Läroplanen för ämnet bild redogör för att elever i årskurs 4–6 ska utveckla förmågan att skapabilder samt filmer med digitala tekniker och verktyg. Enligt Skolverket upplever hälften avlärare i grundskolor upplever dock ett kompetensutvecklingsbehov gällande IKT sompedagogiskt verktyg. I förhållande till detta är det intressant att undersöka hur lärare resonerarkring att använda IKT i bildundervisningen.Studiens syfte är att synliggöra lärares attityder till och användning av IKT- verktyg ibildundervisningen. Användningen belyses genom det teoretiska ramverket TechnologicalPedagogical Content Knowledge, vilket synliggör lärares kunskaper kring en adekvatundervisning med teknik, pedagogik och ämnesinnehåll.Metodredskapet i studien utgörs av kvalitativa intervjuer med bildlärare inom årskurs 4–6.Genom ramverket belyses respondenternas erfarenheter och uppfattningar kring att användaIKT-verktyg i undervisningen. Materialet bearbetas och analyseras utifrån ramverketskategorier, vilket visar hur de samspelar och påverkar varandra, då samtliga aspekter behövsvid hög grad av TPCK.Tillgången till IKT- redskap uppfattas som god på samtliga av lärarnas arbetsplatser. Deuppfattar dock den egna digitala kompetensen som låg gällande hur IKT kan användas sompedagogiskt verktyg, framförallt när elever ska arbeta med digital bild- och filmframställning.Lärarnas Technological Knowledge, påverkar därmed deras uppfyllelse av ramverkets andraaspekter. Med tanke på att digital bild- och filmframställning framställs som enämneskunskap i läroplanen, samt att den utförs med hjälp av IKT-verktyg, kan digitalakunskaper ses som en dold ämneskunskap. Då lärare idag kan ses som digitala immigranter,är det viktigt att sträva mot integration i de digitala infödingarnas värld.