The purpose of this study was to examine how football clubs in the Swedish first divisioncommunicate about their youth activities. The goal of the essay was also to contribute with newinsights about sports clubs; how they have adapted to the evolution of social media and whatinformation they prioritise. The study is inductive and mainly based on the empirical material,which was gathered with the aid of a content analysis method. The theoretical starting point ofthis study was based on the marketing phrases image, profile, and identity, together withstrategic communication. The results of this study paints a picture of how some first divisionclubs communicate on social media in the form of webpages and Instagram posts. Some ofthese clubs conduct extensive marketing concerning their youth activities, while some havechosen to focus on specific parts.

Purpose: The purpose of this survey is to investigate what young adults , aged 17-18 years from two upper secondary schools in Gävleborgs county, think make news media credible. The purpose is also to see how much trust they have in preselected news media and what their perceptions on source criticism are.  Method: This study applies a quantitative research method where data was collected via web-based surveys created on SurveyMonkey. The population refers to students at two different upper secondary schools in Gävleborg County, aged 17–18. Result and conclusion: The results of this study show that the respondents think concepts as objectivity, popularity, and language, are specifically important when it comes to figuring out whether a media is credible enough to be trusted or not. Regarding source criticism, the respondents are well aware that one should think critically of sources before trusting news, which most of them perceive that they do, but the results also showed that a proportion of respondents choose specific news media where they let go of the boundaries regarding source criticism. Suggestion for future research: Further research is proposed to investigate why young people think it is important that the media channel has many users in order for it to be seen as credible? And how can it be, that despite the little trust that many of the social media have, many young people still use them anyway? Here you could go deeper into issues such as how and why, through interviews to get more qualitative answers to these thoughts. / Syfte: Syftet med denna undersökning är att undersöka vad ungdomar, i åldrarna 17–18år från två gymnasieskolor i Gävleborgs län, tycker gör nyhetsmedier trovärdiga, hur stort förtroende de har för dem, samt vad de har för uppfattningar gällande källkritik.  Metod: Denna studie tillämpar en kvantitativ forskningsmetod där data samlats in via webbaserade enkäter som skapats på SurveyMonkey. Populationen avser elever på två olika gymnasieskolor i Gävleborgs län i åldrarna 17–18 år.  Resultat och slutsats: Studiens resultat visar att respondenterna väger tyngst när det kommer till objektivitet, popularitet och språk, gällande huruvida en nyhetsmedia är trovärdig eller inte. Angående källkritik så är respondenterna väl medvetna om att man borde tänka källkritiskt innan man litar på nyheter, vilket dom flesta uppfattar att de gör, men resultatet visade också att en andel respondenter väljer ut specifika nyhetsmedier där de släpper på gränserna gällande källkritisk hållning.  Förslag till fortsatt forskning: Vidare forskning föreslås undersöka varför ungdomar tycker det är viktigt att mediekanalen har många användare för att den ska anses som trovärdig? Samt hur det kan komma sig att trots den ringa tillit som många av de sociala medierna har, så använder sig ändå många unga av dem ändå. Här bör och kan man gå djupare in på frågor som t.ex. hur och varför, genom intervjuer för att få mer kvalitativa svar på dessa funderingar.

Digitaliseringen är ett centralt fenomen för vår samtid där framväxten av digitala plattformar bland annat påverkat hur företag interagerar med varandra. Syftet med denna studie är att undersöka om skapandet av nya relationer mellan företag underlättas genom användandet av sociala medieplattformar, samt vilken typ av relation som dessa plattformar ger upphov till. Detta är av intresse att undersöka då förbindelser är essentiellt för att inkluderas i nätverk och det finns en avsaknad av forskning kring den roll sociala medieplattformar har för relationsprocessen mellan företag. Uppsatsen fokuserar på små och medelstora företag (SME:s) ur ett B2B-perspektiv, samt plattformarna Facebook, Instagram och LinkedIn. För att utvärdera och analysera relationsprocessen applicerades Dwyer, Schurr och Ohs modell om relationsprocessen. Vidare genomfördes semikonstruerade intervjuer bestående av frågor med öppna svar samt frågor formulerade som påståenden med fyra företag. Resultatet visar att de studerade företagen använder sig av sociala medieplattformar där det främsta ändamålet är att etablera en närvaro för att skapa kännedom kring varumärket. Undersökningen visar att användandet av sociala medieplattformar hjälper SME:s att initiera nya relationer genom att en närvaro ökar chansen att upptäcka eller bli upptäckt av potentiella samarbetspartners. De relationer som skapats via sociala medieplattformar har underlättat för företagen att inta en insiderposition i etablerade nätverk på främmande marknader. När det kommer till vilken typ av relationer som knutits mellan företagen är det, inom denna studie, weak ties där samtliga utvecklats sedan kontakten påbörjats.

The world of digital marketing is advancing at a rapid rate, an ever so increasing number of individuals are connected to the world wide web and subsequently being exposed to marketing messages in the thousands each day. For marketers this poses a unique challenge when it comes to creating a marketing segment which conveys their message effectively by attaining the attention of the consumer. This in turn means that their marketing efforts may be lost in the digital sea of millions other impressions being thrown at the daily user. The purpose of this research paper is to therefore explore and gain greater understanding on how companies’ perception about consumer attention span could be, to then provide a perspective on how the modern marketer can work to incorporate this as a factor in their marketing. This research study was conducted through a qualitative methodology with a deductive approach which meant that theories were first gathered to then be compared with the empirical evidence consisting of three semi-structured interviews with chosen companies. The research indicated that modern marketers could benefit from understanding their target audience and catering their marketing message to suit their needs and values. Furthermore, constant measurement and analysis proved to be important in creating the best type of advertisement which captured the attention of the consumer. / Modern digital marknadsföring utvecklas i en väldigt snabb takt, allt fler individer är idag kopplade till internet och blir därigenom exponerade för tusentals marknadsföringsmeddelanden varje dag. För marknadsförare skapar detta en unik utmaning när det kommer till att skapa marknadsföring som förmedlar ett budskap effektivt genom att fånga konsumentens uppmärksamhet. Om marknadsföraren misslyckas här kan det leda till att deras meddelande försvinner bland de miljontals andra meddelanden som slängs mot konsumenten i den enorma digitala världen. Syftet med den här studien är därmed utforska och anskaffa mer förståelse gällande hur företags uppfattning om konsumenters uppmärksamhetsförmåga ser ut för att sedan erbjuda ett perspektiv för den moderna marknadsföraren om hur denne kan arbeta för att integrera detta som en faktor i sin marknadsföring. Den här forskningen genomfördes genom en kvalitativ metodologisk design där deduktiv ansats användes. Detta innebar att författarna först samlade teori som sedan jämfördes och analyserades tematiskt med den insamlade empirin som bestod av semi-strukturerade intervjuer av tre företag. Studien visade att den moderna marknadsföraren kan gynnas av att ha en djup förståelse av sin målgrupp för att kunna utforma marknadsföringssegment på ett sätt som passar deras behov och värderingar. Vidare påvisades även att det kan vara fördelaktigt att ständigt mäta och analysera marknadsföringsinsatser för att kunna förstå vad som fungerar och vad som borde förändras i framtiden just för att skapa marknadsföring som bättre fångar konsumenters uppmärksamhet.

This case study aims to explore how emotional communication on social media can influence the target group by examining the communicative strategies, including visuals and narratives, used by the climate activist group Rebellmammorna. Eight semi-structured interviews were conducted with members of Rebellmammorna to investigate how they describe their communicative strategies, how they use emotional communication to establish a relationship with their target group, and how users experience the communication on their social media platforms (Facebook, Instagram, and their webpage). Data were also collected through digital ethnography of their social media channels. The data was then analysed through a thematic analysis. The results indicate that Rebellmammorna's own perspective in how they describe their communication strategies agrees with the users' experiences of Rebellmammorna's Instagram and Facebook channels, which suggests that they are successful in their communication. / Denna fallstudie syftar till att undersöka hur emotionell kommunikation på sociala medier kan på verka målgruppen genom att undersöka de kommunikationsstrategier, inklusive visuella och narrativa element, som används av klimataktivistgruppen Rebellmammorna. AJ tta semi-strukturerade intervjuer genomfördes med medlemmar i Rebellmammorna för att undersöka hur de beskriver sina kommunikationsstrategier, hur de använder emotionell kommunikation för att etablera en relation med sin målgrupp, och hur användarna upplever kommunikationen på deras sociala medieplattformar (Facebook, Instagram och deras webbplats). Data samlades också in genom digital etnograLi av deras sociala mediekanaler. Datan analyserades sedan med hjälp av tematisk analys. Resultaten indikerar att Rebellmammornas egna perspektiv i hur de beskriver sina kommunikationsstrategier överensstämmer med användarnas upplevelser av Rebellmammornas Instagram- och Facebook-kanaler, vilket antyder att de är framgångsrika i sin kommunikation.