Människor vistas idag gärna i naturen för att må bra och friluftsliv tar allt större del i folks vardag. Friluftsliv och funktionskläder har tillsammans med diskussionen kring hållbarhet bidragit till en utveckling av hållbara och miljövänliga material i friluftsbranschen. Samtidigt sker det en växande oro gällande miljöpåverkan inom textilbranschen och den textila värdekedjan. Textilföretag i friluftsbranschen blir granskade i termer av deras textil sourcing och användningen av kemiska substanser. Problemet är hur friluftsvarumärken, återförsäljare och slutkonsumenter i den textila värdekedjan ska samverka för att kedjan och friluftsplagg ska bli mer miljövänliga och fria ifrån farliga kemikalier. Studien vill belysa ett samhällsansvar och behovet av att ställa krav mellan leden i den textila värdekedjan. Syftet är att undersöka om varumärken, återförsäljare och konsumenter kan samverka i den textila värdekedjan kring valet av miljövänliga alternativ för friluftsplagg. För att uppfylla syftet har två forskningsfrågor undersökts och analyserats genom metodtriangulering samt en insamling av sekundär teori har gjorts. Första forskningsfrågan är hur de tre leden i den textila värdekedjan förhåller sig kring miljövänliga och mindre miljövänliga friluftsplagg. Följt av fråga två kan de tre leden samverka för att justera nivån på de krav som ställs på friluftsplagg för att minska miljöpåverkan. Den primära teorin utgörs av det empiriska materialet som består av en enkätundersökning riktad till konsumenter samt mailintervjuer till fem friluftsvarumärken och två av deras återförsäljare. Studien visar att det finns en stor miljömedvetenhet hos samtliga led. Majoriteten av friluftsutövarna, varumärkena och återförsäljarna är villiga att sänka funktionskraven hos ytterplagg om det i slutändan innebär att produkten blir mer miljövänlig. För att justera kraven bör varumärkena undersöka vilka friluftsutövare som konsumerar vad samt hur produkterna används. Detta genom att återförsäljarna interagerar med konsumenterna och vidarebefordrar viktig kunskap och information till varumärkena. Studien kan dra slutsatsen att friluftsvarumärkena och deras återförsäljare har störst möjlighet till att påverka konsumtionen genom att erbjuda och “lära” konsumenten att handla rätt produkter.

Vatten- och oljeavvisande impregneringar som används i sportartiklar idag består till största del av perfluorerade ämnen, fluorkarboner. Detta har medfört att en stor diskussion kring miljö- och hälsofrågor. Fluorkarboner har egenskapen att vara extremt persistenta och därmed ha en avsaknad av att kunna brytas ned på ett kemiskt eller biologiskt sätt. De är också biackumulerande och toxiska. På grund av fluorkarbonens negativa inverkan har en stor mängd forskning utförts i ett försök till att ersätta dessa ämnen mot mindre miljöfarliga. Skidlärare är en arbetsgrupp som dagligen behöver ett vattenavvisande hjälpmedel i sina arbetskläder, likt impregneringar för att kunna hålla sig varma och torra under arbetspassen i skidbackarna. Företaget F.O.V. Fabrics AB har fått in reklamationer och vidare förfrågningar på de material som de levererar till skidlärares skidkläder, då den vattenavvisande förmågan har börjat avta efter en viss tids användning. En studie har därför gjorts i samarbete med F.O.V. Fabrics AB för att ta reda på om den vattenavvisande effekten försämras på grund av utvalda yttre påfrestningar under användningsfasen. Tre olika vatten- och oljeavvisande impregneringar har använts under den experimentella studien, en innehållande fluorkarboner, en fluorkarbonfri impregnering innehållande dendrimerer och en blandning av dessa två. Vidare har yttre påfrestningar likt tvätt med efterföljande torktumling, UV-ljus och nötning i form av martindale utförts i ett försök till att laborativt simulera skidkläders påfrestningar under användningsfasen. Den potentiellt avtagande vatten- och oljeavvisande effekten kommer att undersökas genom karakteriseringsmetoderna: spray-, bundesmann- och oljetest. Studien har visat att de ingående yttre påfrestningarna som har skett laborativt bidrar till en negativ effekt på samtliga impregneringar. Studien har sammanfattningsvis visat att den vatten- och oljeavvisande effekten inte påverkas nämnvärt efter att ha utsätts för påfrestningar var och en för sig. Det är först vid kombination av två eller fler påfrestningar som den vatten- och oljeavvisande effekten börjat avta. Studien visar också att olika vattenavvisande komponenter försämras efter olika sorters påfrestningar. Fluorkarbonerna har uppvisat en högre känslighet för nötning, vilket kan vara sammankopplat med impregneringens ytstruktur. Den fluorkarbonfria impregneringen har istället visat sig vara känslig för kombinationen av tvätt med efterföljande torktumling och därefter utsättning för UV-ljus. Impregneringen bestående av både fluorkarbon- och fluorkarbonfria vattenavvisande komponenter har visat sig ha en god vattenavvisande effekt genom den experimentella studien. Detta då blandimpregneringen erhåller de positiva effekterna från de skilda vattenavvisande komponenterna vilket i vissa fall har bidragit till en synergistisk effekt. / Program: Textilingenjörsutbildningen