I dagens mångkulturella samhälle ökar behovet av översättningstjänster inom hälso- och sjukvården. Det är vanligt att logopeder står inför utmaningar vid bedömning av flerspråkiga personer vid användning av tolk, vilket är ett vanligt sätt att underlätta kommunikationen över språkbarriären. Bristfälliga bedömningsunderlag på patientens modersmål och avsaknad av tydliga riktlinjer resulterar oftast i svårigheter att genomföra språkbedömningar på patientens samtliga språk. I denna studie undersöks hur metoderna kommunikationsassistenten Helen, besök med platstolk, samt besök med flerspråkig logoped förhåller sig till varandra vid simulerade logopediska afasibedömningar av arabisktalande personer utan kommunikativa funktionsnedsättningar. Studien vägleds av följande forskningsfrågor: 1) Vilka interaktionella praktiker för samtalet framåt vid problem för besökets progression i de olika simulerade situationerna? 2) Vilka likheter och skillnader avseende de interaktionella praktikerna återfinns mellan de olika simulerade situationerna?  Tre deltagare utan några kommunikativa funktionsnedsättningar fick delta i tre simulerade besök av tre logopedbedömningar för flerspråkiga patienter, där anamnesupptagning samt kortare testning med screeningmaterialet kortfattad afasiprövning (KAP) genomfördes. Deltagarna var två män och en kvinna i åldrarna 58-68. Totalt genomfördes nio besök. Multimodal interaktionsanalys användes för att undersöka hur kommunikationen såg ut under samtliga simuleringar. De interaktionella praktiker som fokuserades var kodväxling och reparationer.  Utmaningar inom samtliga simuleringar uppmärksammades. Besöken med den flerspråkiga logopeden tog kortare tid i jämförelse med besöken med Helen och tolk, vilket berodde på att kommunikationen var mer direkt. Under besöken med en flerspråkig logoped kunde reparationer enklare initieras och lösas. Vid de simulerade besöken med tolk förekom svårigheter med översättningen av materialet, eftersom testet som användes inte var anpassat för arabisktalande personer utan var den svenska versionen av KAP. Kommunikationsassistenten Helen hade en styrka i att kunna ge en enspråkig logoped möjligheten att administrera ett översatt test. Dock fanns svårigheter för logopeden att med Helen förstå det deltagaren sade samt initiera och lösa reparationer. Resultatet av studien indikerar att tolk tillsammans med kommunikationsassistenten Helen troligtvis är den bästa förutsättningen om man inte har tillgång till en flerspråkig logoped. Med hjälp av både en tolk och Helen kan tolkens språkliga flexibilitet nyttjas för att bland annat genomföra reparationer mer effektivt, samtidigt som logopeden kan behålla det medicinska ansvaret i testsituationen. / In today's multicultural society, the need for translation services in healthcare is increasing. It is common for speech and language pathologists (SLP) to face challenges when assessing multilingual individuals, often relying on interpreters to aid communication. Inadequate assessment materials in the patient's native language and a lack of clear guidelines typically result in difficulties in conducting language assessments in all the patient's languages. The present study examines how the methods of a communication assistant called Helen, an  on-site interpreter, and visits with a multilingual SLP relate to each other in simulated speech therapy aphasia assessments of Arabic-speaking individuals without communicative impairment. The study is guided by the following research questions: 1) What interactional practices facilitate conversation progression in the different simulated situations when faced with challenges? 2) What similarities and differences regarding interactional practices are found between the different methods? Three participants without any communicative impairments took each part in three simulated visits representing speech therapy assessment sessions for multilingual patients, involving anamnesis and testing using the screening material “Kortfattad afasiprövning” (KAP). The participants were two men and one woman aged 58-68 A total of nine visits were conducted. Multimodal interaction analysis was used to examine communication during all simulations. The interactional practices in focus were code-switching and repairs. Challenges were noted in all simulations. Visits with the multilingual SLP took less time compared to visits with Helen and interpreter, due to more direct communication. During visits with a multilingual SLP, repairs were initiated and resolved more easily. In the simulated visits with an interpreter, difficulties arose with translating the Swedish test material because the test used was not adapted for Arabic speakers. The communication assistant Helen's strength lay in enabling a monolingual SLP to administer a culturally adapted and translated test. However, there were difficulties for the SLP to understand the participant's answers, and their initiative to and resolving repairs using the communication assistant Helen. The study's results indicate that using an interpreter together with the communication assistant Helen is likely the best option if a multilingual SLP is not available. By utilizing both an interpreter and Helen, the interpreter's linguistic flexibility can be utilized to conduct repairs more effectively, while the SLP can retain medical responsibility in the testing situation.