Studien syfte är att utröna högstadieelevers användning av läsförståelsestrategier vid faktabaserade texter. Datamaterialet baseras på fem intervjuer utifrån följande frågor: Vilka läsförståelsestrategier använder sig eleverna av, i vilket syfte använder sig eleverna av läsförståelsestrategierna och är elevernas val av strategier samt syftet med dem medvetna eller omedvetna? Arbetet är en kvalitativ studie som bygger på semistrukturerade och personliga intervjuer med flickor från årskurs åtta som går i samma klass. I denna studie ses läsförståelse ur ett kognitivt perspektiv som lett till att en induktiv analys av datamaterialet skett. Studiens resultat visar att de medverkande eleverna använder sig av flera strategier samt att de kan redogöra för i vilket syfte de använder sig av dem. Eleverna använder sig av någon eller några former av djupare läsförståelsestrategier samt sin metakognitiva förmåga. De är således medvetna om vilka mentala aktiviteter som leder till läsförståelse. Studien visar att det dock finns utrymme för ytterligare strategier att tillämpa utifrån den litteratur som ligger till grund för undersökningen. Detta även med resultaten från senaste PISA-undersökningen i åtanke. För att få en bättre helhetsbild i elevernas användning av läsförståelsestrategier, behandlar studien det stöd som den svenska läroplanen ger lärarna i arbetet kring elevers läsförståelse.

Som framtida verksamma lärare har det varit intressant att undersöka hur hållbar utveckling behandlas i tryckta respektive digitala läromedel för SO-, och NO-, ämnen i mellanstadiet. För att ta reda på detta genomförde vi en läromedelsanalys av relevanta läromedel för att ta reda på vad som skiljer sig innehållsmässigt i texten utifrån de tre undervisningstraditionerna för miljö,- och hållbarhetsundervisning samt se hur stor del, procentuellt, hållbar utveckling tog upp utav det totala antalet sidor i diverse läromedel. Utifrån resultatet av analysen kunde vi dra slutsatsen att de digitala jämfört med de tryckta läromedlen inte skiljde sig särskilt mycket åt mer än de finesser och funktioner som fanns på de digitala hemsidorna. I det stora hela togs ämnet hållbar utveckling upp i de flesta läromedlen som ett eget kapitel men i en del var det istället inlindat inom andra ämnen, framför allt i de samhällsorienterade läromedlen. Den slutsats som kunde dras genom denna analys var att ämnesinnehållet inte skiljde sig särskilt mycket mellan tryckta och digitala läromedel. Hållbar utveckling hade större procentuell del i de samhällsorienterade ämnena jämfört med de naturorienterade. Oftast var ämnet integrerat med andra områden och fanns inte alltid under en enskild rubrik. Hållbar utveckling är ett aktuellt ämne idag och finns med i läroplanen för årskurs 6. Dock framgår det inte tydligt på vilket sätt ämnet ska integreras i undervisningen, varken i läromedlen eller Lgr11 trots att utbildningen har en väldigt viktig roll för att uppnå en hållbar utveckling. Det ligger därför väldigt mycket ansvar hos läraren och dennes kunskaper för att undervisningen ska utformas efter detta, vilket gör att undervisningen kan skilja sig åt beroende på lärarens kunskap.