Sedan industrialismens start har människan påverkat klimatbalansen genom förbränning av fossila bränslen. Rökgasemissionerna förorsakade av internationell sjöfart kan inte tillskrivas någon särskild nations ansvar på grund av dess globala och komplicerade verksamhet. FN:s sjöfartsorgan IMO har således åtagit sig ansvaret att minska sjöfartens miljöpåverkan. Införandet av nya miljömål har resulterat i strängare globala och nationella regler som tvingar sjöfartsnäringen till omfattande anpassningar under kort tid. Som lösning för att uppfylla kommande krav gällande rökgasemissioner har flertalet alternativa bränslen diskuterats. Drift på metanol medför låga rökgasemissioner och anses därav ha potential till att bli ett hållbart bränsle inom sjöfarten. Studiens syfte har varit att undersöka vad rederier, maskintillverkare och klassningssällskap anser om metanol som ett alternativt bränsle. Inledningsvis genomfördes en litteraturstudiedel som sedan låg till grund under utformandet av intervjufrågorna. Resultatet visar att metanol anses ha stor potential i jämförelse med andra alternativa bränsle. Då metanol kan produceras från överskottsenergi och transport kan ske med befintlig infrastruktur betraktas det både miljövänligt och ekonomiskt försvarbart. Likväl medför det kraftigt varierande metanolpriset att rederier hämmas att satsa på utvecklingen som krävs för att realisera metanoldrift av fartyg. / Since the start of industrialization humans have affected the climate balance by burning fossil fuels. Exhaust gas emissions caused by the international shipping cannot be attributed to any particular nation because of its global and complex business. The International Maritime Organisation has therefore undertaken the responsibility to reduce the environmental impact of shipping. The introduction of new environmental goals has resulted in stricter global and national regulations that force the shipping industry to make significant adjustments in a short period of time. As a solution to meet future requirements for exhaust gas emissions several alternative fuels have been discussed. Operating vessels on methanol results in low exhaust gas emissions and is therefore considered to have the potential to become a sustainable fuel for the shipping industry. The aim of this study was to investigate what shipping companies, machine manufacturers and classification societies considers about methanol as an alternative fuel. Initially, a literature study was implemented which formed the basis of the interview questions. The result shows that methanol is considered to have great potential compared with other alternative fuels. Since methanol can be produced from excess energy and transportation can be done with existing infrastructure methanol is considered both environmentally friendly and economically viable. Nevertheless, the highly fluctuating methanol price can causes shipping companies to hesitate in the financing of developments that is necessary for the realization of methanol operation on board vessels.

Syftet med denna uppsats är att bidra till en bättre förståelse för LBG:s förutsättningar inom sjöfarten genom att kartlägga vilka möjligheter och hinder som finns för att använda LBG som bränsle i Östersjöområdet. Studien består av en analytisk kartläggning som baseras i en litteraturstudie och kompletteras av en intervjustudie med branschaktörer.  Uppsatsen använder en kombinerad PESTLE/SWOT-metodik, där en kartläggning har utförts med hjälp av en PESTLE-analys för att identifiera områden och faktorer. Faktorerna har därefter analyserats genom en SWOT-analys för att svara på rapportens formulerade huvudfrågeställning. Resultatet visar att potentialen för LBG inom sjöfartsbranschen är stor, särskilt då den huvudsakliga infrastrukturen för bränslet finns på plats med anledning av LNG:s framväxt i Östersjöområdet. Den volymmässiga avsättningspotentialen för bränslen är också stor inom sjöfarten, och LBG har unika styrkor jämfört med LNG och i sjöfarten redan etablerade bränslen. LBG:s styrkor ligger i linje med de målsättningar som finns kring omställning till förnybara bränslen i transportsektorn, samt de strategier och mål som finns om att reducera koldioxidutsläpp på global och europeisk nivå. Intervjuade rederier menar att de ser utvecklingen mot LBG som ett naturligt steg för sin LNG-drivna flotta och att testverksamhet pågår med inblandning av LBG i LNG-drivna fartyg. Tre faktorer identifierades som särskilda viktiga för utvecklingen mot LBG i sjöfartsbranschen i Östersjön. En av dessa berör produktionskapaciteten av LBG, där sjöfartsbranschens stora energibehov medför att endast en begränsad inblandning av LBG är möjlig i dagsläget. Ett annat identifierat fokusområde består i LBG-kostnad för sjöfarten, där den hårda konkurrenssituationen inom branschen negativt påverkar rederiers möjligheter att bekosta inblandning av LBG. Förutsättningarna påverkas också av att fartygsbränslen för kommersiell sjöfart är skattefria och att andra potentiella branscher för LBG medger möjlighet till skattemässiga subventioner. I uppsatsen skissas det på förslag för hur man kan avhjälpa dessa hinder och bättre utnyttja LBG:s styrkor som fartygsbränsle i Östersjöområdet. / The purpose of this paper is to contribute to a better understanding of LBG's conditions in the shipping sector by mapping out the opportunities and barriers of using LBG as fuel in the Baltic Sea area. The paper consists of a literature study that is supplemented by an interview study with industry players. The thesis uses a combined PESTLE / SWOT methodology, where a survey has been performed using a PESTLE analysis to identify areas and specific factors. The factors were then analyzed through a SWOT analysis to answer the main issue proposed by the author. The results show that there is considerable potential for LBG in the shipping industry, especially as the entire fuel infrastructure is in place due to LNG's continuous growth in the Baltic Sea area. LBG has unique strengths compared to both LNG and fuels that are already established in the maritime industry. LBG's strengths are in line with the aims of increasing renewable fuels in the transport sector, as well as the strategies and targets that exist to reduce carbon dioxide emissions at a global and European level. Interviewed shipping companies see the development towards LBG as a natural step for their LNG-operated fleet, and that testing is ongoing with mixing LBG in some LNG-fueled vessels. Three factors were identified as particularly important for the development of LBG in the Baltic Sea. One of these concerns the production capacity of LBG, where the large energy needs of the shipping industry mean that only a limited use of LBG is possible at present. Another identified focus area is costs in relation to LBG, where the tough competitive situation in the shipping industry negatively impacts shipping companies' ability to afford a more expensive fuel like LBG. The prerequisites are also affected by the fact that ship fuels for commercial shipping are tax-free and that other potential sectors for LBG allow for tax subsidies. The thesis outlines proposals for how to overcome these obstacles and make better use of LBG's strengths as a fuel for shipping in the Baltic Sea area.