<p><p>I Gävle finns det ett väl uppbyggt fjärrvärmenät som mestadels förses med värme från ett biokraftvärmeverk och spillvärme från en pappersfabrik. Under sommaren finns det ett överskott av spillvärme med följden att biokraftvärmeverket inte är i drift under denna period. Det finns gamla beredskapslager för olja utsprängda runt Gävles kust. För att kunna utnyttja Gävles produktionsanläggningar bättre är det därför av intresse att undersöka möjligheten att konvertera de gamla oljelager till värmelager. Syftet med det här examensarbetet har varit att utreda de ekonomiska och tekniska förutsättningarna för värmelagring i bergrum samt att presentera förslag på hur detta skulle kunna genomföras. Annuitetsberäkningar och optimeringar har utförts med ett systemtänkande där maximal inkomst för fjärrvärmesystemet är satt som mål. Optimeringar, annuitetsberäkningar och känslighetsanalyser visade att investeringar för konvertering av gamla oljelager till värmelager mindre än 200 000m</p><p>3 inte är lönsamma. Däremot är konvertering och utnyttjande av värmelager med en storlek av 200 000m3 eller större en bra investering även på korta avbetalningstider. Analyserna och optimeringarna gav en rätt angenäm bild över Gävles situation. Att producera värme och sälja den när priset är högre är inte möjligt utan ett värmelager och dessutom svårt då det är otroligt utrymmeskrävande. Eftersom bergrummen redan finns ser värmelagring ut att vara en god affär, både för miljön och för ekonomin. Genom att konvertera bergrummen till värmelager tas de inte bara i bruk på ett bra sätt, utan det bidrar även till saneringen av dem. Det här examensarbetet visar att det finns potential och möjligheter i Gävle för ett eller flera värmelager. Men det visar även att det inte är helt lätt att genomföra.</p></p>

I Gävle finns det ett väl uppbyggt fjärrvärmenät som mestadels förses med värme från ett biokraftvärmeverk och spillvärme från en pappersfabrik. Under sommaren finns det ett överskott av spillvärme med följden att biokraftvärmeverket inte är i drift under denna period. Det finns gamla beredskapslager för olja utsprängda runt Gävles kust. För att kunna utnyttja Gävles produktionsanläggningar bättre är det därför av intresse att undersöka möjligheten att konvertera de gamla oljelager till värmelager. Syftet med det här examensarbetet har varit att utreda de ekonomiska och tekniska förutsättningarna för värmelagring i bergrum samt att presentera förslag på hur detta skulle kunna genomföras. Annuitetsberäkningar och optimeringar har utförts med ett systemtänkande där maximal inkomst för fjärrvärmesystemet är satt som mål. Optimeringar, annuitetsberäkningar och känslighetsanalyser visade att investeringar för konvertering av gamla oljelager till värmelager mindre än 200 000m 3 inte är lönsamma. Däremot är konvertering och utnyttjande av värmelager med en storlek av 200 000m3 eller större en bra investering även på korta avbetalningstider. Analyserna och optimeringarna gav en rätt angenäm bild över Gävles situation. Att producera värme och sälja den när priset är högre är inte möjligt utan ett värmelager och dessutom svårt då det är otroligt utrymmeskrävande. Eftersom bergrummen redan finns ser värmelagring ut att vara en god affär, både för miljön och för ekonomin. Genom att konvertera bergrummen till värmelager tas de inte bara i bruk på ett bra sätt, utan det bidrar även till saneringen av dem. Det här examensarbetet visar att det finns potential och möjligheter i Gävle för ett eller flera värmelager. Men det visar även att det inte är helt lätt att genomföra.

Denna rapport utreder fördelarna med en högre isoleringsserie av fjärrvärmerör. Dels ur ett ekonomiskt perspektiv men också hur mycket energiförlusterna minskar med en tjockare isolering. Falu Energi och Vattens fjärrvärmenät ligger till grund för arbetet och rapporten är skriven i samarbete med FVB Sverige AB, Fjärrvärmebyrån, på uppdrag av Falu Energi och Vatten.   Syftet med rapporten är att utreda hur mycket en tjockare isolering minskar energiförlusterna och om det lönar sig ekonomiskt. Alltså att öka från vad som använts i Falu Energi och Vattens fjärrvärmenät fram till idag, serie 2 som standard på singelrör och serie 1 på twinrör, till en högre serie. Rapporten ska ligga till grund för Falu Energi och Vatten i ett framtida beslut om att öka isoleringstjocklek för nya investeringar och reinvesteringar.   Rapporten behandlar fjärrvärmesystemets funktion samt teorin kring de delar som ingår i ett fjärrvärmerör. Bland annat behandlas larmets funktion och uppbyggnad, isoleringens funktion och uppbyggnad etc.   Förslag på ytterligare åtgärder för Falu Energi och Vatten ges i slutet av rapporten. Dessa har inte utretts i denna rapport utan är förslag som kan ligga till grund för framtida utredningar för att sänka energiförbrukningen i Falu Energi och Vattens fjärrvärmenät. Förslagen är: att utnyttja och förbättra befintligt larmsystem för att bättre och tidigare kunna upptäcka vattenläckage i fjärrvärmenätet. Bygga ut nätet mot glesbygd för att kunna höja elproduktionen i kraftvärmeverket samt att titta på möjligheterna att utnyttja lägre tilloppstemperaturer i fjärrvärmenätet.   Resultatet i denna rapport visar att det skulle löna sig ekonomiskt att höja isoleringsserien på singelrör från isoleringsserie 2 till serie 3 och på twinrör från serie 1 till serie 2. Rapportens slutliga slutsats är dock att sluta använda singelrör där det går och istället använda sig av twinrör serie 2. Twinrör serie 2 har jämfört med singelrör serie 2 nästan 40 % mindre värmeförluster. Detta innebär också en bättre ekonomisk fördel och också en positiv effekt genom minskade utsläpp vilket är bra för miljön ur koldioxidsynpunkt. / This report investigates the benefits of using higher insulation series in district heating pipes from an economical perspective and also how much lower the energy losses will be. Falu Energi och Vatten’s district heating system is the base for the investigation. The report is written for Falu Energi och Vatten through FVB Sverige AB, Fjärrvärmebyrån.   The purpose of the report is to investigate if it is beneficial, economically and by reducing heat losses, to increase the insulation from what is used until today, on single pipes series 2 have been standard and on twin pipes series 1, to a higher insulation series. The report will serve as a support to Falu Energi och Vatten to make a future decision on whether or not to increase the insulation thicknesses during new investments and reinvestments.     The report overviews the function of a district heating system and the theory of the parts a district heating pipe consists of. The function of the alarm system is explained as well as the functions and properties of insulation.   Suggestions for further measures for Falu Energi och Vatten are proposed at the end of the report. These proposals have not been investigated in this report, but are suggested so that Falu Energi och Vatten could investigate these in the future, aiming to decrease the energy losses from their district heating system. The suggestions are: to improve and take advantage of the existing alarm system to better and more rapidly detect water leakage in the district heating system. Expand the district heating network to the rural areas around Falun to be able to increase the electricity production in the CHP plant. Also, a suggestion is to investigate the possibilities of decreasing the inlet temperature in the network.   The result of this report shows that it is economically beneficial to increase the insulation thickness both for single district heating pipes from series 2 to series 3 and for twin pipes from series 1 to series 2 . The final conclusion is however to stop using single piping systems where it is possible and instead use a twin pipe system series 2. Twin pipe systems, series 2, have almost 40% less of the heat losses compared to a single pipe, series 2, system. Twin pipe will also give a better economical profit compared to single pipe systems. This also gives a positive effect in an environmental perspective in terms of carbon dioxide emissions.

Fjärrvärmesystemet har sedan dess begynnelse varit behovsstyrt. Detta innebär att kunden bestämmer hur mycket värme som ska levereras, vilket leder till stora variationer i värmeproduktionen. Variationerna leder till effekttoppar i fjärrvärmesystemet, dessa är dyra för energibolaget som då tvingas starta sina spetslastanläggningar som oftast består av oljepannor. För att jämna ut effekttopparna i fjärrvärmenätet använder sig fjärrvärmebolagen i dagsläget av ackumulatortankar som värmebanker, dessa laddas ofta upp under natten då effektbehovet från nätet är lägre. De är även dyra att införskaffa samt att de kräver driftunderhåll. Genom att använda sig av redan befintliga värmebanker i fjärrvärmenätet kan man undvika att investera i ytterligare ackumulatortankar. Genom att utnyttja redan befintlig teknik kan man använda flerbostadshus som virtuella värmebanker. Då majoriteten av flerbostadshusen innehar höga tidskonstanter vilket innebär att de inte kyls ut vid kortvarig minskning av tillförd värme. Detta fenomen kan utnyttjas för att tillämpa s.k. effektstyrning av fjärrvärmesystemet, vilket görs genom att manipulera utomhustemperaturgivaren hos flerbostadshusen. Genom att manipulera utomhustemperaturgivaren hos flerbostadshus kan dess effekt minskas under en kort period. Återföring av värme sker sedan under en längre period för att undvika en ny effekttopp, en s.k. återvändande last. Denna effektstyrning innebär inte att fastigheterna får en förändrad energianvändning eller att inomhusklimatet påverkas, syftet är endast att skapa en jämnare drift av pannorna samt undvika spetslaster. Projektgruppen har tagit fram en modell på hur effektstyrning kan tillämpas i fjärrvärmesystem. Modellen visualiserar effektstyrningar hos Trollhättan Energis fjärrvärmesystem och visar dess effekter på panndrift och inomhustemperatur hos flerbostadshus. De fastigheter som styrs bildar en sammanlagd e-signatur som bestämmer hur stor effekt som kan styras. Att styra effekten i fjärrvärmesystem är ut ifrån våra resultat fullt genomförbart beroende på hur stort fastighetsbestånd som ingår i effektstyrningen. / Analysis of the heat storage in residential apartment buildings can be utilized to achieve a smoothing effect of the heat load in district heating system. This heat storage leads to a more optimal operation of the district heating system and will lead to reduced oil consumption for peak load purposes. The district heating system has since its beginning been demand-driven. This means that the customer determines how high the heat demand should be. This leads to large variations in heat production. The variations result in peak demands in the district heating system. These peaks are expensive for the utility company which will be forced to start their peak load plants, which usually consists of oil-fired boiler plants. In this bachelor thesis we have developed a system structure and a model for how the load control can be applied in the district heating system operated by Trollhättan Energi in Western Sweden. The model developed shows how the district heating system and the indoor temperature is affected by the new load control proposed.

I detta arbete har undersökningar genomförts för att beskriva hur förluster och kostnader i ett fjärrvärmesystem beror av rördiametrar, volymflöde och vattentemperatur i ledningarna. Beskrivningen är dels teoretisk och underbyggs dessutom med empiriska data från fjärrvärmenäten vid Kalmar flygplats och Hovmantorp Syftet var att med hjälp av dessa data undersöka om var möjligt att göra kostnadsbesparingar genom att minska temperaturen på vattnet för att istället höja volymflödet. Resultaten tyder på att det finns möjligheter till förbättringar och besparingar i dessa undersökta nät. Resultaten tyder även på att trots dessa båda nät bara är några år gamla är pumparna feldimensionerade vilket kan betyda att många fler fjärrvärmenät i Sverige lider av onödiga pumpkostnader.

En verksamhet strävar efter att uppnå en viss effektivitet. För att det ska vara möjligt måste verksamheten styras, det vill säga planeras, samordnas och kontrolleras. Företag kan idag välja att jobba med olika styrmedel. Ett av det mest användbara styrmedlet är produktkalkylering. Produktkalkylering används bland annat för att bestämma pris på produkter, lönsamhetsberäkning, kostnadskontroll och produktval. Vanliga förekommande kalkyleringsmodeller är, självkostnadskalkylering, ABC-kalkylering och täckningsbidragskalkylering. Självkostnadskalkylering och ABC-kalkylering utmärks av en fullständig kostnadsfördelning, medans täckningsbidragskalkylering kännetecknas av en ofullständig kostnadsfördelning.        I denna studie försöker vi beskriva och analysera vad det blir för skillnad internt vid användandet av olika kalkyleringsmetoder på produkterna serviceavtal och växlarbyten på ett utvalt kommunalägt energibolag. Syftet har lett fram till vår forskningsfråga som lyder: Vilken produktkalkyleringsmetod genererar förståelse och relevans för produkterna serviceavtal och växlarbyten på ett utvalt kommunalägt energibolag? För att genomföra vårt arbete har vi gjort en kvalitativ studie där vi intervjuar och för samtal med utvalda respondenter. Uppsatsen bygger på begreppen fjärrvärme, lönsamhet och kalkylering. Studiens resultat framhäver att användandet av självkostnadskalkylering är mer användbar på enskilda produkter om man jämför med täckningsbidragskalkylering. Att använda sig av täckningsbidrag kan ge en missvisande bild vad gäller produktens lönsamhet om man väljer att enbart analysera ett fåtal enskilda produkter i företaget totala produktsortiment. Vad gällande ABC-kalkylen stötte vi på en del hinder på vägen som gjorde att tiden blev knapp och räckte inte till för att genomföra en grundlig analys av modellen.

För fjärrvärmebolag är det oerhört viktigt att den värme de producerar utnyttjas så effektivt som möjligt av deras kunder. Det finns dock en mängd problem med kundernas undercentraler som skapar hinder för detta mål. Undercentralerna tenderar att skicka en viss mängd okylt vatten tillbaka till fjärrvärmeverket. Förutom undercentraler är rundgångar och avtappningsventiler problemområden i fjärrvärmenät.   Bollnäs Energi AB vill se över hur fjärrvärmenätet och produktionsanläggningen i Bollnäs skulle påverkas ekonomiskt och miljömässigt om returtemperaturen sjönk. Det som i första hand behandlas i rapporten är rökgaskondensering.   Rökgaskondensering är när den energimängd som har gått åt för att bilda ånga av fukten i bränslet vid förbränningen återigen blir till vätska. Den här energimängden tas tillvara på genom att värmeväxlas mot fjärrvärmenätets returledning. Det går förenklat att säga att ju lägre returtemperatur desto högre värmeeffekt kommer att möjliggöras från rökgaskondensorn.   När 1 MWh energi utvinns ur rökgaskondensorn så är det 1 MWh mindre som behöver förbrännas i företagets pannor. Om det är flera pannor igång samtidigt som drivs med olika bränslen så är det bränslet med högst pris som kommer att sparas in på. Det kan dock innebära problem när den panna som lastas ned är en kraftvärmepanna, d.v.s. att den både producerar värme och el, eftersom att även elproduktionen minskas.   Data har samlats in från företagets loggar och en simulerad sänkning av returtemperaturen har gjorts. Detta har påvisat att en sänkning av returtemperaturen med en grad skulle leda till en besparing på ungefär 442 000 kr per år.   När denna ”gratisenergi” kommer ifrån rökgaskondensering istället för ifrån avfalls- eller oljeförbränning så blir det även en stor miljömässig vinst. Därför har energimängden från rökgaskondenseringen även jämförts med om samma mängd energi hade producerats genom förbränning av avfall eller olja. Beräkningarna visar här att samma sänkning som ovan skulle minska utsläppen av fossil koldioxid med 378 respektive 762 ton per år. / For district heating companies it is extremely important that the heat they produce is utilized as efficiently as possible by their customers. However, there are a lot of problems with customers heat exchangers, which create obstacles to this goal. The heat exchangers tend to send a certain amount of uncooled water back to the district heating plant. Round passages and drain valves are other examples of problem areas in a district heating network.   Bollnäs Energi AB wants to review how the district heating network and production facility in Bollnäs would be affected economically and environmentally if the return temperature dropped. What primarily is dealt with in this report is how it would affect the flue gas condenser.   Flue gas condensation is when the amount of energy that has been used to produce steam by the moisture in the fuel during combustion again becomes liquid. This amount of energy is being utilized by heat exchanging it with the district heating network return line. It is simplistic to say that the lower the return temperature, the higher the effect output will be made possible from the flue gas condenser.   If 1 MWh of energy is extracted from the flue gas condenser, that is 1 MWh less that needs to be burned in the company's boilers. If there are several boilers running simultaneously operated with different fuels, it is the fuel that has the highest cost that will be saved into. However, it can cause problems when the boiler is loaded into a cogeneration unit, ie, that it produces both heat and electricity, because even electricity production will then be reduced.   Data has been collected from the company's logs and a simulated reduction in the return temperature has been made. This has demonstrated that lowering the return temperature by one degree would lead to a saving of approximately 442 000 SEK per year.   When this "free energy" comes from flue gas condenser instead from waste or oil combustion so it also becomes a major environmental gain. Therefore, the amount of energy from the flue gas condensation was compared with if the same amount of energy would have been produced by burning waste or oil. The calculations show that the same reduction as above would reduce carbon dioxide emissions by 378 and 762 tonnes per year respectively.

People in today’s society are becoming more and more aware of how important it is to use energy as efficiently as possible. This is clearly noticeable by an increase in home produced heat with e.g. solar panels or heat pumps heating systems. These changing customer demands forces district heating technology to be redesigned, which is why there is an ongoing research regarding the next generation of district heating - low temperature district heating (LTDH). Umeå Energi is a district heating company which has noticed these changed customer requirements and are in the need to gain knowledge about the technology of LTDH and how it could affect their existing distribution networks. The purpose of this study is therefore to examine the conditions surrounding the integration of LTDH in parts of Umeå. The technology of LTDH as well as its advantages and disadvantages are first described in this thesis. The next step was to decide the dimension of a secondary low temperature network by calculating heating requirements for domestic hot water demands as well as pipeline dimensions. To be able to create a low temperature part of the network, a heat exchanger was used. Simulations were then performed in the program NetSim to see how this network affected the existing primary net at Umeå Energi. The results showed that the existing network is not affected in any significant way. The next step was to investigate how the so-called prosumers affected on the secondary network but also on the existing primary net at Umeå Energi. A prosumer is a costumer who is partly a consumer, who buys heat from Umeå Energi, and partly producing its own heat via e.g. heat pumps. Umeå Energi is meeting these changing customer requirements by allowing such a prosumer to store their eventual excess heat into the district heating network, and is also given the opportunity to buy heat at shortfall. The flow temperature of the water (60⁰C) that a prosumer wants to deliver to the network falls below the temperatures on the existing network, which is about 100⁰C but can also be higher than that. This is the biggest reason why prosumers must deliver their waste heat to a low temperature network. A study in which waste heat from Akademiska Hus was delivered to the network was made to analyze how a prosumer may affect the district heating network. To be able to do that a simulation were made in NetSim based on different seasonal basis. The results showed that a prosumer does not affect the network in a noticeable way. However, during the summer months, the district heating network already has excess heat due to the use of waste as fuel. This means that the connection of prosumers will increase the excess heat in the net and therefore an investigation of the possibilities of using seasonal storage in the form of boreholes stock was made. Various cases were analyzed, and the biggest focus was on a case about the amounts of waste heat obtained from Akademiska Hus added to the excess heat Umeå Energi have in the current situation. The result shows that an investment of boreholes stock cannot primarily be seen as profitable for Umeå Energi, but this solution may meet the changed customer demands and may by that generate economic benefits in the long run.  Based on the results of this analysis, it appears that Umeå Energi's existing distribution network is capable of connecting to a secondary low temperature network and also potential prosumers. This means that the implementation of LTDH could lead to economic benefits for Umeå Energi. / Fjärrvärmebranschen står inför en utmaning då samhället befinner sig i en förändringsfas. Samhället blir mer och mer medvetet om hur viktigt det är att använda energi så effektivt som möjligt. Detta märks tydligt genom en ökning av egenproducerad värme från exempelvis solpaneler eller värmepumpar som uppvärmningssystem hos bebyggelser. I och med dessa förändrade kundkrav måste fjärrvärmetekniken designas om, vilket är orsaken till varför forskning pågår angående nästa generations fjärrvärme – lågtempererad fjärrvärme (LTFV). Umeå Energi är ett fjärrvärmeföretag som har uppmärksammat dessa förändrade kundkrav och behöver få kunskap om tekniken bakom LFTV samt hur det skulle kunna påverka deras befintliga distributionsnät. Syftet med detta examensarbete är därför att undersöka förutsättningarna kring en integrering av LTFV i delar av Umeå. I detta examensarbete beskrivs först tekniken bakom LTFV samt dess för- och nackdelar. Därefter dimensionerades en modell av ett sekundärt lågtempererat nät genom beräkningar av uppvärmningsbehov, tappvarmvattensbehov samt rörledningsdimensionering. För att göra nätdelen lågtempererad användes en värmeväxlare. Simuleringar utfördes sedan i programmet NetSim för att se hur detta nät påverkade det befintliga primära nätet hos Umeå Energi. Resultatet visade att det befintliga nätet inte påverkades i någon större grad. Nästa steg var att undersöka hur så kallade prosumenter påverkade dels det sekundära nätet men också det befintliga primära nätet hos Umeå Energi. En prosument kallas en kund som delvis är en konsument, som då köper värme från Umeå Energi, och delvis producerar egen värme via exempelvis värmepumpar. Genom att låta en sådan prosument lagra sin eventuella överskottsvärme i fjärrvärmenätet, och sedan köpa värme vid underskott av värme från egenproduktion kan då Umeå Energi möta de förändrade kundkraven. Framledningstemperaturen på vattnet, ca 60⁰C, som en prosument vill leverera till nätet underskrider temperaturerna på det befintliga nätet, vilket är ca 100⁰C men kan tidvis vara högre än det. Det är den största anledningen till varför prosumenter måste leverera sin spillvärme till ett lågtempererat nät. För att undersöka hur en prosument kan påverka nätet utformades en studie där delar av det spillvärme som Akademiska Hus erhåller levererades till nätet. Detta simulerades i NetSim utifrån olika säsongsfall och resultatet visade att en prosuments påverkan på nätet inte är märkbart. Under sommarmånaderna har dock fjärrvärmenätet värmeöverskott tack vare avfallsförbränning redan innan inkoppling av prosumenter och därför undersöktes möjligheterna till att använda säsonglagring i form av borrhålslager. Olika fall beräknades, och störst fokus lades på de spillvärmemängder som erhölls från Akademiska Hus samt den överskottsvärme som Umeå Energi själv erhåller från sin avfallsförbränning under sommaren. Resultatet visar att en investering av borrhålslager primärt inte kan ses som lönsamt för Umeå Energi. Dock kan de förändrade kundkraven, d.v.s. att låta prosumenter lagra överskottsvärme i nätet mötas i denna lösning och i och med detta är denna idé något som i längden kan generera ekonomisk vinst för företaget. Utifrån resultaten från denna analys framgår det att Umeå Energis befintliga distributionsnät klarar av en inkoppling av ett sekundärt lågtempererat nät samt framtida prosumenter. Detta betyder då att en integrering av LTFV skulle kunna leda till ekonomiska vinster för Umeå Energi.

Sandviken Energi producerar ungefär 220 GWh fjärrvärme och 20 GWh el varje år vid sin produktionsanläggning i Björksätra Sandviken. För att effektivisera denna produktion är en av de bättre lösningarna en sänkning av returtemperaturen. En sänkt returtemperatur innebär effektivare rökgaskondensering, mindre förluster till mark, sänkt pumpdrift och ökad leveranskapacitet. På uppdrag av Sandviken Energi så har denna utredning gjorts med syftet att påvisa hur mätvärden kan användas till mer än debitering och framförallt hur mätvärden kan användas för att identifiera anläggningar som påverkar returtemparaturen negativt. Anläggningar har identifierats beroende av returtemperatur, avkylning och storlek. Dessa faktorer har valts för att bäst identifiera de anläggningar som påverkar kollektivets returtemperatur på negativast sätt. En granskning har gjorts av de fem värst anläggningarna för att få en uppfattning om vilken typ av anläggningar som påverkar returtemperaturen negativt. Ytterligare en analys har sedan gjorts där en sänkning av returtemperaturen på 10˚C beräknas på de 50 första identifierade anläggningarna. Denna sänkning innebär att kollektivets returtemperatur sänks med ungefär 2,4˚C. En LAVA-kalkyl har sedan använts för att beräkna hur denna sänkning på 2,4˚C påverkar produktionen och distributionen av fjärrvärme i Sandviken. Resultatet blir en vinst med 1 498 754 kr/år vilket ger ett investeringspotential på ungefär 11 miljoner kronor. En rad åtgärdsförslag som kan användas för att genomföra en sänkning av returtemperaturen på kundernas anläggningar presenteras. / Sandviken Energi produces around 220 GWh district heating and 20 GWh electricity every year at their production facility in Björksätra Sandviken. To make this production more efficient one of the best solutions is a lowering of the return temperature. A lowering of the return temperature means a more efficient flue-gas condensation, less heat loss to ground, lowered pump activity and increased delivery capacity. On behalf of Sandviken Energi this investigation has been seen through with the purpose of demonstrating how measured values can be used for more than billing and foremost how measured values can be used to identify facilities that negatively affect the return temperature. Facilities have been identified based on their return temperature, cooling, and size. These factors have been chosen to best identify the facilities that affect the collective return temperature in the most negative way. A study has been done of the five worst facilities to get an idea of what kind of facility that negatively affects the return temperature. Another analysis was then done where a lowering of the return temperature by 10˚C was calculated on the first 50 facilities identified. This drop resulted in a lowered collective return temperature by 2,4˚C. A LAVA-calculation was then used to calculate how this lowering of 2,4 ˚C affects the production and distribution of district heat in Sandviken. The result was an increased profit of 1 498 754 kr/year which gives an investment potential of about 11 million Swedish kronor. A set of proposed measures that can be used to lower the return temperature of the customer’s facility is presented.

Att ha en låg returtemperatur och hög avkylning av fjärrvärmevatten är något fjärrvärmebolagen ständigt eftersträvar. Lägre nättemperaturer är fördelaktigt både vad gäller effektivitet och ekonomi, eftersom exempelvis distributionsförluster och pumpkraft minskar. Storleken på avkylningen påverkas av flera faktorer, både i distributionsnätet och i kundanläggningarna. På uppdrag av Kils Energi AB (KEAB) har detta arbete syftat till att undersöka hur avkylningen kan förbättras i Kils fjärrvärmenät, och då varit inriktat på i vilken grad kundanläggningarna påverkar avkylningen.   Genom att använda en metod kallad överkonsumtionsprincipen har det identifierats vilka kundanläggningar som höjer returtemperaturen i högst grad under olika perioder år 2012. Principen beskriver hur mycket extra vattenvolym som förbrukas jämfört med vad det borde om avkylningsmålet uppnås. Resultaten visar att kundanläggningar med hög energianvändning och flödesförbrukning påverkar i högst grad. Om de anläggningarna fungerade optimalt kunde avkylningen i nätet förbättras flera grader. Exempelvis stod anläggning 48 för den högsta överkonsumtionen under januari år 2012, och hade avkylningsmålet på 50°C nåtts kunde den totala returtemperaturen reducerats med ungefär 2°C.   De 5 kundanläggningar med högst årlig överkonsumtion under år 2012 granskades för att se varför de inte uppfyllde avkylningsmålet. Felaktigheterna som leder till en högre returtemperatur gick att härleda till kundanläggningarnas interna värme- och tappvarmvattenkrets, sekundärkretsen. Exempelvis uppdagades en manuell trevägsventil som var nästan fullt öppen som medförde kortslutning av flödet.   KEAB:s kunder äger och har ansvar över sekundärkretsen vilket orsakar svårigheter i effektiviseringsarbetet, då det i dagsläget inte förekommer några ekonomiska incitament för kundens del att vilja göra förbättringar. Dessutom saknar kunderna generellt kunskap om hur energieffektiv den aktuella anläggningen är. Därför rekommenderas KEAB att införa en flödesbaserad avgift i kombination med informationsspridning till kunderna för att de ska förstå vikten av att göra förbättringar.   Vidare undersöktes den potentiella vinsten då den totala returtemperaturen i nätet sänktes 1-5°C, med avgränsningen att enbart granska besparingen då distributionsförlusterna minskar. Om returtemperaturen sänks 5°C blir distributionsförlusterna 4,2 % lägre. Det skulle medföra en besparing på ungefär 53 100 kronor.   Slutsatser som kan dras från arbetet är att en förbättrad avkylning/returtemperatur i Kils fjärrvärmesystem kan leda till en ökad effektivitet i nätet och lägre kostnader för värmebolaget. Den största utmaningen i avkylningsarbetet blir dock att få kunderna att vilja göra förbättringar i sekundärkretsen. / Having a low return temperature and high cooling of the district heating water is something the district heating companies constantly pursues. Lower network temperatures is beneficial both in terms of efficiency and economy, as, for example, distribution losses and pump power decreases. The amount of cooling is affected by several factors, both in the distribution network and in the customer facilities. Commissioned by Kils Energi AB (KEAB) this thesis aimed to investigate how to improve the cooling in Kil´s district heating network, and focused on the extent to which the customer facilities affects the cooling.  It has been identified, by using a method called the overconsumption principle, the customer facilities that increases the return temperature most during different periods during the year of 2012. The principle describes the extra amount of water volume consumed compared to what should be consumed if the cooling ambition is achieved. The results shows that costumer facilities with high energy use and fluid consumption affects the return temperature most. The cooling in the network would improve by several degrees if those facilities would function optimally. For example, the facility 48 had the highest overconsumption during January 2012, and if the facility had reached the cooling ambition of 50°C the total return temperature could have been reduced by about 2°C. The 5 costumer facilities with the highest annual overconsumption was examined to see why they did not meet the cooling ambition. The errors that can lead to an increased return temperature could be traced to the customer plants´ internal heating- and domestic hot water circuit, the secondary circuit. For example, a manual three-way valve was discovered that was fully open which short-circuited the flow. Since the costumers of KEAB are responsible and owns the secondary circuit, the work to increase efficiency in the system is obstructed, because there are no financial incentives in the current situation from the customer's part to make any improvements. Furthermore, customers generally lack knowledge of how energy efficient the facility in question is. Therefore it is recommended that KEAB introduces a flow-based fee combined with information dissemination to customers so that they understand the importance of making improvements.  It was examined the potential gain when the total return temperature in the network was lowered 1-5°C, with the boundary to only examine the profit when the distribution losses are reduced. If the return temperature was lowered 5°C the distribution losses would decrease by 4,2 %. That would lead to an estimated profit of 53 100 SEK.       Conclusions to be drawn from the thesis is that an improved cooling/return temperature in Kil´s district heating system can lead to an increased efficiency in the network and lower costs for the heating company. The biggest challenge to improve the cooling will be getting the costumers to make improvements in the secondary circuit.