt att dra av latent skatt. Det måste anses oproportionerligt att avdrag inte skall få göras för den fiktiva skatt som skulle komma att utgå vid ett kapitaluttag ur bolaget. Det kan inte heller anses vara frågan om någon likabehandling mellan direkt och indirekt ägande i denna situation, eller då en i dagens samhälle obefogad uppdelning görs mellan olika aktiesorter samt registreringsland. En dylik åt-skillnad måste anses strida mot den i EG rätten stadgade fria rörligheten för kapital samt även mot etableringsfriheten. Någon omfattande lagändring eller ett generellt avskaffande av förmögenhetsskattelagen verkar inte vara aktuellt inom den närmsta framtiden enligt de diskussioner som har förts mellan regeringen och stödpartierna den senaste tiden. Lagstiftaren bör därmed ta sitt an-svar och publicera nödvändiga förtydliganden för att råda bot på reglernas idag generella och godtyckliga karaktär. Även beviskraven bör ses över då delägarna idag åläggs en opro-portionerligt hög bevisbörda.

<p>Efter ett beslut av riksdagen i december 2007 slopades förmögenhetsskatten. Regeringens syfte med att ta bort skatten var att det skulle leda till ökade investeringar i landet och att det då skulle skapa fler arbetstillfällen. De ville också att pengar som undanhållits i utlandet skulle flyttas hem. I arbetet granskas hur utfallet blev. Dels för landet men främst ur företagens synvinkel. Vi har tagit del av olika undersökningar samt fört ett samtal med en auktoriserad revisor. Följande slutsatser har konstaterats:</p><p>• Företag har och kommer även i fortsättningen att gynnas av ett slopande av förmögenhetsskatten.</p><p>• Slopandet kommer att leda till ökade investeringar och fler arbetstillfällen.</p><p>• Pengar kommer att flytta tillbaka till Sverige från utlandet.</p>

<p>Skatteverket bestämde sig hösten 2005 för att påbörja en utredning av hur mycket förmögenhetsbeskattningsbar överlikviditet som kunde anses föreligga i de svenska onoterade aktiebolagen. Det var i och med denna kampanj som artisten Magnus Uggla drabbades av en mycket kraftig upptaxering av sin förmögenhetsskatt, på grund av att en i bolaget ackumulerad kapitaltillgång ansågs vara rörelsefrämmande. Detta vållade stor uppmärksamhet bland allmänheten men även i media där bland annat namnet lex Uggla uppstod.</p><p>Vid innehav av onoterade aktier skall en värdering av bolagets tillgångar och skulder göras för att således bestämma vilket värde aktierna skall åsättas vid förmögenhetsbeskattningen. De tillgångar som kan anses ingå i bolagets rörelse eller som ett led i denna är förmögenhetsskattefria, såtillvida de inte ansetts vara oproportionerligt stora. De tillgångar som däremot bedöms vara rörelsefrämmande skall tas upp av delägaren i proportion till dennes ak-tieinnehav. Denna gränsdragning är dock mycket komplicerad då några klara riktlinjer i dagsläget inte finns att tillgå och leder därmed till en betydande rättsosäkerhet.</p><p>I dagsläget är riktlinjerna för beräkning av överlikviditet ytterst godtyckliga då de ofta färgas av den handläggande tjänstemannens personliga åsikter. Detta leder till en total oförutsebarhet för delägarna och där likabehandlingsprincipen även lyser med sin frånvaro.</p><p>En annan situation som kan anses kränka det viktiga kvalitetskravet, vilket bör tillämpas vid bedömningen av all lagtext, är då delägarna inte ges rätt att dra av latent skatt. Det måste anses oproportionerligt att avdrag inte skall få göras för den fiktiva skatt som skulle komma att utgå vid ett kapitaluttag ur bolaget. Det kan inte heller anses vara frågan om någon likabehandling mellan direkt och indirekt ägande i denna situation, eller då en i dagens samhälle obefogad uppdelning görs mellan olika aktiesorter samt registreringsland. En dylik åt-skillnad måste anses strida mot den i EG rätten stadgade fria rörligheten för kapital samt även mot etableringsfriheten.</p><p>Någon omfattande lagändring eller ett generellt avskaffande av förmögenhetsskattelagen verkar inte vara aktuellt inom den närmsta framtiden enligt de diskussioner som har förts mellan regeringen och stödpartierna den senaste tiden. Lagstiftaren bör därmed ta sitt an-svar och publicera nödvändiga förtydliganden för att råda bot på reglernas idag generella och godtyckliga karaktär. Även beviskraven bör ses över då delägarna idag åläggs en opro-portionerligt hög bevisbörda.</p>