IntroductionFreeStyle Libre (FSL) has mostly been used by patients with type 1 diabetes. In 2019, newrecommendations were announced regarding prescriptions to patients with type 2 diabetes(T2D) who have insulin treatment (basal/bolus), HbA1c > 70 mmol/mol and/or repeatedhypoglycemic events despite great effort to adjust insulin doses.AimTo evaluate if HbA1c improves with FSL compared with self-monitoring of blood glucose. Thesecondary aim was to investigate if patients with recurrent hypoglycemic events experiencedless hypoglycemic events.MethodsThis study was designed as a retrospective systematic review of medical records of patientswith T2D in Region Örebro County (RÖC) who have received an FSL 1st of January to 13th ofSeptember 2019. A control group (n = 142) was created from the National Diabetes Register tothe indication group HbA1c > 70 mmol/mol. A paired sample t-test was used to assess theprimary endpoint.ResultsHbA1c decreased significantly from 73 mmol/mol to 65 mmol/mol (p <0.001) in the wholestudy population (n = 58). Indication group HbA1c > 70 mmol/mol (n = 38) had the greatestchange, 80 mmol/mol to 68 mmol/mol (p <0.001). The mean HbA1c in the control group was82 mol/mol. There were 15 patients in the indication group with hypoglycemic events (n = 20)who experienced less hypoglycemic events.ConclusionFSL has a positive effect on the metabolic control in patients with T2D who have HbA1c > 70mmol/mol when starting with FSL in RÖC.

Cotutelle internationale avec le Laboratoire Éducations et Promotion de la Santé (Santé publique - UR 3412) de l'Université Sorbonne Paris Nord. / L'autosurveillance glycémique est essentielle pour les personnes vivant avec un diabète afin d'évaluer leur glycémie et adapter leurs traitements ou comportements. En France, depuis 2017, le glucomètre connecté à mesure flash FreeStyle Libre est proposé aux personnes vivant avec un diabète à la condition de suivre une éducation spécifique au sein de structures coutumières de l’éducation thérapeutique et du diabète. La littérature scientifique a montré l'efficacité de l'autosurveillance avec ce système, mais il existe peu d'études sur son appropriation et son impact. Cette recherche vise à décrire et comprendre le phénomène d’appropriation du FreeStyle Libre en identifiant comment elle s’est déroulée, comment elle s’opérationnalise, selon quelles interventions, chez qui cela fonctionne, dans quels contextes, et quels sont les mécanismes en jeu. Une évaluation réaliste a été menée en se basant sur une théorie de moyenne portée. Cette recherche a été réalisée au sein de quatre terrains en région parisienne auprès de 48 personnes vivant avec un diabète et professionnels de santé. Tout d’abord, les résultats montrent qu’au cours du temps, les programmes ont évolué dans leurs modalités et contenus, dans la façon dont ils s’organisaient, mais aussi que les interventions éducatives réellement mises en œuvre diffèrent au regard des interventions qui sont censées avoir cours. Ensuite, pour expliquer l’appropriation du FreeStyle Libre, 114 chaînes de contexte-mécanismes et effets ont été construites et éclairent sur l’acceptation du FreeStyle Libre, les conditions et modalités d’utilisation et sur les effets produits grâce à celle-ci. Les chaînes de contextes-mécanismes-effets mettent en évidence des contextes plus favorables à l’appropriation (littératie numérique élevée, empowerment préexistant, engagement dans la démarche d’autogestion…) et des contextes moins favorables (trait de personnalité compulsive, littératie générale ou numérique faible, absence d’éducation et d’accompagnement…). Les mécanismes qui sont générés font appel aux connaissances, à l’absence de crainte sur la confidentialité et l’immixtion dans la vie privée, à la motivation, et aux normes personnelles. L’acceptation du FSL est forte et fait intervenir la perception que la technologie peut contribuer à la performance de l’autosurveillance glycémique et qu’elle est facile à utiliser. Ensuite, l’analyse a permis de discriminer plusieurs modalités d’utilisation suivant des indicateurs quantitatifs et qualitatifs de l’usage. Des effets de l’appropriation sont identifiés dans l’amélioration de la qualité de vie dans le diabète, l’amélioration de la relation interpersonnelle entre soignants et personnes soignées, dans la diminution d’une anxiété liée au diabète, dans l’adaptation des traitements et des comportements et enfin dans la connaissance de la maladie et le raisonnement des personnes. La théorie de moyenne portée finale constituée sur la base de ces résultats adresse un modèle global de l’appropriation du FreeStyle Libre. Cette étude montre qu’il existe de nombreuses variations de l’appropriation. Elle situe que l’éducation à l’utilisation du FreeStyle Libre est nécessaire pour en tirer davantage parti et identifie un manque d’intégration de la technologie connectée dans les programmes d’éducation thérapeutique, ce qui constitue un enjeu particulier pour l’avenir. / Self-monitoring of blood glucose is essential for people living with diabetes to assess their blood glucose levels and adapt their treatment or behaviour. In France, since 2017, the FreeStyle Libre (FSL) flash glucose meter has been offered to people living with diabetes on the condition that they attend a specific education program within facilities accustomed to diabetes and therapeutic education. The scientific literature has shown the efficacy of self-monitoring with this system, but there are few studies on its appropriation and impact. This research aims to describe and understand the phenomenon of appropriation of FreeStyle Libre by identifying how it has been implemented, how it is operationalized, according to which interventions, in whom it works, in which contexts, and what mechanisms are at work. A realist evaluation was carried out based on a middle-range theory. This research was conducted in four settings in the Paris area involving 48 people living with diabetes and healthcare professionals. First of all, the results show that over time, the programmes have evolved in their modalities and contents, in the way they were organized, but also that the implemented educational interventions differed from those that were supposed to take place. Next, to explain the appropriation of FreeStyle Libre, 114 context-mechanism-effect chains were constructed that shed light on the acceptance of FreeStyle Libre, the conditions and modalities of its use, and the effects produced through it. The context-mechanism-effect chains highlight contexts that are more favourable to appropriation (high digital literacy, pre-existing empowerment, commitment to self-management, etc.) and less favourable contexts (compulsive personality trait, low general or digital literacy, lack of education and support, etc.). The mechanisms that are generated involve knowledge, lack of fear about confidentiality and privacy, motivation, and personal norms. Acceptance of the FSL is strong and involves the perception that the technology can contribute to the performance of self-monitoring of blood glucose and that it is easy to use. Then, the analysis allowed us to distinguish several modalities of use according to quantitative and qualitative indicators of use. The effects of appropriation are identified in the improvement of the quality of life in diabetes, the improvement of the interpersonal relationship between caregivers and cared-for persons, the reduction of anxiety related to diabetes, the adaptation of treatments and behaviours, and finally in the knowledge of the disease and the reasoning of the persons. The final middle-range theory built on these results addresses a global model of the appropriation of FreeStyle Libre. This study shows that there are many variations of appropriation. It identifies that education in the use of FreeStyle Libre is needed to get more out of it, and identifies a lack of integration of connected technology into health education programmes, which is a particular challenge for the future.

Abstract Aim: The primary aim of this study was to investigate whether continuous glucose monitoring (CGM) can be used to control glucose levels and whether CGM can improve eating habits and physical activities for people who use this device. Method: The study had 6 participants, aged between 26 to 30 years. The study contained two parts, a digital form, and an interview. All participants completed different questionnaires about their experience with the Lifestyle Libre sensor that they had already used for two weeks or more. Results: CGM is an effective tool for improving people's health. All participants believe that CGM can help them avoid foods that are high in energy and can cause blood sugar to rise a lot. The majority of the participants felt no anxiety about eating patterns. On the other hand, it depended on the individual and their knowledge. The use of the CGM can be painful for some due to the sensor being inserted under the skin, usually on the back of the upper arm. However, this was not an obstacle for the participants in testing the system. One of six participants experienced pain due to the sensor, while all others ranged from slightly painful to no pain at all. Regarding the comfort of wearing the CGM for two weeks, we received different responses from the participants. Regarding activities, four of the six experienced no change in activities because they were already active before the use of the CGM. However, one of the six participants expressed a desire to have the system measure other biomarkers, such as blood oxygen levels, temperatures, etc. Conclusion: In conclusion, the CGM is an effective tool for assisting people in living healthier lives. / En relativt ny teknik är kontinuerligt glukosmättning (continuous glucose monitoring, CGM). Kontinuerlig glukosmättning är en av många självspårningsanordningar som har utvecklats och som är användbar inom bland annat hälsobranschen och för personer med diabetes. CGM är ett öppet system som gör att användaren kan följa upp och förstå hur kroppen reagerar på glukosnivåer. Genom ett öppet system kan blodsockernivån avläsas och därmed ge en varning i realtid. Detta kan exempelvis ge patienter med diabetes en större möjlighet till att ingripa och kontrollera sin diabetes. Det finns alltså många möjligheter med CGM-systemet och det kan uppmuntra många användare att övervaka sin blodsockernivå och göra justeringar mot en mer tillfredsställande. Detta är en intervjustudie och den undersöker hur CGM kan användas för att underlätta individens livsstil eftersom ändringar i människans kost kan ha stora konsekvenser för hälsan. Detta kan i sin tur minska användarnas risk att utveckla diabetes till exempel diabetes typ2. Syftet med studien var att undersöka om CGM kan användas för att kontrollera blodsockernivåerna, och om CGM kan förbättra kostvanor och fysisk aktivitet för personer som använder systemet. Detta kan leda till att utvecklingen av diabetes och andra relaterade sjukdomar kan förhindras. Avgränsningar för studien var att undersöka om CGM kan användas för att förbättra deltagarnas liv. I denna studie analyserade vi inte data från systemet utan vi analyserade den information som deltagarna hade givit till oss. Studien använder sig av sex olika deltagare som alla har använt CGM tidigare. En av dem har diabetes typ 1 och de andra fem deltagarna är helt friska. Studien har delats in i två steg, där det första steget var att skicka en enkät till alla deltagare. Det andra steget var ett digitalt möte för att få mer information samt diskutera svaren som vi redan hade fått från enkäten. Vi spelade in alla digitala intervjuer för att säkerställa att all given information fanns att tillgå senare vid behov. Vi delade sedan in de olika frågeställningarna i olika teman för att få en strukturerad helhetsbild. Utifrån detta kunde vi sedan analysera deltagarnas svar. Resultaten som vi fick från denna studie var positiva. CGM är ett effektivt hjälpmedel som kan användas för att förbättra människors liv genom att hjälpa dem att leva mer hälsosamt. Alla deltagarna anser att CGM kan hjälpa dem att undvika kost som är energirik och som kanorsaka att blodsockernivån stiger mycket och hastigt. Majoriteten av deltagarna kände ingen ängslan kring ätmönster, men det berodde till stor del på individen själv och dennes kunskap. Användningen av CGM kan vara smärtsamt för vissa på grund av att en sensor sättas in under huden, vanligtvis på baksidan av överarmen. Däremot var detta inget hinder för deltagarna att testa systemet. En av sex deltagare upplevde smärta på grund av sensorn medan alla andras upplevelser varierade mellan lite smärtsamt till ingen smärta alls. När det gäller hur bekvämt det är att bära CGM under två veckor, fick vi olika svar från deltagarna. Gällande fysisk aktivitet upplevde fyra av sex ingen ändring eftersom de redan var aktiva innan användningen av CGM. Deltagarna önskade att systemet kunde mäta andra biomarkörer liksom syrenivå i blod, temperatur och liknande. Slutsatsen vi kom fram till med denna studie var att CGM är ett användbart system som kan hjälpa individer att leva mer hälsosamt. För att kunna få en bättre förståelse för hur ämnesomsättningen fungerar i kroppen kan man behöva använda CGM under mer än två veckor.