Bakgrund: Fotbollsklubbar är idag underutvecklade vad gäller användandet av entreprenörskap för att motverka kriser. Detta är märkligt då idrott befinner sig i en föränderlig miljö som kräver anpassning. Samtidigt är idrottsföreningar, som kännetecknas av entreprenörskap, bättre på att prestera när lågkonjunktur råder. Syfte: Syftet med studien är att beskriva och skapa förståelse för hur fotbollsverksamheten inom idrottsföreningar arbetar entreprenöriellt för att ersätta eventuella intäktsbortfall som orsakats till följd av COVID-19 pandemin. Vidare är syftet att analysera om huruvida det finns skillnader mellan idrottsföreningar och dess entreprenöriella arbete vad gäller intäkter och hur de har motverkat sådana eventuella bortfall. Problemformulering: Hur arbetar fotbollsverksamheten inom idrottsföreningar entreprenöriellt för att ersätta eventuella intäktsbortfall som blivit till följd av COVID-19 pandemin? Metod: Studien baseras på kvalitativ fallstudiemetod, där intervjuer genomförts med åtta idrottsföreningar. Olika analysmetoder är kombinerade. Forskningsansatsen är abduktiv, då inslag av induktion används bland annat i analysen, medan den deduktiva ansatsen är genomgående. Slutsatser: Studiens slutsatser visar att svenska fotbollsklubbar har arbetat entreprenöriellt genom att skapa nya och utveckla befintliga intäktsströmmar. Fotbollsklubbarna har bland annat skapat nya evenemang och utökat sin försäljning av både befintliga och nya produkter. Det visar sig också att en förenings serietillhörighet inte får direkta konsekvenser för dess entreprenöriella arbetssätt. / Background: Today, football clubs are underdeveloped in the use of entrepreneurship to counter crises. This is surprising since sports are in a changing environment that constantly requires adaption. At the same time, sports clubs, which are characterized by entrepreneurship, tends to perform better when a recession prevails. Purpose: The purpose of the study is to describe and create an understanding of how football clubs work entrepreneurially to compensate for any loss of revenue caused as a result of the COVID-19 pandemic. Furthermore, the purpose is to analyze whether there are differences between football clubs and their entrepreneurial work in terms of income and how they have counteracted such possible losses. Research question: How does the football business within sports clubs work entrepreneurially to compensate for any loss of revenue that has resulted from the COVID-19 pandemic? Methodology: The study is based on a qualitative case study method, where interviews were conducted with eight sports associations. Different analysis methods are combined. The research approach is abductive, as elements of induction are used in for instance the analysis, while the deductive approach is consistent. Conclusions: The conclusions of the study, shows that Swedish football clubs have worked entrepreneurially by creating new and developing existing revenue streams. The football clubs have, among other things, created new events and increased their sales of both existing and new products. It also turns out that an association’s serial affiliation does not have direct consequences for its ability to work entrepreneurially.

Tidigare studier (Scholtens & Peenstra, 2009) inom detta forskningsområde har påvisat att sportsliga resultat har en inverkan på en börsnoterad fotbollsklubbs aktiepris. Motivet bakom de tidigare studierna var den enorma ekonomiska tillväxt som skett inom fotbollsbranschen. Med anledning av den ekonomiska tillväxt som skett mellan åren 2009 och 2018, anser författarna att det är av intresse i denna studie att återigen undersöka huruvida ett sportsligt resultat påverkar en börsnoterad fotbollsklubbs aktiekurs. Tio fotbollsklubbar från tio olika ligor och länder analyseras mellan åren 2014 och 2018. Denna studie behandlar således både fler fotbollsklubbar och fler länder än tidigare studier. Totalt analyseras 1669 matcher, där de tio fotbollsklubbarna har gemensamt att de deltagit i både ligaspel och Europaspel under den givna tidsperioden. Vidare tar studien även hänsyn till spelodds inför varje match i syfte att analysera resultaten utifrån förväntningar. Studien utgår från klassisk finansteori i form av den effektiva marknadshypotesen, samt teorier inom behavioral finance. Den effektiva marknadshypotesen utgår från att marknaden är effektiv och att investerare fattar rationella beslut, medan behavioral finance utgår från att individer tenderar att fatta känslostyrda och irrationella beslut. Prospect theory, som är en del av behavioral finance, redogör för hur individer tenderar att värdera förluster mer negativt än vad de värderar en förlust positivt. I denna uppsats ställs den klassiska finansteorin i kontrast mot den beteendeorienterade finansteorin. Tillsammans kompletterar de varandra, och bidrar med en djupare förståelse för hur investerare agerar på finansiella marknader. Studiens resultat visar, i linje med tidigare forskning, att ett sportsligt resultat har en statistiskt signifikant inverkan på en börsnoterad fotbollsklubbs aktiekurs. Resultatet visar även att samtliga förluster i Europaspel har en statistiskt signifikant större negativ inverkan på aktiekursen än vad samtliga förluster i ligaspel har. Vidare visar även resultatet att oväntade vinster har en statistiskt signifikant större positiv inverkan på aktiekursen än vad förväntade vinster har. I enlighet med prospect theory visar även resultatet att de som investerar i börsnoterade fotbollsklubbar tenderar att värdera en förlust mer negativt än vad de värderar en vinst positivt. Regressionsanalysen visar på ett relativt lågt förklaringsvärde mellan den beroende variabeln, abnormal return, och de oberoende variablerna, förväntningar, turneringar och börsvärde. Däremot finns ett statistiskt signifikant samband mellan den beroende variabeln, abnormal return, och de oberoende variablerna förväntningar och typ av turnering. Det finns inget statistiskt signifikant samband mellan den beroende variabeln och den oberoende variabeln, börsvärde. Efter att ha delat in fotbollsklubbarna baserat på högsta och lägsta börsvärde, visade sig börsvärdet hos de fem lägst värderade fotbollsklubbarna ha en statistiskt signifikant inverkan på den beroende variabeln, abnormal return. Vidare framkommer det att de fem lägst värderade fotbollsklubbarna har en högre idiosynkratisk volatilitet än de fem högst värderade fotbollsklubbarna i studien. / The purpose of this thesis is to examine the effect of football matches on stock-listed football clubs. With a sample containing over 1600 football matches stretching over a four-year period between 2014 and 2018, the authors examine the impact of national and European competitions on stock prices of ten publicly traded football clubs. The stock price reactions were examined the first trading day after the football matches were played. This gives an insight into the direct impact of match outcomes on the stock price, and how abnormal the return is in juxtaposition to the expected return. The results suggest that football matches have a statistically significant effect on a football clubs stock-price. Victory results in positive abnormal returns, whereas defeats, as well as draws, results in negative abnormal returns. The response is significantly stronger after defeats, as well as expected and unexpected defeats, in European competitions than defeats in national competitions. Unexpected victories result in stronger market reactions than expected victories. Furthermore, the stock price reaction is more volatile for the lower-valued football clubs.

Bakgrund: Fotbollssupportrarna i Stockholm är kända för sin entusiasm, sitt engagemang och den emotionella anknytningen de har till sina klubbar.  Syfte: Studien syftar till att med utgångspunkt ur den kärlek och lojalitet som fotbollssupportrarna till AIK, Djurgården och Hammarby har, undersöka vilka faktorer som motiverar dem till att köpa säsongskort till lagens hemmamatcher i Allsvenskan. Baserat på teorierna Relationsmarknadsföring, The Commitment-Trust theory, Maslows Behovshierarki, social identitetsteori och konsumentlojalitet skapas ett fundament som ger möjlighet till olika synsätt och infallsvinklar för att undersöka de faktorer som motiverar ett köp av säsongskort.  Metod: Med utgångspunkt ur tidigare teorier har metodtriangulering genomförts i studien som är av tvärsnittsdesign. En semistrukturerad intervjuguide har tagits fram som legat till grund för studiens kvalitativa undersökning. En representant från vardera av de tre klubbarna intervjuades och spelades in. Genom att transkribera och koda intervjuerna kunde därigenom svaren härledas och kopplas ihop med teorierna. Med en fortsatt utgångspunkt ur teorierna utformades en enkät med stöd  ur svaren från intervjuerna där studien kompletterades med en kvantitativ del för att kunna ge en mer generaliserad bild av vad som motiverar fotbollssupportrar till säsongskortsköp.  Slutsats: Studien visar att känslan av samhörighet och tillhörighet är avgörande faktorer för säsongskortsköp. Fotbollssupportrar som känner en stark tillhörighet och kan identifiera sig med fotbollsklubben köper säsongskort för att de är en så stor del av deras liv och denna lojalitet får dem att till och med stötta klubben endast för stöttandet skull utan någon större egen vinning såsom att få gå på match. / Background: Football fans in Stockholm are famous for their enthusiasm, commitment and the emotional attachment they have to their clubs.  Purpose: The study aims to investigate what factors that motivate fans to buy season tickets to the clubs home games in Allsvenskan, the top division of Swedish football. With a starting point from Relationship marketing, The Commitment-Trust theory, Maslow's Hierarchy of needs, Social identity Theory and Consumer loyalty a basis is founded for studying the motivating factors from different angles of approaches. By analyzing the theories and their view of the motivating factors towards buying season tickets, the goal is to reach an understanding of what motivates a purchase.  Method: With a starting point from previous theories the method used in the study is method triangulation. By one semi-structured interview guide which has been the basis for the qualitative investigation, a season ticket holder from each one of the three investigated football clubs has been interviewed. The interviews were recorded and transcribed. By coding the interviews they were analyzed and compared with the theories. Therefore a quantitative survey was handed out to give a more general picture of what factors that motivate football fans to purchase season tickets.  Conclusion: The study shows that the sense of affinity and belonging are determining factors towards a purchase of a season ticket. If football fans do feel a strong sense of belonging and can identify with the club they tend to be more likely to buy season tickets since it's such a big part of their lives and this loyalty tends to make them support the club just to support it without any significant gain like for example attending a match.