Aim The aim of the present investigation was to study the side distribution (right, left) and possible gender differences in terms of anterior cruciate ligament (ACL) injuries in different sports. Method This Register study comprises a total of 27856 subjects from the Swedish National Anterior Cruciate Ligament Register. Side- distribution and possible gender differences were analyzed. The different sports consisted of aerobics, alpine skiing, basket, cross-country skiing, dancing, enduro, floorball, gymnastics, handball, ice hockey/bandy, martial arts, outdoor activities, racket sports, snowboard, soccer, and volleyball. Due to injuries that had occurred in the traffic and at work 5076 subjects were excluded. Statistical data have been analyzed with one way ANOVA and x2 test and the Tukey post hoc test has also been used. Statistical significance was noted at the p< 0, 05level. Results In alpine skiing, soccer, floorball and handball a significant difference between the right and the left leg was found. Alpine skiers (52, 2 %) and handball players (55, 3 %) more often injured the left anterior cruciate ligament. Right sided anterior cruciate ligament injuries were ore common in floorball (57, 6 %) and soccer (53, 2 %) (p< 0, 05). No significant side-toside differences were seen in the other sports in this register study. Male soccer players more often (55, 3 %) injured their anterior cruciate ligament of the right leg, while no side- to- side difference was found in female soccer players (49, 1%) this gender difference was significant (p< 0,001). No side- to side difference was shown in snowboard when it came to females (56, 3 %). Male snowboarders more often injured their anterior cruciate ligament of the left leg (58, 2 %). This gender difference in snowboard was significant (p<0, 05). In cross-country skiing males more often injured their left ACL (20%) compared to females (56, 4 %), this gender difference was significant (p<0, 05). In total, women more often injured their left anterior cruciate ligament and men more often their right anterior cruciate ligament. Conclusion There was a difference in terms of side distribution of anterior cruciate ligament injuries in some sports. Alpine skiers and handball players more often injured their left anterior cruciate ligament while soccer players and floorball players more often injured their right anterior cruciate ligament. Gender differences were seen in soccer where males more frequently injured their right anterior cruciate ligament, in snowboarding where females more frequently injured their right anterior cruciate ligament and in cross-country skiing where the males more often injured their left anterior cruciate ligament. / Syfte Syftet med denna undersökning var att ta fram information om sidofördelningen (höger, vänster) avseende främre korsbandsskador i olika idrotter samt att klargöra om det förelåg några könsskillnader ur denna aspekt. Metod Denna registerstudie omfattade totalt 27856 personer från Svenska Korsbandsregistret. Sidofördelning av främre korsbandsskador och eventuella könsskillnader analyserades. De olika idrotterna var: alpint/telemark, basket, dans, enduro, fotboll, friluftsliv, gymnastik, handboll, innebandy, ishockey/bandy, kampsport, motion, racketsport, snowboard, tur/längdskidåkning och volleyboll. På grund av att knäskadan hade inträffat i trafik eller på arbete exkluderades 5076 personer. De statistiska beräkningarna har gjorts med envägs ANOVA och x2 test. Dessutom användes Tukey post hoc test. Signifikansnivån sattes till p<0,05. Resultat I alpin skidåkning, fotboll, handboll och innebandy påvisades det en signifikant skillnad mellan höger och vänster ben. Alpina skidåkare (52, 2 %) och handbollsspelare (55, 3 %) hade fler vänstersidiga främre korsbandsskador, medan främre korsbandsskador var vanligare på höger knä var vanligare hos innebandyspelare (57, 6 %) och fotbollsspelare (53, 2 %). I övriga sporter sågs inga signifikanta sidoskillnader (p<0,05). En skillnad mellan könen sågs i fotboll, snowboard och tur/längdskidåkning. Manliga fotbollsspelare skadade oftare det främre korsbandet i höger knä (55, 3 %), medan ingen sidoskillnad sågs hos kvinnliga spelare (49, 1 %) (p<0,001). Ingen sidoskillnad sågs hos kvinnliga snowboardåkare (56, 3 %) men manliga åkare drabbades oftare av en främre korsbandsskada i vänster knä (58, 2 %) (p<0,05). Ingen signifikant sidoskillnad sågs hos kvinnliga tur/längdskidåkare (56, 4 %) eller manliga längdskidåkare (20 %)var för sig, men skillnaden mellan könen var signifikant (p<0,05). Totalt sett drabbades kvinnor oftare av främre korsbandskador i vänster knä, männen drabbades oftare i höger knä. Konklusion Det finns skillnader inom olika idrotter vad gäller sidofördelning av främre korsbandsskador. Alpina skidåkare och handbollsspelare skadade oftare sitt främre korsband i vänster knä, medan fotbollspelare och innebandyspelare drabbades av flest främre korsbandsskador i höger knä. Könsskillnader förelåg avseende fotboll, där manliga spelare mer frekvent skadade sitt främre korsband i höger knä, i snowboard, där kvinnliga åkare mer frekvent skadade sitt främre korsband i höger knä och i tur/längdskidåkning, där manliga skidåkare mer frekvent skadade sitt främre korsband i vänster knä.

Bakgrund: Främre korsbandsskada är en vanlig knäskada. Musklerna kring knäleden blir påverkade och att återfå muskelstyrka är således viktigt efter främre korsbandsskada. För att utvärdera muskelstyrka kan isokinetisk dynamometer användas.  Syfte: Att beskriva hur olika variabler av muskelfunktion förändras för individer, som behandlats icke-kirurgiskt, under det första året efter främre korsbandsskada samt hur Peak Torque vid 60°/sek korrelerar till patientrapporterad funktion. Metod: Sekundäranalys av en prospektiv kohortstudie där data samlats in från deltagare boende i Region Östergötland. Data upp till 12 månader efter skada har analyserats genom bivariata korrelationsanalyser samt upprepade-ANOVA och parade tester för att analysera förändring över tid. Resultat: Övergripande sågs de största förbättringarna av muskelvariablerna initialt efter skada. I Peak torque sågs signifikanta förbättringar i det skadade benets quadricepsmuskulatur vid 60°/sek totalt (3-6-12 månader) samt mellan 3 och 6 månader, dock ej mellan 6 och 12 månader. Korrelationer återfanns mellan IKDC-SKF och quadriceps- samt hamstringsmuskulaturen 3–12 månader (rs= 0,489, rs= 0,372) samt mellan hamstringsmuskulaturen 3–6 månader (rs= 0,359).  Konklusion: Svaga till moderata korrelationer presenterades mellan Peak torque 60°/sek och IKDC-SKF. Störst förbättring av muskelfunktion skedde mellan 3–6 månader efter skada. Det behövs vidare forskning där muskelvariabler följs upp efter tid efter främre korsbandsskada.