Patienter som lider av Münchhausens syndrom hittar på symtom och/eller skadar sig själva i syfte att få uppmärksamhet från sjukvårdspersonal. Det är en svårdiagnostiserad störning som är till skada för individen och hela sjukvårdssystemet. Det har gjorts få undersökningar om Münchhausens syndrom och därför intervjuades fem läkare för att öka kunskapen om Münchhausens syndrom och få svar på vilka möjligheter läkare har att kunna identifiera denna störning, samt vilka åtgärder som då kan bli aktuella. Resultatet visade att läkarna ansåg sig vara för lite insatta om Münchhausens syndrom och att de inte kunde vara helt säkra på att patienten inte hade de besvär som patienten påstod sig lida av. Det fanns heller ingen handlingsplan ifall läkarna misstänkte att en patient inte talade sanning om sitt hälsotillstånd. Kunskap och medvetenhet var två viktiga faktorer för att kunna identifiera och behandla patienter med Münchhausens syndrom. Urvalet kan ha påverkat studiens giltighet.

Munchausen syndrome is a rare condition in which the patient repeatedly seeks medical care for factitious illnesses. Cardiac Munchausen syndrome was first reported in 1953 and later referred to as cardiopathia fantastica. It is characterized by clinical manifestations of acute cardiac disease that are feigned and recurrent. Cardiopathia fantastica can have a variety of presentations similar to true cardiac disease. Most cases have presented with chest pain simulating acute coronary artery disease, but arrhythmias, hypertensive crises, abnormal biochemistry, and electrocardiographic findings have also been noted. These patients are willing to undergo expensive, invasive, and risky procedures to evaluate their simulated illness. This condition is likely to be significantly underreported. In some patients, the presence of abnormal findings that are clinically insignificant may complicate the investigative approach. Patients with this disorder consume a disproportionate amount of health care dollars and sometimes are left with residual deficits as complications of invasive procedures. In this review, we discuss the recognition, manifestations, and treatment of cardiopathia fantastica.

Factitious disorder (FD) imposed on self is a psychiatric disorder characterized by the intentional feigning of symptoms or the self-inflicted production of symptoms in the absence of an obvious external reward. Previously known as Munchausen syndrome, this term is now reserved for severe, chronic, or dramatic cases. Multiple theories for the pathogenesis of FD have been proposed, but most studies point to the behaviors exhibited as a coping mechanism to address emotional stress and resolve unmet psychosocial needs. This case report describes a 31-year-old male who frequently presented to several Emergency Departments at hospitals within the Appalachian region with intentional ingestion of foreign objects. These scenarios ultimately required the patient to undergo approximately 32 esophagogastroduodenoscopy (EGD) and 28 gastroscopy procedures over the course of two years. The patient also had a significant history of suicide attempts by prescription medication overdose, although clinical workup and laboratory confirmation of such ingestion was varied. After two years of these frequent ED presentations, the patient was evaluated for FD upon voluntary admission to an inpatient psychiatric facility. Due to the need for anesthetic agents in the frequent EGD's performed on this patient, the possibility of drug-seeking as the motivating factor for this patient’s behavior and the possibility of a co-occurring substance use disorder were considered. Suicidality in FD and the lack of case reports and reliable research on the topic makes a challenging diagnosis and clinical course even more complex. Additionally, the clinical management of FD is unique, and no reliable studies have detailed an effective treatment plan. Thus, to add to the literature, the treatment and outcome to date for the patient presented here and the suicidal ideation and intentional overdoses complicating this case are discussed. Continued research and reporting of FD cases will help guide clinicians in the treatment and management of this challenging diagnosis.

The growing use of social media has facilitated the rapid spread of content, factual or not, and has fueled a culture built on followers and likes. Clinicians have reported increasing trends of illnesses and disorders among individuals who view content on such conditions. One of the reasons for this is faking for secondary gain, even to the extreme of Factitious Disorder. The aim of this study is to augment the literature on individuals who feign illnesses or their severity on social media. Participants (N=533) completed a survey consisting of demographic questions, questions about faking behaviors in relation to social media, their social media usage, the Abbreviated Marlow-Crowne Social Desirability Scale, Dark Triad Scale, and Leary Need to Belong Scale. Individuals with high-faking behaviors exhibited significantly higher psychopathy and a lower need to convey social desirability than individuals exhibiting no faking behaviors. By conducting further research and gaining a deeper understanding of these individuals, effective treatments can be provided leading to a possible decrease in the prevalence of such illnesses and disorders.

The number of visits in health care increases every year. It leads to higher standards of health care professionals the skills to be able to prioritize and distinguish those who are most in need of medical care. And requires ability to take a professional approach. Treatment tends to be a unique experience that can be of great significance for the individual. All individuals have in responding different conditions, benefits and limitations. Fraudulent behavior such as cheat- ing and lies occurs in the encounter between people daily in society. Tax fraud, illegal work, exam cheating and stealing are society everyday events. There is no exception in health care, health care professionals is to assist the suffering people, some time to cure, often to relieve and always comfort. It happens that patients seeking for medically unexplained symptoms, with cleverly imitated symptoms try to fool themselves to care, This is based on a pathologi- cal need for affirmation, which is achieved by taking the patient role. These patients are re- ferred with Münchausen syndrome or artificial interference. These patients, as well as a pa- tient safety risk to the other patients because they occupy large resources, moreover, they are a danger to themselves by frequent unwarranted examinations and treatments. The aim was to describe the health professionals' experiences of treatment of Münchausen patients in health care. As the approach chosen a literature review where relevant articles have been collected from the databases PubMed, CINAHL, Medline AND Psychinfo. The result of the literature review showed that health care professionals are experiencing the meeting with Münchausen patients with challenging available a feeling of being uncomfortable in responding. Feelings of frustration, skills shortages and the feeling that the relation becomes unnatural and disor- dered occurs. Additionally tend Healthcare professionals to question their own competence both theoretically and clinically. / Antalet besök inom hälso- och sjukvården ökar varje år. Det leder till högre krav på hälso- och sjukvårdspersonalens kompetens att kunna prioritera och urskilja de som är i störst behov av sjukvård. Samt ställer krav på förmåga till professionellt bemötande av vårdpersonal. Bemötande tenderar vara en unik upplevelse som kan ha stor betydelse för den enskilda indi- viden. Alla individer har i bemötandet olika förutsättningar, fördelar och begränsningar. Be- drägligt beteende så som fusk och lögner förekommer i mötet mellan personer dagligen i samhället. Skattebedrägerier, svartjobb, tentamensfusk och stölder är samhällets vardag. Det är inget undantag inom hälso- och sjukvården, hälso- och sjukvårdspersonalens uppgift är att bistå lidande människor, någon gång bota, ofta lindra och alltid trösta. Det förekommer att patienter söker för medicinskt oförklarbara symtom, med skickligt imiterade symtom försöker de lura sig till vård, detta grundar sig i ett sjukligt behov av bekräftelse, vilket uppnås genom att inta patientrollen. Dessa patienter benämns med Münchausen syndrom eller factitious disorder. Dessa patienter är dels en patientsäkerhetsrisk gentemot andra patienter eftersom de upptar stora resurser, dessutom är de en fara för sig själv genom ofta förekommande obefo- gade undersökningar och behandlingar. Syftet var att beskriva hälso- och sjukvårdspersonals upplevelser av bemötande av patienter med Münchausen syndrom inom hälso- och sjukvår- den. Som metod valdes en litteraturöversikt där relevanta artiklar har samlats in från databa- serna PubMed, CINAHL, Medline och PsykINFO. Resultatet av litteraturöversikten visade att hälso- och sjukvårdspersonal upplever mötet med Münchausen patienter utmanande men också med känslor av att vara obekväma i bemötandet. Känslor av frustration, kompetensbrist samt känslor av att bemötandet blir onaturligt och rubbat uppstår. Dessutom tenderar hälso- och sjukvårdspersonalen ifrågasätta sin egen kompetens både teoretiskt och kliniskt.

In this dissertation, the author provides an account of his therapeutic interaction and experience, as an intern clinical psychologist, in working with a patient in psychotherapy who was eventually diagnosed with a “factitious disorder”. This study descriptively addresses how the therapeutic interaction impacted upon the therapist’s thinking of the process both diagnostically and in terms of therapeutic goals. This study consists of a single case, qualitative research design. It concerns the interactions and experiences of the therapist with a specific patient (diagnosed with a factitious disorder) in the context of a multidisciplinary academic hospital setting. The study aims to be predominantly descriptive of this therapy, and as such employs the psychological phenomenological method of Giorgi (1985) in order to provide a specific description of the situated structure of the therapy. As such, this study is able to contribute to the sparse psychological and therapeutic information available on factitious disorders. There are few detailed accounts of actual therapeutic interactions – specifically from a psychological perspective – for patients diagnosed with factitious disorders. The specific description of the situated structure of the therapy is also compared to the available literature on factitious disorders. Although the aim of this study was not evaluative in nature, the author does provide some tentative comments on the aetiology and therapeutic considerations for factitious disorders – with regards to this particular case. The author suggests a strong link to personality and character deficits underlying factitious behaviour. The author further suggests the importance of acknowledging the “sick role”; allowing for “face-saving” strategies; providing consistency (on behalf of the therapist); and the setting of rigid, overt, therapeutic boundaries in the psychotherapeutic treatment of factitious disorders. / Dissertation (MA (Clinical Psychology))--University of Pretoria, 2005. / Psychology / unrestricted

Bakgrund: Munchausen syndrome by proxy (MSBP) är en psykisk sjukdom som drabbar föräldrar där barnet/barnen blir offer. Föräldrarna, ofta modern drivs av uppmärksamheten de får av sjukvården. Föräldrarna manipulerar sjukvårdspersonalen då de ofta blir indragna i misshandeln genom diverse behandlingar/ingrepp. Svårigheter med att påvisa misshandeln för allmänsjuksköterskan/sjukvårdspersonalen är svår då det sker i det tysta samt att kunskapen kring MSBP är liten. Vid all misstanke om att ett barn far illa har sjukvårdspersonalen anmälningsplikt och på så sätt kan barnens rättigheter enligt Barnkonventionen skyddas. Syfte: Syftet var att undersöka faktorer som kan leda till tidig upptäckt av förälder med MSBP. Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på case studies/case reports som innehåller narrativa berättelser som bygger på empiri och induktiv ansats. Litteraturstudien genomfördes utifrån Polit och Becks (2017) niostegsanalys.   Resultat: Fyra kategorier framkom. Vanliga symtom hos barnen, vanliga undersökningar av barnen, vanlig behandling av barnen samt beteenden hos barn respektive föräldrar. Slutsats: De faktorer som vårdpersonal ska vara uppmärksamma på är barns beteendeförändringar och förseningar i utvecklingen, föräldrar som för barnets talan, som ej lämnar barnets sida på sjukhuset samt vill ta och lämna in egna provmaterial från sitt barn. En annan faktor är familjer som frekvent söker vård för sitt barn eller varit inlagda trots att ingen sjukdom kunnat diagnostiseras eller bekräftats till följd av de diffusa symtomen som funnit hos barnen. Ytterligare en faktor är familjer som har haft många vårdkontakter och flyttar ofta. För att denna medvetenheten ska finnas behöver kunskap kring Münchausen Syndrome by Proxy spridas.