No description available.

No description available.

<p>Vårt examensarbete är en undersökning av vad det är som påverkar köpare och säljare att välja vilken mäklare man vill ha för att köpa eller sälja lantbruksfastigheter. Det har också varit vår avsikt att försöka utröna vilka kanaler som kan vara påverkande för valet. För att få en bredare uppfattning har vi valt att göra enkätundersökningar som sedan har ställts samman och redovisas i denna rapport. De målgrupper vi har skickat enkäter till är banker och revisionsbyråer samt säljare och köpare av jordbruks- och skogsfastigheter. Bankernas och revisionsbyråernas enkäter har vi distribuerat via e-post för rationellaste hantering. Antalet enkäter har uppgått till 90 varav vi inte kunnat leverera till 8 angivna email-adresser. Den svarsfrekvens som uppnåtts från dessa respondenter är 48,6 procent, vilket vi anser ger en täckande bild av denna grupps tankar och handlanden vid en förmedling. De andra målgrupperna, säljare och köpare inom ett begränsat område, har fått fysiska enkäter med ett tiotal frågor att besvara. Av ekonomiska skäl har dessa fått utsträcka sig till Skara, Falköping, Tidaholm, Vara och Skövde kommuner inom Västra Götaland där vi har haft tillgång till 247 överlåtelser genom lantmäteriets fastighetsprislista med överlåtelser som skett under tiden 2005-01-01 till 2006-03-31. Eftersom ganska många överlåtelser sker inom familjer genom generationsväxlingar, är det många som faller bort i undersökningen. Vi har också valt att inte skicka enkäter där dödsbon har angivits som överlåtare. Den fastighetstyp som varit föremål för våra enkäter är typkod 120. I det urval som vi tagit ut har vi fått fram 84 fastigheter med ett K/T-tal mellan 1,4 och 5,7. Genom sökning på Eniro har vi fått fram adresserna till 54 överlåtare och 79 förvärvare, alltså en total undersökningsgrupp på 133 intressenter. Svarsfrekvensen på dessa grupper uppgår till 46,6 procent. En påminnelse har utsänts till alla som dröjt med sina svar.</p>

Vårt examensarbete är en undersökning av vad det är som påverkar köpare och säljare att välja vilken mäklare man vill ha för att köpa eller sälja lantbruksfastigheter. Det har också varit vår avsikt att försöka utröna vilka kanaler som kan vara påverkande för valet. För att få en bredare uppfattning har vi valt att göra enkätundersökningar som sedan har ställts samman och redovisas i denna rapport. De målgrupper vi har skickat enkäter till är banker och revisionsbyråer samt säljare och köpare av jordbruks- och skogsfastigheter. Bankernas och revisionsbyråernas enkäter har vi distribuerat via e-post för rationellaste hantering. Antalet enkäter har uppgått till 90 varav vi inte kunnat leverera till 8 angivna email-adresser. Den svarsfrekvens som uppnåtts från dessa respondenter är 48,6 procent, vilket vi anser ger en täckande bild av denna grupps tankar och handlanden vid en förmedling. De andra målgrupperna, säljare och köpare inom ett begränsat område, har fått fysiska enkäter med ett tiotal frågor att besvara. Av ekonomiska skäl har dessa fått utsträcka sig till Skara, Falköping, Tidaholm, Vara och Skövde kommuner inom Västra Götaland där vi har haft tillgång till 247 överlåtelser genom lantmäteriets fastighetsprislista med överlåtelser som skett under tiden 2005-01-01 till 2006-03-31. Eftersom ganska många överlåtelser sker inom familjer genom generationsväxlingar, är det många som faller bort i undersökningen. Vi har också valt att inte skicka enkäter där dödsbon har angivits som överlåtare. Den fastighetstyp som varit föremål för våra enkäter är typkod 120. I det urval som vi tagit ut har vi fått fram 84 fastigheter med ett K/T-tal mellan 1,4 och 5,7. Genom sökning på Eniro har vi fått fram adresserna till 54 överlåtare och 79 förvärvare, alltså en total undersökningsgrupp på 133 intressenter. Svarsfrekvensen på dessa grupper uppgår till 46,6 procent. En påminnelse har utsänts till alla som dröjt med sina svar.

Denna uppsats undersöker och analyserar transaktionsrådgivarrollen genom en jämförelse av transaktionsprocesserna fastighetsmäklaren respektive transaktionsrådgivaren verkar i. För den stora allmänheten är rollen som transaktionsrådgivare tämligen okänd. För att få en ökad förståelse för rollerna har en kortare beskrivning av den svenska kommersiella fastighetsmarknaden och dess utveckling utförts. Det huvudsakliga materialet för analysen utgörs av intervjuer med ett flertal personer verksamma på den kommersiella fastighetsmarknaden, antingen som rådgivare inom fastighetstransaktioner eller som kunder till dessa. Utifrån materialet tydliggjordes likheter och skillnader mellan de båda rollerna. Dock är skillnaderna större. Transaktionsrådgivaren roll är betydligt mer av en projektledare. Nätverkets betydelse framstår också som viktigare och processen i sin helhet har som exempel en avsevärt större komplexitet i den kommersiella transaktionsprocessen, vilket ställer andra krav på rådgivaren än fastighetsmäklaren. Vidare har teman och trender över tid för transaktionsflödet och rollen identifierats och beskrivits. / This paper investigates and analyses the role of the real estate transaction advisor through a comparison of the transaction processes that real estate agents and transaction advisors work in. For the greater public the role as a real estate transaction advisor is seemingly unknown. To get a greater understanding of the roles a shorter description of the Swedish commercial real estate market and its development has been presented. The main material for the analysis consists of interviews with a number of individuals working on the commercial real estate market, either as advisors within transaction advisory or as customers of these. From the material a number of similarities and differences between the roles were illustrated. However, the identified differences are greater. The role of the transaction advisor is significantly more that of a project manager. The importance of the network also appears crucial and the transaction process in its entirety, as an example, has a considerably greater complexity in the commercial real estate transaction process. Further, themes and trends over time for the transaction flow and the role have been identified and described.