Denna studie är en del av det VR-finansierade forskningsprojektet ”Lärares autonomi i Sverige, Finland, Irland, England och Tyskland” och undersöker hur lärare i tre svenska kommuner upplever sin professionella autonomi i termer av kontroll och beslutsfattning. Autonomi betraktas vidare i denna studie som ett komplext och flerdimensionellt fenomen som kan ta olika form beroende på vilken del av lärarens arbete som berörs. Med hjälp av Wermke, Olason Rick och Salokangas analytiska modell, som delar upp lärares autonomi utifrån olika aspekter av arbetet, undersöks lärares autonomi inom de två nivåerna klassrum och skola samt de fyra domänerna utbildning, social, utveckling och administration. Studien baseras på en enkätundersökning som besvarats av 615 svenska lärare. Resultatet av studiens statistiska analyser visar hur lärares uppfattade autonomi skiljer sig mellan de tre kommunerna. Samtidigt varierar graden av autonomi mellan de olika nivåerna och domänerna på ett liknande sätt i samtliga kommuner, vilket skapar en bild över hur lärare i den svenska nationella kontexten uppfattar sin professionella autonomi. Högst autonomi tycks lärarna uppleva i utbildningsfrågor, medan de upplever att de har lägst autonomi i frågor gällande deras professionella utveckling. / This study is written as a part of the research project ”Teacher autonomy in Sweden, Finland, Ireland, England and Germany” and examines how teachers in three Swedish municipalities perceive their professional autonomy in terms of decision-making and control. In this study autonomy is seen as a complex and multidimensional phenomenon, that can take different forms in different aspects of teachers’ work. By using Wermke, Olason Rick and Salokangas’ analytical device, which sorts teacher autonomy into different aspects of work, teacher autonomy is examined in two levels, classroom and school, and in four domains, education, social, development and administration. The study is based on a survey taken by 615 Swedish teachers. The results show how teachers’ perceived autonomy differs between the three municipalities. The results also show how the degree of autonomy varies between the levels and domains in a similar manner across all three municipalities, which paints a picture of how teachers in the Swedish national context perceive their professional autonomy. The teachers perceive themselves as most autonomous in educational decisions and least autonomous in decisions regarding their professional development.