Idrottsrörelsen är stor i Sverige med flera miljoner medlemmar där fotboll är den största idrotten. Föreningsidrotten bidrar med en rad fördelar, både fysiska och psykiska. Trots detta är det fler som väljer att sluta idrotta, speciellt tjejer. Coronapandemin slog till under 2020 och har bidragit med konsekvenser för både samhället och idrotten. Utmaningarna har varit stora för idrotten på grund av alla restriktioner och detta kan påverka motivationen hos idrottsutövare. Syftet med studien var att undersöka hur coronapandemin har påverkat motivationen till att fortsätta inom föreningsidrotten hos några utvalda 18 till 23 åriga damfotbollsspelare. Studien var en kvalitativ intervjustudie med en semistrukturerad intervjuguide. Till studien rekryterades sex stycken respondenter från olika fotbollslag. Inklusionskriterier för urvalet var att respondenterna skulle vara damfotbollsspelare mellan 18 och 25 år som spelade förra säsongen (2020) och fortfarande spelar. Koder och teman identifierades i intervjusvaren för att svara på studiens syfte. Idrott kan ses som en samhällsnytta på många sätt, både för individen själv och för hela samhället. Människor får bättre livskvalité genom att idrotta, vilket medför ett bättre mående. Därför har författarna i denna studie valt att fokusera på de personer som väljer att fortsätta inom idrotten. För att analysera resultatet användes självbestämmande teorins tre psykologiska behov, autonomi, kompetens och tillhörighet. Resultatet visar att motivationen till fotbollen har påverkats under coronapandemin för att det funnits mycket osäkerhet kring när och om matcher kommer att spelas. Motivationen kan minska när tävlingsmomentet försvinner och det inte finns något att träna för. Trots detta finns en stark vilja att fortsätta för att det fortfarande är roligt att spela fotboll och tillhöra ett lag. Gemenskapen, rutiner och att träna är de främsta faktorerna för fortsatt deltagande.

Inledning: Ett problem i samhället är att flickor i stor utsträckning avslutar sin idrottskarriär i tidiga tonåren. Hälften av alla ungdomar som börjar föreningsidrotta slutar innan 20 års ålder. Det är viktigt att minska avhoppen från föreningsidrotten då den visar sig resultera i en god folkhälsa, minskade sjukvårdskostnader och mindre kriminalitet. Eftersom majoriteten av avhoppen är flickor skapas det en ojämställdhet mellan könen, en ojämn hälsa och det minskar flickornas möjligheter att nå professionell framgång. Forskning visar på att avhoppen främst beror på minskat intresse, ökade krav från skolan samt brist på tid och kompetens. För ett fortsatt deltagande visar forskning på att det handlar om att se idrotten som en livsstil och att få känna sig kompetent, även relationer spelar stor roll för ett fortsatt deltagande.Syfte: Undersöka hur kvinnliga fotbollsspelare över 20 år har upplevt sitt fotbollsdeltagande och vad det är som gjort att de fortsatt sitt deltagande.Metod: En kvalitativ metod har använts där semistrukturerade intervjuer genomfördes för att undersöka spelarnas upplevelser av deras fotbollskarriärer. Urvalet är tre kvinnliga fotbollsspelare 23-24 år som spelar i div 1, elitettan och allsvenskan. Analysen gjordes med hjälp av kodning där olika resurser utifrån transitionsterorin användes som teman i kodningen.Resultat: Varje spelare har under karriären upplevt olika händelser som påverkat spelarens deltagande på olika sätt. Dessa händelser berör både framgångar och motgångar i karriären. För att hantera dessa händelser har spelarna använt sig av olika resurser. Dessa resurser handlar om sociala stöd (tränare, familj, lagkamrater), motivation (målmedvetenhet, positiv inställning, framgång), personlighet (fotbollsspelare som identitet, driven) samt kunskaper och färdigheter. Resultatet visar även att spelarna upplevt brister av resurser i vissa sammanhang.Slutsats: De händelser som påverkat spelarnas deltagande är både positiva och negativa händelser. De positiva händelserna handlar om att upplevelsen av att spela är rolig, de har blivit uttagna till distrikt-och landslag och har haft en bra gemenskap i laget. De negativa händelserna som påverkat spelarnas deltagande har varit skador, dåliga tränare, misslyckade övergångar och flytt till nya städer. För att hantera dessa händelser har spelarna haft resurser som lett dem till lyckade övergångar och ett fortsatt deltagande.