Adherence to medical ordination is low and for long-time medication it is estimated to be as low as 50 percent. Depending on the prescribed drug this could lead to adverse effects and/or loss of effect of the drug. Information about why a drug is prescribed is important patient information and is thought to help increase compliance with the physician’s prescription. According to results from a recent study of visits to the emergency room at Karolinska Universitetssjukhuset in Solna, Stockholm, medically related problems were the cause in about 30 percent of the cases. According to the same study 11 percent of these visits were due to problems with patient adherence. Specifying indications on prescriptions could be a way to enhance drug compliance. Furthermore clinical indications on prescriptions ensure that the correct drug is administered for the correct condition. The purpose of this study was to examine how often indications were found on prescription labels on anti-parkinson drugs, ATC-code N04. Prescription data were collected from the Swedish Prescribed Drug Register. A total of 22 994 prescriptions of anti-parkinson drugs dispensed in October 2007 were transferred from the register in Excel-files. Information about the patient’s year of birth and gender was included as well as the name of the drug, ATC-code, amount of drug dispensed, strength and information about the prescribed drug. Prescriptions lacking information about the patient’s year of birth or gender was excluded as well as prescriptions for animals. On prescriptions for anti-parkinson drugs, with a total of 22 939 prescriptions after exclusion, half of them were provided with indication labelling. Indication labelling was more common on prescriptions for women. As regards patients older than 85 years, 63 % of the prescriptions were labelled with indication. / Abstract Patienters bristande följsamhet till förskriven ordination är ett av de stora läkemedelsproblemen av idag. Att förse varje recept med användningsområde i doseringstexten är ett sätt att försöka förbättra patientföljsamheten. Sådan information är även av vikt för expedierande farmaceut för att kunna göra en professionell bedömning om huruvida valt läkemedel, dos och styrka passar ihop med sjukdomsbilden. Tidigare studier har visat att det är långt ifrån på alla recept som användningsområde finns angivet. Syftet med arbetet har varit att undersöka på hur stor andel av recept inom ATC-grupp N04 (medel mot parkinsonism), det finns angivet användningsområde i doseringstexten. En jämförelse mellan dopaminerga och antikolinerga medel inom gruppen gjordes även. Data från Apotekets transaktionsdatabas tillhandahölls i form av excel-filer. Dessa innehöll information från recept utskrivna på ATC-grupp N04, som expedierats på apotek i Sverige oktober 2007. Information om patientens födelseår, kön, läkemedlets ATC-kod, benämning, förpackningsstorlek, styrka och doseringstext erhölls. De recept som saknade uppgift om kön eller födelseår exkluderades, likaså recept till djur. Exkluderade från undersökningen var även dosdispenserade läkemedel. Av de 22 939 expedierade recepten inom ATC-grupp N04 som uppfyllde inklusionskriterierna innehöll hälften av dessa användningsområde i doseringstexten. Användningsområde på recept var något vanligare hos kvinnor än hos män. Högst frekvens av informationen sågs på recept till personer 85 år och äldre. Resultatet för recept på dopaminerga medel var i stort jämförbart med huvudgruppens resultat, dvs. hälften av recepten innehöll användningsområde, det var vanligast på recept till personer över 85 år och informationen var mer frekvent förekommande på recept till kvinnor. De antikolinerga medlen hade användningsområde angivet på 38 % av recepten, det var ungefär lika vanligt förekommande på recept till kvinnor som män, och en minskning av förekomsten av användningsområde sågs på recept till personer över 74 år. Sammanfattningsvis kan konstateras att förskrivare alltför ofta underlåter att skriva ut användningsområde i doseringstexten trots nyttan det skulle innebära för både patient och farmaceut. 2008:F16

Irritable bowel syndrome (IBS) är en komplex sjukdom som yttrar sig på många sätt och i olika svårighetsgrad. Nuvarande behandling riktar sig mot att behandla varje symtom var för sig. Hos patienter med svåra symtom är detta inte alltid tillräckligt. Efterupptäckten att tricykliska antidepressiva (TCA) kan lindra IBS hos diarrédominanta patienter ökade intresset för andra antidepressiva läkemedel. Detta ledde till att selektiva serotoninåterupptagshämmare (SSRI) blev intressanta. SSRI preparat har visats ha en smärtlindrande effekt hos patienter med IBS och en parallell har dragits till signalsubstansen serotonin som finns i både hjärnan och tarmen. Därför har forskare nu funnit det intressant att undersöka SSRI-läkemedel. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka om SSRI-läkemedlet citalopram kan ha en lindrande effekt vid IBS olika symtom, såsom förstoppning, diarré, uppsvälldhet, gaser och framförallt smärta i buken. Artiklarna för studien var hämtade från databasen PubMed och Kalmar Högskolas egen databas Elin. Fem artiklar ingick i arbetet och alla är undersökningar där citalopram administrerats till människor och råttor. Två av artiklarna visade på symtomlindring hos patienter med IBS medan de i tre av artiklarna inte kunde visade någon signifikant (p>0.05) skillnad mellan citalopram och placebo. På grund av stora placeboeffekter vid IBS i de olika studierna är det svårt att avgöra om citalopram har en symtomlindrande effekt hos patienter med IBS. De olika studiedesignerna gjorde det också svårt att dra några egentliga slutsatser. Det finns dock en viss indikation att citalopram skulle kunna fungera symtomlindrande hos patienter med IBS. Dock behövs mer studier inom området med fler patienter för att kunna befästa om citalopram har en symtomlindrande effekt vid IBS. 2008:F27

There are many factors that play a role in the response of a drug. An interesting factor that is often discussed in the academia is the role of ethnicity. Differences in the expression of CYP enzyme, protein transporters and receptors between different ethnic groups believed to affect the outcome of many drugs relevant to cardiovascular disease. Polymorphism is believed to play an important role in this regard. Genetic alleles that differ through ethnicity-based polymorphism causes CYP enzymes and protein transporters to respond differently to different drugs. It is nevertheless not always fully explored if these ethnic differences are always due to genetic or non-genetic causes. There are however important changes toward the notion of recognizing ethnicity as a key role in pharmaceutical development. The Food and Drug Administration in the US have for example released guidance on how to define and work towards categorizing ethnicity in clinical research. There are also several western countries creating guidelines for drug therapy specific to ethnic groups. The purpose of this literary work was to study the differences between ethnic groups in terms of dosing, efficacy and pharmacokinetics of drugs used in cardiovascular disease. Five studies were used in the literary work. The first study examined the differences in dosing for warfarin therapy between different ethnicities. The second trial studied the plasma exposure of rosuvastatin between Caucasian and Asian people. The third study examined the effect of the ACE inhibitor enalapril in black and white patients with left ventricular dysfunction. The fourth study investigated the effect of beta blocker atenolol in white and black participants. The last study was done to compare the effect of the thiazide diuretic chlorthalidone against calcium channel inhibitors and ACE inhibitors in black and non-black patients.   The results showed that warfarin dosage differs between ethnicities. Plasma exposure of rosuvastatin is different between Caucasian and Asian people. ACE inhibitors work better with white patients, atenolol is more effective for white patients and chlorthalidone works better in black patients with certain cardiovascular diseases.   The studies presented indicate that there are differences in drug response in various ethnicities and these distinctions are different in extent and significance. It can be argued for genetic and non-genetic causes of differences depending on the drug being studied.

No description available.

No description available.

No description available.

Maternal depression drabbar mellan 5-10 % av alla gravida kvinnor. Det är vanligare än man tror att drabbas av depression under graviditeten och sjukdomen kan vara farlig för både mamman och fostret. Ungefär 2 av 3 kvinnor som tidigare har varit deprimerade har en ökad risk att drabbas av depression under graviditeten. En obehandlad långvarig depression kan vara skadlig för barnets kognitiva utveckling och ökar risken för att barn ska födas prematur eller födas med låg födelsevikt. Den bakomliggande orsaken till maternal depression är en långvarig exponering av stresshormoner som leder till att neurotransmittorer minskar. Fler möjliga orsaker är miljöfaktorer, bakomliggande sjukdomar, samt hormonförändringar. Behandlingen av maternal depression är inriktad mot samtalsterapi (KBT), kognitiv psykoterapi och farmakologisk behandling där ett noggrant övervägande av risk och nytta måste göras. Syftet med litteraturstudien var att undersöka om exponering av SSRI preparat (selektiva återupptags hämmare) under graviditeten ökar risken för prematur födelse och risk för låg neonatal födelsevikt. Sex studier granskades och hämtades från PubMed och One Search. Samtliga studier är prospektiva eller retrospektiva observationsstudier. Fem av studierna visade att det fanns en ökad risk för prematur födsel när kvinnor som behandlats med SSRI preparat under graviditeten jämfördes med kvinnor som varken var deprimerade eller behandlats med något SSRI preparat. I en studie påvisades ingen ökad risk för prematur födelse hos kvinnor med depression som avslutat SSRI behandlingen före den andra trimestern och kvinnor som behandlats med SSRI under hela graviditeten med kvinnor som inte behandlats med någon form av antidepressiva läkemedel minst 2 månader före befruktning. Två studier visade ingen ökad risk för minskad födelsevikt hos barnet, medan tre studier visade en ökad risk för lägre födelsevikt hos barnet. Den ena studien utförds även en subanalys som inte påvisade ökad risk för lägre födelsevikt hos barn som exponerats av selektiva serotonin återupptagshämmare jämfört med de barn som inte exponerats. Sammanfattningsvis ska ett noggrant övervägande mellan nytta och risk beaktas innan man ger SSRI till gravida kvinnor. Det vore intressant att se i framtida forskning större studier med specifika doser och specifika SSRI preparat för att klargöra associationen mellan exponering av selektiva serotonin återupptags hämmare under graviditeten med ökad risk för prematur födsel och låg födelsevikt hos spädbarnet. / Maternal depression is common for newly delivered mothers. In addition, about 1/5 of all pregnant women suffer from depression and about 2 out of 3 women who become depressed during pregnancy have been depressed before. The disease can be dangerous for both mother and infant. The mother may risk getting deeper depression which can lead to self-harm and suicide. The child's cognitive ability and language development may be impaired due to the central nervous system is constantly evolving during pregnancy. When the fetus is exposed to the mother's high stress levels in the body, the neonatal development may be affected and the gestational age and birth weight may be lower. It is therefore very important that women are recognized and get the right treatment in time. Many factors can cause depression, including external stresses, hormonal changes, which include elevated levels of stress hormones, and low levels of neurotransmitters. Treatment options for depression is focused on cognitive behavioral therapy (CBT), cognitive psychomotor therapy, light therapy and pharmacologic treatment. The purpose of this study was to study the effects of exposure to antidepressants, serotonin reuptake inhibitors (SSRIs) during pregnancy and the risks of premature birth and low birth weight at the time of delivery. The studies which are reviewed in this literature study were taken from PubMed. Six studies were selected and all studies are observation studies. Five studies showed an increased risk of premature birth in women who used SSRIs during pregnancy compared to women who did not use SSRIs during pregnancy or had been depressed. Compared to women who had not been medicated with SSRIs during pregnancy but were depressed also showed an increased risk of giving birth preterm. In study 1 and 3 there was an increase of 50% to preterm birth and study 4 showed 20 % increased risk in women treated with SSRIs during pregnancy. In study 2, there was no association between SSRI use during pregnancy and preterm birth. In study 2 and 3, there was an increased risk of giving birth to children with lower birth weight of those women who had been medicated with SSRIs throughout pregnancy compared to women who did not use SSRIs during pregnancy and had not been depressed. Study 6 showed an increased risk of low birth weight in the population analysis, but after having compiled a family-analysis longer seen no increased risk. Study 5 examined the risk of SGA (small for gestational age < 2500 grams) instead of the birth weight, and it showed no increased risk of SGA. In summary, it is difficult to prove whether there is any association between SSRI treatment during pregnancy and increased risk of lower birth weight and increased risk of premature birth. Because studies show different associations and do not support each other, it is therefore difficult to draw concrete conclusions. For that reason it would be interesting to see more research in this area to clarify if there is any association between SSRI use during pregnancy and increased risk of preterm birth and lower birth weight.

Några faktorer om är av stor vikt för en lyckad läkemedelsanvändning är patientens följsamhet och delaktighet i sin behandling. Kunskapen om patientens roll för en framgångsrik läkemedelsbehandling har länge varit ett relativt outforskat område. Syftet med denna studie är att via intervjuer undersöka hur patienter, ordinerade flera olika läkemedel, ser på värdet av delaktighet och följsamhet i deras läkemedelsbehandling och hur de upplevt den läkemedelsinformation de fått. En kvalitativ och semistrukturerad intervjumetod har använts för att besvara frågeställningen. Studien genomfördes på hjärtavdelningen på Kalmar länssjukhus. Åtta inlagda patienter med hjärtproblem intervjuades. De flesta av respondenterna upplevde att den information som de fått var bristfällig. När det gällde motivation för att följa läkemedelsordinationerna fanns det en samstämmighet bland patienterna i att adekvat information motiverade dem. För vissa patienter var det enormt viktigt att få vara delaktiga i beslut som berörde behandlingen, och att få möjlighet att uttrycka sina åsikter och tankar. För andra patienter var det inte lika avgörande. Det är viktigt att förskrivare är medvetna om patienters individuella behov av delaktighet i beslut som berör behandlingen för att uppnå en bra följsamhet till ordinationer (concordance). Samtidigt är det viktigt att patienter är medvetna om att deras delaktighet och följsamhet i behandlingen inte enbart är förskrivarens och sjukvårdens ansvar. Patienter behöver ställa krav om de vill uppnå ett bra behandlingsresultat. Förbättringar behövs för att patienternas följsamhet och delaktighet i läkemedelsbehandlingen ska öka.

No description available.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att beskriva hur en etablering i Tyskland kan gå till och undersöka vilka problem som kan uppstå. Vidare är syftet att ta fram en lathund som ska hjälpa företag med planeringen av sin etableringsprocess.   Metod: Uppsatsen har använt en fallstudie över etableringsprocessen mellan Tyskland och Sverige. Primärdata har samlats in genom kvalitativa intervjuer med respondenter kunniga om etableringsprocessen. Den teoretiska referensramen består av internationaliseringsprocessen, etableringshinder och kulturella skillnader. Ramen har använts för att kunna analysera uppsatsens empiri och dra slutsatser.   Slutsats: Uppsatsens slutsats är att Tyskland erbjuder en marknad med stor potential och det kan konstateras två sätt som är vanliga vid etablering i Tyskland. Det är antingen genom förvärv eller gradvis uppbyggnad av ett dotterbolag. För att lyckas med sin etablering bör företag tänka på att genomföra marknadsanalyser, utvärdera sin affärsidé ur tyska ögon samt att antigen rekrytera tillräcklig kompetens eller anlita konsulter. Det här för att undvika problem i form av byråkratiska myndigheter, skatteproblematik, bolagsregistrering och den heterogena marknaden som råder i Tyskland. / Purpose: The purpose with the essay is to investigate how a business establishment works and which problems that may arise. The goal is to present a checklist how to make a successful process of the establishment. Methodology: This thesis has used a case study of the establishment process between Germany and Sweden. Primary data were collected through qualitative interviews with respondents knowledgeable about the establishment process. The theoretical framework consists of the internationalization process, entry barriers and cultural aspects. The framework has been used to analyze the empirical material.   Conclusions: The essay concludes that Germany offers a market of great potential. It also concludes that two ways are commonly used when establishing companies in Germany. One is through acquisition another company and the other through gradual development of a subsidiary. To succeed in its establishment companies should conduct marketing analysis. They must also evaluate their business idea through German eyes and if the company lack knowledge they must recruit sufficient expertise or hire consults. This is to avoid problems in the form of bureaucratic authorities, tax issues, company registrations and the heterogeneous market that exists in Germany.