Denna uppsats handlar om handledare på ett fontänhus och hur de förhåller sig till sin handledarroll. Handledarnas arbete innebär självkännedom och eget skapande av yrkesrollen och jag vill med min uppsats belysa hur olika förhållningssätt handledarna har och hur de alla har olika arbetsmetoder. Att sätta gränser och vilken relation man vill ha till medlemmar skiljer sig åt beroende på hur personlig/privat man som handledare vill vara. Gränsdragning är en del av arbetssättet på fontänhuset. Att sätta gränser är viktigt då man som handledare arbetar med att vara personlig i kontakten med medlemmarna. Var man som handledare sätter sin gräns är individuellt, t.ex. har vissa av handledarna kontakt med medlemmar efter arbetstid medan andra handledare inte är intresserade av att ha det. Allt på ett Fontänhus bygger på relationer. Handledarnas främsta arbetsmetod är att skapa relationer till medlemmarna detta för att kunna bedriva ett bra arbete. Hur man som handledare handskas med medlemsrelationerna ser olika ut. Att kunna arbeta med alla medlemmar eller med bara vissa skiljer sig åt bland handledarna.

Denna studie fokuseras på handledarens roller inom Fontänhuset och grundar sig på handledarens perspektiv. Syftet med denna studie är att få en bred förståelse inom handledning på Fontänhuset och hur handledarnas roll ser ut i den dagliga verksamheten. För att få en bättre förståelse tänker vi utgå ifrån våra tre huvudfrågeställningar som är:•Vilken form av handledning sker på Fontänhuset?•Vad är handledarens roll inom en verksamhet som bedrivs av medlemmar?•Hur fungerar relationen mellan handledarna och medlemmarna inom Fontänhuset utifrån handledarnas perspektiv? Studiens empiriska material bygger på kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med handledarna från Fontänhuset samt även av observationer, litteraturforskning och en presentation av utvald tidigare forskning inom området. Uppsatsens teoretiska ram utgörs av rollteori, maktteori och begreppen handledning och relationer. Utifrån våra observationer fick vi en känsla av att handledarna och medlemmarna är som en familj, som har en vänskapsrelation med varandra. Detta har bidragit till att handledarens roll är annorlunda jämfört med andra organisationer. Till skillnad från andra organisationer är Fontänhusets medlemmar delaktiga i beslutprocesser och det dagliga arbetet. Våra intryck bidrog till att vi ville studera om det råder ett maktförhållande mellan handledaren och medlemmen utifrån handledarens perspektiv. Det är intressant att undersöka om det existerar ett maktförhållande, och även att undersöka hur det ser ut och hur det påverkar relationen mellan handledaren och medlemmen. Studiens resultat visar att informanterna upplever att handledning för det mesta fungerar bra och att handledarens roll är begränsad utifrån de riktlinjer som verksamheten bygger på. Samtidigt finns det ett maktförhållande mellan medlemmarna och handledarna även om medlemmar har samma ansvar som handledarna inom verksamheten. Nyckelord: Fontänhus, handledare, handledning, handledarens roll, relationer, makt. / This study focuses on supervisor roles in the Fountain House and is based on the basis of the supervisor's perspective. The purpose of this study is to get a wide understanding in tutoring at the Fountain House and how the supervisor's role is in the daily operations.To get a better understanding we have focused on three main questions:• What kind of supervision does Fountain House have?• What is the supervisor's role in the activities of the members?• How does the relationship between the supervisors and the members of the Fountain House work based on the supervisor's perspective?The empiric material of the study is based upon qualitative research with semi-structured interviews with the supervisors and a presentation of a previously selected research within the area. The theoretical framework of the essay consists of role theory, power theory and the word tutoring. Based on our observations, we felt that the supervisors and the members function as a family, where they carry a strong bond in their relationship with each other. This has contributed to the point where the supervisor’s role becomes different compared to other organizations. Unlike other organizations, the Fountain House members are involved in decisions and the daily work. Our impressions encouraged us to study whether there is a power relationship between the supervisors and the members from the supervisor’s point of view. It is intriguing to investigate if a power relationship exists, analyze how it looks and finally how it affects the relationship between the supervisor and the member. The results of the study show that the informants feel that tutoring for the most part works well and the supervisor’s role is limited regarding the guidelines which the activity is based upon. There is also a power relationship between members and the supervisors even though the members have the same responsibility as the supervisors within the organization. Keywords: Fountain house, tutors, tutoring, tutor's role, relationships, power.

Syftet med studien är att undersöka professionellas uppfattning om vilka faktorer som är av vikt i återhämtningen från psykisk ohälsa. Vidare syftar studien till att belysa vilken betydelse Fontänhuset uppfattas ha i återhämtningsprocessen utifrån professionellas uppfattning. Frågeställningarna är: Vilka faktorer uppfattas som viktiga gällande återhämtning för individer som lider av psykisk ohälsa utifrån professionellas uppfattning? Hur uppfattas Fontänhusets betydelse i relation till återhämtning för personer som lider av psykisk ohälsa utifrån professionellas uppfattning? Metoden till denna studie är en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Som teoretiskt angreppssätt har empowerment använts. Även socialkonstruktivism har använts som teori för att förstå det som konstrueras som normalt respektive avvikande och vilken betydelse det får i relation till professionellas uppfattning om viktiga faktorer i återhämtningen från psykisk ohälsa. De faktorer som uppfattas vara av vikt gällande återhämtning från psykisk ohälsa är frivillighet, att individen ges tid, egen makt och självbestämmande, sociala relationer och stöd från andra. Även psykosocial rehabilitering och sysselsättning samt självkänsla och att individen ses som en människa är viktiga faktorer utifrån de professionella. I återhämtningsprocessen är empowerment ett genomgående tema då det uppfattas som viktigt för att varje individ ska finna sin inre styrka och en vilja att förändra sin livsituation. Likaså socialkonstruktivism är genomgående då det konstruerar vad som är normalt respektive avvikande och vad som därmed uppfattas som viktigt för att skapa sig en god hälsa. / The aim of this study is to investigate professionals perceptions of the factors that are important in recovery from mental illness. The study also aims to focus at the importance Fountain House perceive to have in the recovery from professionals perceptions. The questions are: What factors are perceived as important regarding recovery for individuals suffering from mental illness by professionals perceptions? How important is Fountain House in relation to the recovery for individuals with mental illness by professionals perceptions? The method for this study is a qualitative approach with semi-structured interviews. As a theoretical approach has empowerment been used. Social constructivism has been used to understand what is constructed as normal and abnormal, and its relevance in relation to professionals perceptions of the important factors in recovery from mental illness. The factors that are perceived to be of importance regarding recovery from mental illness is voluntary, the individual is given time, empowerment and self-determination, social relationships and support from others. Also psychosocial rehabilitation and employment, self-esteem and that the individual is seen as a human being are perceived as important factors. In the recovery process empowerment is a constant theme when it is perceived as important for each individual to find their strength and need for a changed situation. Social constructivism is consistently when the society constructs what is normal and abnormal, and this creates what is perceived as a good health.