Ett syfte med denna kvalitativa studie var att undersöka erfarna familjeterapeuters syn på hinder och möjligheter för familjeterapins tillgänglighet i Sverige från 1970-tal till nutid. Ett annat syfte var att undersöka erfarna familjeterapeuters syn på familjers attityder till familjeterapi över tid. Sju erfarna psykoterapeuter med inriktning familj- och system samt även handledarutbildning intervjuades med hjälp av semistrukturerade frågor.   När det gäller frågan om hur utvecklingen sett ut vad gäller hinder och möjligheter för familjeterapin i Sverige har den ett komplext svar. Det som tycks tydligt är att familjeterapins utveckling är kontextberoende, det omgivande samhället har stor påverkan. Detta belyses genom att som teoretisk grund använda Bronfennbrenners utvecklingsekologiska system som har arbetats fram till sex intervjuteman; Samhällets förändring, Från kollektiv till individ, Forskning, evidens och Socialstyrelsen, Familjeterapins utveckling, familjens förändring över tid samt Familjeterapi och tydlighet. Den rådande samhällssynen på människan påverkar den politiska styrningen vilket har betydelse för vilket utrymme familjeterapin lyckas ta eller inte.   Familjers attityder till familjeterapi handlar om, förutom det omgivande samhällets påverkan, även om familjeterapeuters attityder till familjer. Familjers attityder påverkas också av hur familjeterapeuter tydliggör familjeterapi.

Syftet med denna studie var att undersöka psykoterapeuters egna reflektioner kring sekundär traumatisering inom sitt yrke och hur det påverkar dem personligt i livet. Studien är en kvalitativ studie och författarna har använt sig av semistrukturerade intervjuer med ett induktivt angreppssätt. Psykoterapeutyrket kan vara berikande och skapa en känsla av att kunna göra skillnad, vilket kan kännas meningsfullt. Yrket kan dock bidra till negativa effekter såsom sekundär traumatisering. Författarna har undersökt psykoterapeuters egen påverkan, familjära och sociala relationer samt arbetsplatsens stöd och psykoterapeuternas egna copingstrategier. Resultatet författarna kom fram till var att arbetet med traumatiserade familjesystem påverkade psykoterapeuten i privata, familjära och andra sociala sammanhang. Informanterna påtalade vikten av egna copingstrategier för att orka med sitt arbete, samt vikten av att ha extern - och kollegial handledning, fortbildning och ett gott arbetsklimat. / The purpose of this study was to examine psychotherapists' own reflections on secondary traumatization within their profession and its impact on their personal lives. The study is a qualitative study. We have used semi-structured interviews with an inductive approach. The psychotherapist profession can be enriching and create a feeling of making a difference, which can feel like a sense of purpose. However, the profession can contribute to negative effects such as secondary traumatization. We have investigated psychotherapists' own influence, social relations as well as the workplace's support and own coping strategies. The result shows that the work with traumatized family systems influenced the psychotherapist in their personal lives and other social contexts. The informants pointed out the importance of their own coping strategies to cope with their work, as well as the importance of having external and collegial supervision, continuing education and a good working climate.