Den här studien undersöker frågeordningseffekter för frågorna om en höjning eller sänkning av ersättningen i a-kassan respektive garantipensionen i en enkätstudie. Utifrån tidigare forskning om deservingness, eller uppfattat förtjänande av solidaritet för samhällets behövande grupper, och forskning om kontexteffekter i enkätstudier ställs tre hypoteser upp. Den första hypotesen är att frågeordningen påverkar svaren utifrån idéer om deservingness. Den andra hypotesen är att information förstärker frågeordningseffekterna. Hypotes tre är att olika grupper påverkas olika mycket av frågeordningen. Resultaten visar genom ett flertal regressionsanalyser att frågeordningseffekter uppstår i de fall frågorna föregås av information samt att det finns ett antal faktorer som förklarar hur olika grupper påverkas olika mycket av frågeordningen. Hur dessa förklaringsfaktorer skall förstås är svårt att entydigt svara på utifrån studien. Studiens huvudsakliga bidrag är att frågeordningseffekter påvisats och att dessa kan förklaras utifrån teorin om deservingness. Detta resultat kan ses som ett bidrag både till litteraturen om deservingness och till forskning om frågeordningseffekter.

The aim of this thesis is to examine the Swedish model with attention to core values over time, as well as, explain recent changes. It examines changes of the social insurance system, with focus on political reforms in the unemployment insurance, health insurance and family policy, during the last two decades. The thesis is empirical but although a discourse amount political theories and normative conceptions. Conclusions are that the normative basis in the Swedish model contains general equally and uni-versally designed rights and consensus on growth and development as well as a strict focus on an employment oriented society. Important values have also been dialogue between actors as well as accountability, even if these facts appear to have declined in recent years. Relating to three leading theories in political philosophy - utilitarianism, Rawlsian communitarian-ism - explores the directions in later year political reforms. The results show that later years changes seem to go in relative strongly utilitarian direction. The policy has become more a ques-tion of utility maximization, generating partly with signs of the Rational-choice theories, than a question of trust between citizens and common interests in society. Considerably fewer reforms today, than earlier, rest on components as accountability and co-operation. One exception is the family policy, which rather shows a mixture of different values, found in each of the three studied political theories. Freedom to choose among childcare alternatives is here fighting with more conservative values.