Arbetet med att minska sjöfartens miljöpåverkan är något som är högaktuellt och under ständig utveckling. Vid en omdirigering där delar av sjötrafiken från Stora Bält förflyttas till Flintrännan, skulle miljöbelastningen minska regionalt och öka lokalt. Syftet med denna uppsats var att ta reda på hur bränsleförbrukningen förändrades för den del av sjötrafiken som förflyttades till Flintrännan. Genom detta kunde man också se en tendens till hur sjöfartens bidrag till luftföroreningar i Malmö stad kan förväntas förändras. Slutsatserna var att referensfartygen nästan halverade bränsleförbrukningen när dom valde den kortare rutten via Flintrännan framför Stora Bält. Det framkom att sjöfartens totala bidrag till CO2 utsläppen förväntas minska med 60-190 000 ton. Resultatet uppnåddes genom en insamling av trafikflödesdata samt bränsleberäkningar på tre referensfartyg. / Efforts to reduce shipping's environmental impact are something that is highly topical and constantly evolving. At a redirection where parts of the sea traffic from Stora Bält moved to Flintrännan, environmental impact would decrease regionally and increase locally. The purpose of this paper was to find out how the bunker consumption changed for the part of the sea traffic that were moved to Flintrännan. This could also indicate a tendency to change the contribution of shipping to air pollution in Malmö city. The conclusions were that the reference vessels almost halved the bunker consumption when they chose the shorter route via Flintrännan. It was found that shipping's total net contribution to CO2 emissions is expected to decrease by 60-190 000 tons. The result was achieved through a collection of traffic flow data and fuel calculations on three reference vessels.

Vid inrättandet av nya farleder är synbarheten en viktig fråga när det handlar om valet av sjömärke. Idag grundar sig detta val på subjektiva metoder eftersom det inte finns någon forskning kring det optiska upptäcktsavståndet till de sjömärken som används i svenska farvatten. Används ett sjömärke med för kort upptäcktsavstånd äventyras säkerheten, samtidigt som ett för effektivt sjömärke innebär högre kostnader. Syftet var att studien ska ligga till grund för skapandet av objektiva metoder vid utmärkning av farleder genom att undersöka det optiska upptäcktsavståndet till olika flytande sjömärken. En metodologisk triangulering genomfördes i form av en fältstudie ombord på fartyg och ett frågeformulär som besvarades av lotsar. Resultatet från fältstudien visade att bojarna generellt hade ett längre upptäcktsavstånd gentemot lysprickarna. Upptäcktsavståndet varierade beroende på sjömärkets form, höjd, bredd, färg, ögonhöjd, ljusvinkel, samt bakgrunden bakom sjömärket. Resultatet visade även intressanta skillnader och likheter bland lotsarnas svar kring de faktorer som ansågs påverka det optiska upptäcktsavståndet. / For the introduction of new waterways visibility is of importance when choosing the appropriate sea mark. Today the choice of sea mark is very subjective due to the lack of research regarding the visual detection distance of the ones used in Swedish waters. Safety is jeopardised if a sea mark is used with a detection distance that is too short, whereas a more effective sea mark leads to higher costs. The purpose was that the study would help in creating objective methods when marking waterways by investigating the visual detection distance of different floating sea marks. A methodological triangulation was performed in the form of a field study on board a ship, and a questionnaire was answered by pilots. The field study revealed that the buoys generally had a further detection distance compared to the light spar buoys. The detection distance varied according to the sea marks shape, height, width, colour, eye height, light angle and also the background behind the sea mark. The result also showed interesting differences and similarities amongst the pilots’ answers regarding the factors which where perceived to affect the visual detection distance.