Denna rapport har tagits fram för att undersöka och sprida information om trikå av pappersgarn från bananväxten manillahampa ”musa textilis”. Behovet av skonsamma och mindre miljöpåverkande material är väldigt aktuellt inom beklädnadsindustrin. Många av de material som används idag tär på miljön och världens resurser. Studien undersöker pappersgarns mekaniska egenskaper och färgbarhet. Detta görs för garn med olika tjocklek samt pappersgarn blandat med andra material. En studieresa gjordes till Japan för att besöka leverantörerna av pappersgarnet. I Japan visade företagets vice VD produkter de tagit fram av garnet och i många fall var det en blandning av papper och mer vanliga material som bomull och viskos, som gjorde slutprodukten mjukare. För att tillverka trikå av pappersgarn har olika bindningar och metoder prövats fram. Materialprover stickades upp i bindningen piké Lacoste över fyra sticksystem. Tester gjordes för dimensionsförändring, färghärdighet, nötningshärdighet och noppbildning samt dragprovning på garnnivå. Kawabata systemet (används för att mäta de mekaniska egenskaperna hos ett material) har använts som utgångspunkt för att undersöka ett materials komfort och egenskaper. Ytan och styrkan på ett material har studerats. Tyg stickat av pappersgarn känns styvare och hårdare än tyg stickat av bomull eller viskos, vilket resultatet av dragprovningen kan bekräfta. Pappersgarn är styvare jämfört med referensproverna bomull ”gossypium”, viskos och polyester. Garn av papper har dock goda egenskaper som stickad vara, där det inte påvisas någon större krympning eller töjning. Pappersgarn visar inga tecken på noppbildning och har en god färghärdighet efter att materialet har färgats enligt konventionell metod för cellulosabaserade material.

Vatten- och oljeavvisande impregneringar som används i sportartiklar idag består till största del av perfluorerade ämnen, fluorkarboner. Detta har medfört att en stor diskussion kring miljö- och hälsofrågor. Fluorkarboner har egenskapen att vara extremt persistenta och därmed ha en avsaknad av att kunna brytas ned på ett kemiskt eller biologiskt sätt. De är också biackumulerande och toxiska. På grund av fluorkarbonens negativa inverkan har en stor mängd forskning utförts i ett försök till att ersätta dessa ämnen mot mindre miljöfarliga. Skidlärare är en arbetsgrupp som dagligen behöver ett vattenavvisande hjälpmedel i sina arbetskläder, likt impregneringar för att kunna hålla sig varma och torra under arbetspassen i skidbackarna. Företaget F.O.V. Fabrics AB har fått in reklamationer och vidare förfrågningar på de material som de levererar till skidlärares skidkläder, då den vattenavvisande förmågan har börjat avta efter en viss tids användning. En studie har därför gjorts i samarbete med F.O.V. Fabrics AB för att ta reda på om den vattenavvisande effekten försämras på grund av utvalda yttre påfrestningar under användningsfasen. Tre olika vatten- och oljeavvisande impregneringar har använts under den experimentella studien, en innehållande fluorkarboner, en fluorkarbonfri impregnering innehållande dendrimerer och en blandning av dessa två. Vidare har yttre påfrestningar likt tvätt med efterföljande torktumling, UV-ljus och nötning i form av martindale utförts i ett försök till att laborativt simulera skidkläders påfrestningar under användningsfasen. Den potentiellt avtagande vatten- och oljeavvisande effekten kommer att undersökas genom karakteriseringsmetoderna: spray-, bundesmann- och oljetest. Studien har visat att de ingående yttre påfrestningarna som har skett laborativt bidrar till en negativ effekt på samtliga impregneringar. Studien har sammanfattningsvis visat att den vatten- och oljeavvisande effekten inte påverkas nämnvärt efter att ha utsätts för påfrestningar var och en för sig. Det är först vid kombination av två eller fler påfrestningar som den vatten- och oljeavvisande effekten börjat avta. Studien visar också att olika vattenavvisande komponenter försämras efter olika sorters påfrestningar. Fluorkarbonerna har uppvisat en högre känslighet för nötning, vilket kan vara sammankopplat med impregneringens ytstruktur. Den fluorkarbonfria impregneringen har istället visat sig vara känslig för kombinationen av tvätt med efterföljande torktumling och därefter utsättning för UV-ljus. Impregneringen bestående av både fluorkarbon- och fluorkarbonfria vattenavvisande komponenter har visat sig ha en god vattenavvisande effekt genom den experimentella studien. Detta då blandimpregneringen erhåller de positiva effekterna från de skilda vattenavvisande komponenterna vilket i vissa fall har bidragit till en synergistisk effekt. / Program: Textilingenjörsutbildningen