Den här studien undersöker frågeordningseffekter för frågorna om en höjning eller sänkning av ersättningen i a-kassan respektive garantipensionen i en enkätstudie. Utifrån tidigare forskning om deservingness, eller uppfattat förtjänande av solidaritet för samhällets behövande grupper, och forskning om kontexteffekter i enkätstudier ställs tre hypoteser upp. Den första hypotesen är att frågeordningen påverkar svaren utifrån idéer om deservingness. Den andra hypotesen är att information förstärker frågeordningseffekterna. Hypotes tre är att olika grupper påverkas olika mycket av frågeordningen. Resultaten visar genom ett flertal regressionsanalyser att frågeordningseffekter uppstår i de fall frågorna föregås av information samt att det finns ett antal faktorer som förklarar hur olika grupper påverkas olika mycket av frågeordningen. Hur dessa förklaringsfaktorer skall förstås är svårt att entydigt svara på utifrån studien. Studiens huvudsakliga bidrag är att frågeordningseffekter påvisats och att dessa kan förklaras utifrån teorin om deservingness. Detta resultat kan ses som ett bidrag både till litteraturen om deservingness och till forskning om frågeordningseffekter.