No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Skatteverket var emot det slopandet av revisionsplikten som skedde 2010. I sitt remissvar antydde man att detta skulle få som effekt att såväl medvetna som omedvetna fel skulle öka i företagens räkenskaper och därmed påverka även deras deklarationer. De påtalade också att skattefelet är som störst i mikro- småföretag, vilket är de bolag som omfattas av reformen, och det därmed skulle få stora effekter på skattefelet. De antydde även att de skulle komma att behöva öka sina insatser för att säkerställa att felen inte skulle påverka inkomstdeklarationer. Denna bedömning gjordes även av regeringen som anslog att detta skulle leda till ökade kostnader med 40 miljoner kronor. Syfte: Uppsatsens syfte är att undersöka om och i så fall hur Skatteverket har förändrat sitt kontroll- och utredningsarbete med hänsyn till slopandet av revisionsplikten. Vad gäller erfarenheterna från medarbetarna är avsikten att undersöka om det empiriskt går att belägga att felen i deklarationerna har ökat. Metod: En kvalitativ metod har används i studien där intervjuer har genomförts med handläggare, samordnare, utredare, analytiker och revisor på Skattverket. Slutsatser: Våra sammanfattade slutsatser är att, förutom de "löpande bokföringskontrollerna" som Skatteverket gavs möjlighet att göra i och med reformen, har de inte aktivt förändrat sitt kontroll- och utredningsarbete. Särskilt anmärkningsvärt är att upplysningsrutorna i deklarationen som tillkom vid reformen inte beaktas överhuvudtaget i arbetet. Vidare hittar vi inget i vår studie som tyder på att de medvetna felen ("fusket") har ökat, vilket Skatteverket hade farhågor om. De omedvetna felen som görs pga. okunskap antas däremot ha ökat i omfattning, vilket får anses vara en konsekvens av slopandet av revisionsplikten. Detta anser vi i sin tur har gjort att det s.k. skattefelet troligen har ökat.

<p>Under de senaste åren har revisionspliktens avskaffande i Sverige varit ett omdiskuterat ämne. Genom en kvalitativ undersökning med genomförda intervjuer på tre små oberoende revisionsbyråer har författarna till denna undersökning försökt svara på följande problemformulering: Hur hanterar små oberoende revisionsbyråer en slopad revisionsplikt? Studien visar att hanteringen av en slopad revisionsplikt skiljer sig åt mellan revisionsbyråerna. Samtidigt som en del byråer är väldigt aktiva i sin hantering finns det andra som är passiva. Med en slopad revisionsplikt följer såväl hot som möjligheter och för att möta dessa effektivt krävs strategiska förändringar.</p>

Under de senaste åren har revisionspliktens avskaffande i Sverige varit ett omdiskuterat ämne. Genom en kvalitativ undersökning med genomförda intervjuer på tre små oberoende revisionsbyråer har författarna till denna undersökning försökt svara på följande problemformulering: Hur hanterar små oberoende revisionsbyråer en slopad revisionsplikt? Studien visar att hanteringen av en slopad revisionsplikt skiljer sig åt mellan revisionsbyråerna. Samtidigt som en del byråer är väldigt aktiva i sin hantering finns det andra som är passiva. Med en slopad revisionsplikt följer såväl hot som möjligheter och för att möta dessa effektivt krävs strategiska förändringar.

<p>Ett förslag om att befria de allra minsta aktiebolagen från det lagstadgade kravet på revision ligger under utredning. Vilka företag som kommer att beröras är ännu inte fastställt men professorerna Thorell & Norberg har givet ett förslag att det är de företag med en omsättning på högst tre miljoner som kommer påverkas.</p><p>Ett aktiebolag omges av flera intressenter och vi har i vår kvalitativa studie valt att intressera oss för en intressent: banken och hur deras kreditbedömningsprocess kommer att beröras om de minsta aktiebolagen undantas från revisionsplikten. Vi har även försökt skapa en uppfattning av hur en kreditbedömning går till idag samt reda ut i vilken omfattning reviderade räkenskaper används. Vår uppsats utgår ifrån en deduktiv ansats med en teoretisk utgångspunkt för att fånga upp studiens syfte.</p><p>Studien visar att banktjänstemännen i stor utsträckning använder reviderat material men att den kompletteras med mjuk information. Det framkom även av undersökningen att kreditbedömning i hög grad bygger på personen bakom företaget, vilket påvisar att reviderat material och mjuk information likställs vid en kreditbedömning. Enligt vår empiri kommer inte informationsbehovet vid en kreditförfrågan förändras nämnvärt, utan våra respondenter tror att de kommer att fortsätta kräva årsredovisningar även om de inte är reviderade. De antar också att substitut till den oberoende granskningen kommer att uppkomma, och var och en har sin idé över vad som är en lämplig ersättning till reviderade räkenskaper.</p>

<p>Det finns idag långt framskridna planer på att avveckla den svenska revisionsplikten för små och medelstora aktiebolag. Med stöd i EG-rättens fjärde bolagsdirektiv tillsatte regeringen under 2006 en utredning av dåvarande justitierådet Bo Svensson att utreda vilka åtgärder som krävs för att avskaffa revisionsplikten för små- och medelstora aktiebolag. Förslaget presenterades i slutet på mars 2008 (SOU 2008:32) och stödjer ett avvecklande av revisionsplikten, vilket enligt utredningens beräkningar kan leda till kostnadsbesparing på 5,8 miljarder kronor för företagen.</p><p>SOU 2008:32 har dock möts av stark kritik från olika intressentgrupper inom samhället. Skatteverket är en intressent vilken i hög grad kommer att påverkas av en slopad revisionsplikt. SOU 2008:32 anser dock att Skatteverkets verksamhet inte kommer att beröras i nämnvärd utsträckning av det diskuterade förslaget. Utredningen fastställer att tex. den orena revisionsberättelsen, vilken enligt lag skall skickas till Skatteverket, är ett grundlöst verktyg inom verksamheten. Utredningen anser även att den indirekta effekten en företagsrevisor skapar genom att bringa ordning i företagens redovisning via revision, inte går att påvisa.</p><p>Undersökningens problemformulering lyder - Vilken nytta har Skatteverket av revision i den dagliga verksamheten? Syftet är att ur ett samhällsperspektiv undersöka vilken roll reviderade årsredovisningar spelar i Skatteverkets verksamhet, samt vad detta kan leda till för konsekvenser för samhället vid en slopad revisionsplikt.</p><p>Undersökningen bygger på intervjuer vilka genomförts med tre respondenter vid Skatteverket samt två respondenter från två olika Revisionsbyråer. De empiriska iakttagelserna tyder på att revisionsplikten idag utgör en viktig faktor i Skatteverkets verksamhet, både indirekt samt direkt. Nyttan av revisionsplikten är svår att värdera, och framförallt den indirekta nyttan. Dock anser respondenterna att den indirekta nyttan är stor. Den direkta nytta revisionen ligger till grund för baseras främst på den orena revisionsberättelsen. Denna används främst vid Skatteverkets arbete med att framställa urval och kan enligt en intern rapport vilken framkommit under undersökningen härledas till Skattefelet.</p><p>Konsekvensen av detta är att ifall revisionsplikten slopas kommer Skatteverket enligt egen utsago att behöva genomföra kompenserande åtgärder för att väga upp bortfallet av informationsunderlag, genom att dels den direkta nyttan och den indirekta nyttan kan försvinna.</p><p>Undersökningen når slutsatsen att den slopade revisionsplikten kommer att göra en stor inverkan på Skatteverket verksamhet. Detta är en motsättning av den slutsats SOU 2008:32 når, där revisionens inverkan på Skatteverket anses betydligt mindre.</p>

<p>Revisionsplikten har existerat sedan 1983 i Sverige och denna plikt omfattar samtliga aktiebolag. Svenskt Näringsliv anser nu att det är dags för regelförändringar i Sverige och deras syfte är att förenkla för bolagen. De anser att England, som införde lagförändringen om revisionsplikt 1993, är en god förebild. Ett förslag, från staten angående ett avskaffande av revisionsplikt för mindre bolag, har lagts fram och medför att bolagen själva får bestämma vilka redovisnings- och revisionstjänster de behöver. Följden blir även att de svenska bolagen får kostnadsbesparingar och på så vis förbättrar sin konkurrenskraft.</p><p>Revision är betydelsefull för intressenter som ägare, kreditgivare, leverantörer, kunder, anställda och stat och kommun. För att banker och andra kreditgivare ska kunna låna ut pengar krävs att bolagen är kapabla att betala tillbaka sina lån. Det kan krävas någon slags säkerhet för lån, vilket bankerna kan få genom korrekt och pålitlig information från bolagen. Säkerheten i informationen ökar i takt med att en revisor, som personligen inte har någon vinning i bolagets verksamhet, granskar bolagets information.</p><p>De flesta banker använder sig av ett riskklassificeringssystem när de granskar bolag och deras återbetalningsförmåga. Systemet består av en rankingmodell som bygger på finansiell information rörande kunden, kundens framtidsutsikter samt förutsättningar för industrin och ekonomiska faktorer.</p><p>Enligt en utredning (SOU 2008:32) som gjorts i Sverige angående frågor gällande revisorer och revision, finns förslag på vilka gränsvärden som ska gälla för revisionsplikt. Gränserna är:</p><p>Balansomslutning 41,5 miljoner kronor</p><p>Nettoomsättningen 83 miljoner kronor</p><p>Anställda 50 stycken</p><p>För att slippa revision får endast ett av de tre gränsvärdena överskridas.</p><p>Danmark, Finland och England har alla tre infört den frivilliga revisionen i mindre aktiebolag. I Danmark har 6,5 procent av de bolag som haft möjlighet att slopa revisionsplikten gjort det, medan det i England är hela 58 procent.</p><p>I uppsatsen undersöks hur bankerna ställer sig till det nya förslaget samt om de kommer att ändra på sina utlåningskriterier. Undersökningen har genomförts hos fem av de största bankerna i Sverige och utifrån denna kan slutsatsen dras att bankerna även fortsättningsvis kommer kräva reviderade bokslut vid kreditgivning.</p>