Användningen av sociala medier både för klubbar och supportrar har sett en snabb ökning i fotbollssammanhang. Syftet och målen med användningen mellan dem skiljer sig däremot, där fotbollsklubbar är ute efter en potentiell källa som uppmuntrar ekonomiska möjligheter. Supportrars användning är kopplat till tillhörighet och engagemang, där exakta motiv och behov av en fotbollsklubbs sociala medier behöver identifieras. Denna studie syftar att undersöka supportrars behov av en mindre fotbollsklubbs sociala medier utifrån ett uses and gratifications perspektiv. Detta för att se om klubben tillfredsställer supportrarnas behov och uppmuntrar användning och engagemang för att se om en mindre klubb kan utnyttja de finansiella möjligheterna av sociala medier. Det undersöks även om Covid-19 pandemin har lett till ett ökat behov av sociala medier för supportrarna. Studien är baserad på Halmstads BK, som representerar en mindre fotbollsklubb, och dess supportrar. Tre kvalitativa intervjuer samt en enkätundersökning med 106 deltagare har genomförts utifrån studiens syfte. Resultatet visar att Halmstads BK:s supportrar använder sig primärt av klubbens sociala medier för att få information kring laget. Tillhörighet och interaktion är även ett identifierat behov hos supportrarna, däremot tillfredsställs inte behoven av klubben och kanalernas användning drabbas negativt. Pandemin tillförde inte heller ett utökat behov av klubbens medier utan återställde endast behovet till hur det var innan pandemin. I och med låg aktivitet på klubbens medier så är en finansiell modell runt sociala medier inte lämplig i nuläget. / Social media usage is rapidly increasing for football clubs and supporters. Their purpose with social media differs however, where a football club is looking for a potential source that encourages financial benefits. A supporter’s use of social media is linked to belonging and engagement, however their exact motives and needs must be identified. This study means to establish the needs of a club’s social media pages for supporters to a smaller club with a Uses and Gratifications perspective. By establishing the supporters' needs and gratifications sought and how well the club meets and encourages them, it can be determined how well a club is positioned to benefit from social media’s financial benefits. The impact of the Covid-19 pandemic on supporters needs of its club’s social media is also studied. This study is based on Halmstads BK, which represents a smaller football club, and its supporters. This study contains three qualitative interviews as well as a survey with 106 respondents. The result shows that Halmstads BK’s supporters primarily use the club’s social media to seek information about the team. Belonging and interaction is also an identified need that is currently not being met by the club which negatively impacts the channel's activity. The pandemic did not increase the supporters' need for the club’s social media but rather brought it back to how it was before the pandemic. Because of the low activity on the club’s channels a financial model around social media is not suitable at this moment.

Denna studie undersöker hur organisationer hanterar engagemang och lojalitet hos sina intressenter med hjälp av strategisk kommunikation. Hur organisationer skapar engagemang och lojalitet men även hur de försöker bibehålla det hos sina intressenter. De 16 fotbollsklubbar som medverkar i Allsvenskan under säsongen 2019 är studieobjektet i denna undersökning, men undersökningen riktar sig mot alla organisationer som vill arbeta med engagemang och lojalitet hos sina intressenter. Valet av studieobjekt hamnade på de 16 Allsvenska fotbollsklubbar då publiksiffrorna har varit en nedåtgående trend under de senaste fyra åren. Studien är genomförd med hjälp av en kvalitativ metod i form av samtalsintervjuer. Urvalet till samtalsintervjuerna var de samtliga 16 Allsvenska fotbollsklubbarna, dock hade sex fotbollsklubbar inte möjlighet att medverka. Tio fotbollsklubbar intervjuades med frågor som handlade om engagemang och lojalitet, under intervjuerna användes samma intervjumanual. Det resultat som tagits fram visar på att de Allsvenska fotbollsklubbarna arbetar med att positionerar sig i den stad de finns. Det som kommuniceras från fotbollsklubbarna riktar sig mot alla deras målgrupper, deras kommunikation förändras eller anpassas inte efter målgrupp. Fotbollsklubbarna försöker skapa en naturlig mötesplats och familjär känsla under deras evenemang. Öppenhet och delaktighet mot deras intressenter är något fotbollsklubbarna arbetar med.

The purpose of this bachelor essay is to describe and analyze budgeting in nonprofit organizations. To do that, we used a qualitative method and accomplished seven interviews in four different football clubs. Our idea is to create understanding by combine theory and empiric, and therefore we have an abductive research strategy. The subject of this essay is very topical in view of the recently emerging trend that Allsvenska football clubs are paying increasing deficit. This can have a major impact on the progress and must be stopped. The first step is to make a more realistic budget. The conclusions drawn from this essay suggest that it is not how the budget per se, but how to work from the planned budget that affects what results you gets in the end. The empirical data suggest that organizational form has no impact on how budget work is managed; it is the size that matters. This paper contributes to increased knowledge about the budget work related to Swedish club activities and to understanding of how the budget is used in a not very ordinary organizational form. You can find new fields of application of communication and coordination within the associations, and therefore we think that the budget is an interesting part of the economic work of associations engaged. This essay is hoped to arouse an interest to conduct further studies and work on the topic. / Syftet med denna kandidatuppsats är att beskriva och analysera budgetering i ideella föreningar. För att göra det har vi använt en kvalitativ metod och genomfört sju intervjuer i fyra olika fotbollsföreningar. Vår tanke är att skapa förståelse genom att röra oss mellan teorin och empirin och vi har således en abduktiv forskningsstrategi. Ämnet till denna uppsats är mycket aktuellt med tanke på den nyuppkomna trenden att Allsvenska fotbollsföreningar visar allt större underskott. Detta kan få stora konsekvenser om det fortskrider och måste därför stoppas. Första steget är att göra en mer realistisk budget. Slutsatserna som dras av detta arbete tyder på att det inte är hur budgeten läggs utan hur man arbetar utifrån den lagda budgeten, som påverkar vilket resultat man får i slutändan. Det empiriska materialet tyder på att organisationsformen inte har någon inverkan för hur arbetet med budget bedrivs. Utan att det är föreningens storlek som har betydelse. Denna uppsats bidrar till ökade kunskaper kring ämnet budget i Sveriges föreningsliv samt till ökad förståelse för hur budget används i ett inte helt vanlig organisationsform som det ej heller bedrivits särskilt många studier kring förut. Man kan hitta nya användningsområden för kommunikation och samordning inom föreningarna och därför tycker vi att budget är en intressant del av det ekonomiska arbete föreningarna bedriver. Denna uppsats hoppas väcka ett intresse för fortsatta studier och arbete kring ämnet.

Background: Swedish football clubs have lost their competitiveness both economically andgamely. The last time a Swedish team was represented in Champions League was 1999 and last season there were only 2 clubs with positive financial results in Allsvenskan. One factor that has not worked is budgeting where many clubs have budgeted too optimistic and thus not able to make positive results.Purpose: The purpose of this report is to review and analyze how the Swedish football clubs are working with their budgeting. The goal was to identify problems in their budgeting and to find solutions which can be used practically.Methodology: This report is a qualitative study consisting of a cross-sectional study of how Swedish football clubs are working on budgeting in 2014. Data collection has primarily consisted of interviews of budgetmakers in the clubs. Also studies in annual reports and business economic theories have been part of the report.Results and conclusions: The study shows that there is big differences in the clubs budgeting. Audience-revenue and transfers is most difficult to budget. These problems leadsto a model with the purpose to improve the budgeting in football clubs. / Bakgrund: Svenska fotbollsklubbar har tappat i konkurrenskraft såväl ekonomiskt somsportsligt. Senast ett svenskt klubblag representerades i Champions League var år 1999 och det senaste året var det endast två allsvenska klubbar som visade positiva ekonomiska resultat. En faktor som inte fungerat är budgeteringen där många klubbar har budgeterat för optimistiskt och därmed inte kunnat göra positiva resultat.Syfte: Ett första syfte med studien är att granska och analysera hur allsvenska fotbollsklubbar arbetar med deras budgetering. Ett andra syfte är att identifiera eventuella brister i budgeteringen samt hitta lösningar på dessa som kan användas praktiskt.Metod: Uppsatsen är en kvalitativ studie bestående av en tvärsnittsstudie kring hur allsvenska klubbarna arbetar med budgetering år 2014. Datainsamlingen har primärt bestått av intervjuer med de budgetansvariga i flertalet fotbollsklubbar. Även studier i årsredovisningar och företagsekonomiska teorier har varit en del i studien.Resultat och slutsatser: Studien visar att det finns stora skillnader i hur olika fotbollsklubbar budgeterar. De svåraste posterna att budgetera har visat sig vara publikintäkter och spelarförsäljningar. Dessa problem mynnar ut i en modell med syfte att förbättrafotbollsklubbars budgetering.

Sedan fotbollens början 1863 har sporten idag vuxit till en mångmiljardindustri. Detta innebär att klubbarna framställs mer som företag där den visuella identiteten är en viktig faktor när det kommer till marknadsföring. Syftet med denna studie är att jämföra 98 europeiska fotbollsklubbars logotyper från fem olika ligor för att hitta samband och skillnader i utformningen mellan länder och ligor. Resultatet sammanfattades i form av generiska logotyper för respektive liga. De 98 klubbarna hämtades ur de fem europeiska ligor som 2014 hade störst tv-intäkter. Logotyperna samlades in genom bildsökningar via Google. Logotyperna sorterades efter respektive liga och överskådades för att definiera lämpliga kategorier för en visuell innehållsanalys. Den visuella innehållsanalysen visade att ligorna skiljer sig något vad beträffar logotypernas utformning, men att de har vissa gemensamma grundläggande drag. / Since the beginning of football in 1863 the sport today has grown into a multimillion dollar industry. This means that clubs today are seen as corporations where the visual identity is a major factor when it comes to marketing. The purpose of this study is to compare 98 European football clubs logos from five different leagues to find correlations and differences in design between countries and leagues. The results were summarized in the form of generic logos for each league. The 98 clubs were extracted from the five European leagues, which in 2014 had the largest TV revenues. The logos were collected through image searches using Google and then sorted for each league. The logos were sorted for each league and then beheld to define appropriate categories for a visual content analysis. The visual content analysis showed that the leagues are somewhat different as regards to the design of the logos, but they have some common basic features.

The purpose of this study was to examine how football clubs in the Swedish first divisioncommunicate about their youth activities. The goal of the essay was also to contribute with newinsights about sports clubs; how they have adapted to the evolution of social media and whatinformation they prioritise. The study is inductive and mainly based on the empirical material,which was gathered with the aid of a content analysis method. The theoretical starting point ofthis study was based on the marketing phrases image, profile, and identity, together withstrategic communication. The results of this study paints a picture of how some first divisionclubs communicate on social media in the form of webpages and Instagram posts. Some ofthese clubs conduct extensive marketing concerning their youth activities, while some havechosen to focus on specific parts.

Denna studie har undersökt ägarstrukturens påverkan på fotbollsklubbars finansiella prestation. Sambandet har studerats utifrån sportslig prestation som förklarande variabel. Sportslig prestation operationaliserades till antalet spelade matcher i den största multinationella fotbollsturneringen Champions League under den studerade perioden 2014–2019. Sportslig prestation adderade ett icke-finansiellt prestationsmått som inte återfinns i vanliga företag. Dataunderlaget bestod av såväl sportslig som finansiell data från urvalet på 18 fotbollsklubbar från de fem bästa fotbollsligorna i Europa. Både medieringstester och regressionsanalyser har genomförts. Inga betydande medieringseffekter har kunnat konstaterats men signifikanta samband inom den uppsatta analysmodellen har erhållits. Studiens resultat genererar en bra grund för vidare forskning inom ämnet.

No description available.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att undersöka hur fotbollsklubbars aktiekurs påverkas av klubbarnas prestationer på planen i hänsyn till matchresultat. Delsyftet är att se om andra faktorer som är länkade till matchresultat kan ge mer eller mindre tyngd till eventuella prisförändringar.  Metod: Uppsatsen har ett positivistiskt vetenskapligt förhållningssätt och ett deduktivt angreppssätt. Undersökningen tillämpar en eventstudie-metodologi där eventperioden är satt till dagen efter eventet och där estimeringsperioden omfattar 250 dagar. Efter bortfall täcker insamlad data information kring 1060 matcher från 12 olika lag under åren 2011-2013. Data används för att mäta om en genomsnittlig avvikande avkastning (AAR) har uppstått i samband med matchutfall. Utöver detta undersöks de mer psykologiska faktorerna vändningar, anormal målskillnad och förväntningars effekt på den avvikande avkastningen. Slutligen undersöks det även om det finns skillnader mellan hur fotbollsklubbars aktiekurs påverkas vid olika matchutfall beroende på vilken nation de tillhör. Resultat: Vid vinst uppvisade resultatet en positiv AAR på 0,67 %. Oavgjort och förlust uppvisade en negativ AAR på -1,45 % respektive -1,75 %. Förväntade matchutfall hade ingen signifikant påverkan på aktiekursen medan oförväntade matchutfall hade en signifikant påverkan. En match med positiv (negativ) anormal målskillnad gav 0,88 % (-0,72 %) högre (lägre) avkastningen än en match utan en positiv (negativ) anormal målskillnad. Dock förekom endast signifikans vid positiv anormal målskillnad. Resultatet visade även att vändningar inte hade någon signifikant påverkan på aktiekursen. Förövrigt fanns det endast ett fåtal signifikanta skillnader mellan länder i deras reaktioner till olika matchutfall. Slutsatser: Matchutfall påverkar fotbollsklubbars aktiekurs.  En vinst har en positiv effekt på aktiekursen medan oavgjort och förlust har en negativ effekt. Aktiekursens reaktion på matchutfall är asymmetrisk där förluster har en större effekt än vinster. Förväntningar inför matchen har en betydelse för aktiekursens reaktion. Anormal målskillnad påverkar investeraren emotionellt och leder till en avvikande avkastning. Detta gäller inte för vändningar. Slutligen drogs även slutsatsen att det inte finns någon skillnad kring hur fotbollsklubbars aktiekurs påverkas vid olika matchutfall beroende på vilken nation de tillhör. / Purpose: This paper aims to examine how performance on the pitch in terms of match outcome affects the price of football clubs shares. A subordinate aim is to see whether other factors that are linked to match outcome can give more or less weight to probable price changes. Methodology: This thesis has a positivistic and a deductive approach. Furthermore, this thesis applies an event study methodology, where the event period is the day after the event and the estimation period comprises of 250 days. After accounting for errors and loss in data, the overall data contains information about 1060 games from 12 different teams during 2011-2013. The data is used to measure whether average abnormal returns (AAR) have occurred in connection to match outcomes or not. Moreover, the more psychological factors such as turnarounds, abnormal goal difference and expectations have also been examined to see whether these factors can impact the abnormal return or not. Additionally, it has been examined if differences exist in how football clubs shares react to match outcomes when taking account for their nationality. Results: The result shows that a win gives a positive AAR of 0.67%. A draw and a loss both give a negative AAR, where a draw results in a -1.45% AAR and a loss in a -1.75% AAR. Expected match outcomes had no significant effect on football clubs shares while unexpected match outcomes had a significant effect. A match with positive (negative) abnormal goal difference gave a 0.88% (-0.72%) higher (lower) abnormal return than a match without a positive (negative) abnormal goal difference. However, only positive abnormal goal difference was statistically significant. The results also showed that turnarounds had no significant effect on football clubs shares. Furthermore, the result showed barely any statistical significant differences among the countries in their share reaction to match outcomes. Conclusions: Match outcome has an effect on football clubs shares. A win will have a positive effect on the price of a football club share while a draw and a loss will have a negative effect. There is an asymmetric reaction to match outcomes as a loss will have a larger impact than a win. Expectations influence how football stocks react to match outcomes. Abnormal goal difference affects the investor emotionally and consequently leads to an abnormal return. This is not the case for turnarounds. Moreover it was concluded that nationality do not have a deciding impact on how football clubs shares react to match outcomes.

Svensk fotboll är den största folkrörelsen i Sverige och engagerar miljontals människor varje år. Elitklubbarna lägger stora resurser på hållbarhetsarbete i olika former för att ge tillbaka till samhället, och stärka den egna klubben. Hållbarhetsredovisning har blivit allt viktigare under de senaste åren, bland annat genom en ny lag från 2017 som lagstadgar en hållbarhetsredovisning för stora bolag. Svenska elitfotbollsklubbar omfattas inte av denna lag, men med alla de insatser klubbarna gör, menar teoretiker att klubbarna bör redovisa sina gärningar. Studiens syfte är således att förstå hur elitfotbollsklubbar i Sverige förklarar och förhåller sig till hållbarhetsredovisning i relation till värde och legitimitet. Studien drivs även av frågeställningen om hur klubbar kan utveckla sin hållbarhetsredovisning. Med hjälp av legitimitetsteori, intressentteori samt kontinuerlig intressentdialog förklarar studien vilka områden som behöver utvecklas, men också de värden som riskerar att gå förlorade till följd av en bristfällig hållbarhetsredovisning. Studiens empiri är hämtad från fem intervjuer som genomförts med fem olika klubbar. Resultatet visar att kommunikationen av hållbarhetsarbetet är bristfällig. Viss kommunikation sker genom klubbarnas hemsidor och sociala medier, men i årsredovisningarna är informationen närmast obefintlig. Tre av klubbarna pratar om resursbrist vilket gör hållbarhetsredovisning till en prioriteringsfråga. Slutsatsen blir att klubbarna bedriver ett väldigt stort hållbarhetsarbete, vilket de upplever stärker varumärket, helt i enlighet med tidigare forskning. Arbetet uppnår emellertid inte maximal effekt eftersom kommunikationen brister, vilket märks genom avsaknaden av hållbarhetsredovisning. Klubbarna skulle möjligen tjäna på att reducera antalet aktiviteter och istället fokusera på bättre rapportering. Då kan den egna klubben stärkas ytterligare. / Swedish football is the largest people movement in Sweden and engages millions of people. The elite clubs invests large resources in sustainability in different forms to give back to society, and strengthen their own club. Sustainability reporting has become increasingly important in recent years for all types of organizations. The purpose of the study is to understand how elite football clubs in Sweden explain and relate to sustainability reporting in relation to value and legitimacy. The study is also driven by the question of how clubs can develop their sustainability report. With the help of legitimacy theory, stakeholder theory and continuous stakeholder dialogue, the study explains which areas need to be developed, but also the values that are likely to be lost as a result of poor sustainability reporting. The empirical study is derived from interviews with five different clubs. The results show that communication of sustainability is inadequate. Some communication takes place through the clubs' websites, but in the annual reports the information is almost non-existent. Three of the clubs talk about resource shortages, which makes sustainability reporting a priority issue. The conclusion is that the clubs perform a very high level of sustainability, which they believe strengthens the brand, in line with previous research. However, the work does not achieve maximum effect because the communication fails, as evidenced by the lack of sustainability reporting. The clubs could possibly serve to reduce the number of activities and instead focus on better reporting. Then the clubs can be further strengthened.