Digitaliseringen är ett centralt fenomen för vår samtid där framväxten av digitala plattformar bland annat påverkat hur företag interagerar med varandra. Syftet med denna studie är att undersöka om skapandet av nya relationer mellan företag underlättas genom användandet av sociala medieplattformar, samt vilken typ av relation som dessa plattformar ger upphov till. Detta är av intresse att undersöka då förbindelser är essentiellt för att inkluderas i nätverk och det finns en avsaknad av forskning kring den roll sociala medieplattformar har för relationsprocessen mellan företag. Uppsatsen fokuserar på små och medelstora företag (SME:s) ur ett B2B-perspektiv, samt plattformarna Facebook, Instagram och LinkedIn. För att utvärdera och analysera relationsprocessen applicerades Dwyer, Schurr och Ohs modell om relationsprocessen. Vidare genomfördes semikonstruerade intervjuer bestående av frågor med öppna svar samt frågor formulerade som påståenden med fyra företag. Resultatet visar att de studerade företagen använder sig av sociala medieplattformar där det främsta ändamålet är att etablera en närvaro för att skapa kännedom kring varumärket. Undersökningen visar att användandet av sociala medieplattformar hjälper SME:s att initiera nya relationer genom att en närvaro ökar chansen att upptäcka eller bli upptäckt av potentiella samarbetspartners. De relationer som skapats via sociala medieplattformar har underlättat för företagen att inta en insiderposition i etablerade nätverk på främmande marknader. När det kommer till vilken typ av relationer som knutits mellan företagen är det, inom denna studie, weak ties där samtliga utvecklats sedan kontakten påbörjats.

This case study aims to explore how emotional communication on social media can influence the target group by examining the communicative strategies, including visuals and narratives, used by the climate activist group Rebellmammorna. Eight semi-structured interviews were conducted with members of Rebellmammorna to investigate how they describe their communicative strategies, how they use emotional communication to establish a relationship with their target group, and how users experience the communication on their social media platforms (Facebook, Instagram, and their webpage). Data were also collected through digital ethnography of their social media channels. The data was then analysed through a thematic analysis. The results indicate that Rebellmammorna's own perspective in how they describe their communication strategies agrees with the users' experiences of Rebellmammorna's Instagram and Facebook channels, which suggests that they are successful in their communication. / Denna fallstudie syftar till att undersöka hur emotionell kommunikation på sociala medier kan på verka målgruppen genom att undersöka de kommunikationsstrategier, inklusive visuella och narrativa element, som används av klimataktivistgruppen Rebellmammorna. AJ tta semi-strukturerade intervjuer genomfördes med medlemmar i Rebellmammorna för att undersöka hur de beskriver sina kommunikationsstrategier, hur de använder emotionell kommunikation för att etablera en relation med sin målgrupp, och hur användarna upplever kommunikationen på deras sociala medieplattformar (Facebook, Instagram och deras webbplats). Data samlades också in genom digital etnograLi av deras sociala mediekanaler. Datan analyserades sedan med hjälp av tematisk analys. Resultaten indikerar att Rebellmammornas egna perspektiv i hur de beskriver sina kommunikationsstrategier överensstämmer med användarnas upplevelser av Rebellmammornas Instagram- och Facebook-kanaler, vilket antyder att de är framgångsrika i sin kommunikation.

This research investigates the impact of social identity on employee engagement with companyowned social media platforms and how employees' identification with their organization influences their willingness to engage with these platforms. Drawing on Social Identity theory (SIT), this study explores how constructs like social categorization, social identification, and social comparison shape employee behaviors on company-owned social media (CoSM). A qualitative methodology was employed, involving 15 semi-structured interviews with employees from Northvolt, a Swedish battery manufacturer. Participants ranged from Quality Control Associates to Team Leaders, providing a comprehensive view across different roles within the company. Data was analyzed using thematic analysis to identify patterns and insights relevant to the research questions. Findings indicate that social identity significantly influences employee engagement on CoSM through themes such as Professionalism and Representation, Sense of Belonging and Unity, In-group Favoritism and Fairness, and Shared Values and Mission Alignment. Employees align their social media activities with professional and company values, contributing to a sense of belonging and unity while navigating the dynamics of in-group favoritism and shared organizational values. The study also reveals that employees' identification with their organization affects their willingness to engage with CoSM platforms, driven by themes such as Commitment to Organizational Goals, Influence of Leadership Actions, Job Satisfaction and Loyalty, and Personal Values and Organizational Fit. Engagement on CoSM reflects and reinforces commitment to organizational goals, influenced by leadership behaviors and aligned with personal values and organizational mission. The research highlights the practical implications of using CoSM for enhancing employee engagement, suggesting that organizations can leverage these platforms to foster a cohesive and committed workforce. Theoretical implications emphasize the role of SIT in understanding digital interactions within organizational contexts. Limitations include the focus on a single organization and the qualitative nature of the study, suggesting avenues for future research to explore diverse organizational settings and quantitative analyses. / Denna forskning undersöker effekten av social identitet på anställdas engagemang med företagsägda sociala medieplattformar och hur anställdas identifiering med sin organisation påverkar deras vilja att engagera sig i dessa plattformar. Med utgångspunkt i teorin om social identitet undersöker denna studie hur konstruktioner som social kategorisering, social identifikation och social jämförelse formar anställdas beteenden på CoSM. En kvalitativ metod användes, 15 semistrukturerade intervjuer med anställda från Northvolt, en svensk batteritillverkare. Deltagarna var allt från kvalitetskontrollmedarbetare till teamledare, vilket gav en heltäckande bild av olika roller inom företaget. Data analyserades med hjälp av tematisk analys för att identifiera mönster och insikter som är relevanta för forskningsfrågorna. Resultaten tyder på att social identitet i hög grad påverkar medarbetarnas engagemang på CoSM genom teman som Professionalism och representation, känsla av tillhörighet och enighet, favorisering och rättvisa inom gruppen samt gemensamma värderingar och uppdragsanpassning. Anställda anpassar sina aktiviteter i sociala medier till professionella värderingar och företagsvärderingar, vilket bidrar till en känsla av tillhörighet och enighet samtidigt som de navigerar i dynamiken i gruppfavorisering och delade organisatoriska värderingar. Studien visar också att medarbetarnas identifikation med sin organisation påverkar deras vilja att engagera sig med CoSM-plattformar, som drivs av teman som engagemang för organisatoriska mål, inflytande av ledarskapshandlingar, arbetstillfredsställelse och lojalitet samt personliga värderingar och organisatorisk passform. Engagemang i CoSM återspeglar och förstärker engagemanget för organisatoriska mål, influerat av ledarskapsbeteenden och i linje med personliga värderingar och organisationens uppdrag. Forskningen belyser de praktiska konsekvenserna av att använda CoSM för att öka medarbetarnas engagemang, vilket tyder på att organisationer kan utnyttja dessa plattformar för att främja en sammanhållen och engagerad arbetsstyrka. Teoretiska implikationer betonar SIT:s roll för att förstå digitala interaktioner inom organisatoriska sammanhang. Begränsningar inkluderar fokus på en enda organisation och studiens kvalitativa karaktär, vilket föreslår vägar för framtida forskning för att utforska olika organisatoriska inställningar och kvantitativa analyser