I dagens samhälle är flygplan det snabbaste och ibland ett livsviktigt transportmedel. Med nutidens teknologi är det inte möjligt att tillverka ett passagerarflygplan som drivs av el då det skulle bli för tungt. Elen produceras av bränsleceller som drivs av vätgas. Detta projekt går ut på att ta fram en innovativ vingintegrerad kryotank för flytande väte som ska möjliggöra interkontinentala flygningar med hjälp av bränsleceller. Den teoretiska delen av projektet handlar om att dimensionera en cylindrisk tank med kupade gavlar mot förekommande laster. Det praktiska handlar om att lyckas svetsa ihop en vakuumtät spalt för ett termoskärl. Syftet med detta projekt är att identifiera ett möjligt tankmaterial som klarar av den låga temperaturen och alla krafter som den kan utsättas för. Kraven som sattes på tanken varatt den skulle klara accelerationer på 8,5 g och ett inre övertryck på 8 bar med trefaldig säkerhet mot plastisk deformation av materialet. Syftet med testtanken var att skapa vakuumtäta svetsfogar. Projektet utmynnade i ett val av aluminiumlegeringen 2091 som tankmaterial. Kravet påtrefaldig säkerhet mot plastisk deformation av tankmaterialet innebär att en minimitjocklek kan beräknas. En något högre tjocklek valdes och tankens geometri var således fastställd.Tanken hållfastighetsberäknades för förekommande laster och befanns uppfylldasamtliga uppställda krav. Efter att risken för buckling vid böjning utretts, kan godstjockleken slutligt fastställas. Av kostnadsskäl bör då i första hand en kommersiellt tillgänglig plåttjocklek väljas. Att utreda risken för buckling ligger utanför uppdragets ramar, men rekommenderas i fortsatta arbeten. / In today’s society airplanes is the fastest and sometimes vital means of transport. With modern technology it is not possible to manufacture a passenger aircraft which is powered by electricity as it would be too heavy. To eliminate carbon dioxide emissions from airplanes, the electricity can be produced by fuel cells powered by hydrogen gas. This project aims to develop an innovative winginregrated cryotank for liquid hydrogen that will enable intercontinental flights using fuels cells. The theoretical part of the project is about dimensioning a cylindrical tank with domed ends against occurring loads. The practical part was about succeeding in welding together a vacuum-tight gap for a thermos container. The purpose of this project was to identify a possible tank material that can withstand the low temperature and all the forces that can be subjected to it. The requirements placed on the tank were that it should withstand accelerations of 8,5 g and an internal excess pressure of 8 bar with triple safety against plastic deformation of the material. The purpose of the test tank was to create vacuum-tight weld joints. The project culminated in a choice of aluminum alloy 2091 as tank material. The requirement for threefold safety against plastic deformation of the tank material means that a minimum thickness can be calculated. A slightly higher thickness was chosen, and the geometry of the tank was thus determined. The tank’s strength was calculated for existing loads and found to meet all set requirements. After the risk of buckling during bending has been investigated, the material thickness can finally be determined. For economical reasons, a commercially available plate thickness should then be chosen in the first place. Investigating the risk of buckling is outside the scope of the assignment but is recommended in further work.

This master thesis studies alternative energy sources for maritime shipping in Sweden. With current climate goals, and a need for change, the maritime sector currently undergoes intense transitions. For shipping companies to lower their carbon footprint, the need to replace non decarbonised fuels is hence critical. With numerous alternatives, currently being developed, actors are phasing obstacles regarding which energy source that is most mature in terms of technical readiness as well as how adequate it will fulfil current climate goals. This study will analyse four different energy sources, liquid hydrogen (LH2), electro-methanol (emethanol), electro-ammonia (e-ammonia) and wind (sails), and answer which out of these energy sources will be most suitable for actors to adapt. To answer this question, the Technological Innovation System framework has been utilised, and the results has been applied to some chosen climate target actions developed by Swedish authorities. The findings proved that e-methanol currently is most mature and has reached most alignment with current climate goals, followed by LH2/wind and lastly e-ammonia. / Detta examensarbete studerar alternativa energikällor för fraktfartyg i Sverige. Med nuvarande klimatmål, och ett behov av förändring, genomgår den maritima sektorn intensiva omställningar. För att rederier ska kunna sänka sitt koldioxidavtryck är behovet att ersätta icke koldioxidneutrala bränslen därför stort. Med ett flertal alternativ, som för närvarande är under utveckling, står aktörer inför hinder angående vilken energikälla som är mest redo gällande teknikmognadsgrad samt hur adekvat den kommer att uppfylla nuvarande klimatmål. Denna studie kommer att analysera fyra olika energikällor, flytande väte (LH2), elektro-metanol (e-metanol), elektro-ammoniak (e-ammoniak) och vind (segel), och ta reda på vilka av dessa energikällor som är mest lämpad för aktörer att använda sig av. För att svara på denna fråga har ramverket Technological Innovation Systems använts och resultaten har tillämpats på några utvalda klimatmålsåtgärder som tagits fram av svenska myndigheter. Resultaten visade att e-metanol för närvarande är mest mogen och har nått mest anpassning till nuvarande klimatmål, följt av LH2/vind och slutligen e-ammoniak.