<p>Människor ser på varandra i form av man eller kvinna, något som</p><p>medför att vi behandlar könen olika. Tidigare genusforskare</p><p>omnämner en maktobalans där mannen ses som norm. Forskning kan</p><p>betraktas som ett maktmedel där det råder en obalans mellan könen</p><p>och där det manliga könet premieras. Detta gör att kvinnor inte får</p><p>samma möjlighet till karriärutveckling. Syftet med föreliggande studie</p><p>var att undersöka karriärhinder kvinnor upplevt under sin forskartid.</p><p>Urvalet består av disputerade kvinnor vid Psykologiska institutionen</p><p>vilka inte har en tjänst inom akademin innehållande forskning. Sex</p><p>kvinnor intervjuades och data analyserades med hjälp av en induktiv</p><p>tematisk analys. Resultaten visar att kvinnor upplever otydliga</p><p>karriärvägar samt ansenlig konkurrens. En stor tidspress upplevs i</p><p>jakten på meriter samt att den mansdominerade miljön motarbetar</p><p>kvinnlig medverkan. Slutligen påtalas valet mellan forskarkarriär och</p><p>familj vilket kan hänföras till maktobalansen mellan könen och de</p><p>könsstrukturer som råder i den samhälliga kontexten.</p>

Människor ser på varandra i form av man eller kvinna, något som medför att vi behandlar könen olika. Tidigare genusforskare omnämner en maktobalans där mannen ses som norm. Forskning kan betraktas som ett maktmedel där det råder en obalans mellan könen och där det manliga könet premieras. Detta gör att kvinnor inte får samma möjlighet till karriärutveckling. Syftet med föreliggande studie var att undersöka karriärhinder kvinnor upplevt under sin forskartid. Urvalet består av disputerade kvinnor vid Psykologiska institutionen vilka inte har en tjänst inom akademin innehållande forskning. Sex kvinnor intervjuades och data analyserades med hjälp av en induktiv tematisk analys. Resultaten visar att kvinnor upplever otydliga karriärvägar samt ansenlig konkurrens. En stor tidspress upplevs i jakten på meriter samt att den mansdominerade miljön motarbetar kvinnlig medverkan. Slutligen påtalas valet mellan forskarkarriär och familj vilket kan hänföras till maktobalansen mellan könen och de könsstrukturer som råder i den samhälliga kontexten.