• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 1
  • Tagged with
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • 1
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Valet av kostundersökningsmetod påverkar resultatet : En jämförelse mellan frekvensenkäter och kostregistreringar där barns intag av energi och vitamin D studerats / The choice of dietary assessment method affects the result : A comparison between food frequency questionnaires and food records where children's intakes of energy and vitamin D were studied

Björk, Amanda, Lindblom, Linnea January 2013 (has links)
Bakgrund Frekvensenkät (FFQ) och kostregistrering är två vanliga kostundersökningsmetoder. För varje metod finns det felkällor och idag finns ingen fulländad kostundersökningsmetod. Genom att undersöka skillnader mellan kostundersökningsmetoder ökar förståelsen för att metoderna kan ge olika resultat. Vid kostundersökningar då näringsintag som t.ex. intag av vitamin D studeras, är det viktigt att ta hänsyn till energiintag. Detta för att ett missvisande energiintag kan ge ett felaktigt näringsintag. Syfte Syftet med studien var att jämföra eventuella skillnader mellan FFQ’s och kostregistreringar där barns intag av energi och vitamin D studerats. Metod FFQ där intaget av livsmedel uppskattades per månad, vecka eller dag och en vägd kostregistrering under tre dagar användes för att undersöka barns intag av energi och vitamin D. Barnen var mellan 5-8 år. Resultaten från de två metoderna jämfördes med varandra. Data analyserades i SPSS 22.0. Wilcoxon signed-rank test och correlate bivariate Spearman användes för att hitta skillnader respektive samband mellan resultaten från metoderna. Resultat Tjugosju FFQ’s jämfördes med 27 kostregistreringar. Medelåldern för barnen var 6 år och fyra månader. Det fanns en skillnad från uppskattningen av det totala intaget av vitamin D mellan de olika metoderna (p=0,001). Medelvärdet av intaget vitamin D från FFQ’s var 7,4 μg och 5,2 μg från kostregistreringarna. Enligt FFQ’s nådde sex barn det rekommenderade intaget (10 μg) av vitamin D. Inget barn nådde rekommendationen enligt kostregistreringarna. Intaget av fet fisk respektive intaget av mjölk 3% uppskattades i två fall lika mellan båda metoderna. Hos övriga deltagare skiljde sig intaget av alla livsmedel mellan kostundersökningsmetoderna. Slutsats Undersökningen visade signifikanta skillnader i resultaten av barns intag av vitamin D mellan FFQ’s och kostregistreringarna. Av den anledningen konkluderar vi att valet av kostundersökningsmetod påverkar resultatet. Eftersom FFQ´s visar ett medelintag över en längre tid kunde FFQ´s i den här studien med fördel använts som enda undersökningsmetod.

Page generated in 0.052 seconds