Maxicap AB är ett företag som utvecklar och tillverkar elektronisk utrustning för bland annat olika mätuppgifter. Målet med detta examensjobb var att undersöka och implementera en stabil trådlös dataöverföringsmetod med den utrustning som Maxicap ville använda. Detta skulle åstadkommas/testas genom att sända temperatursensorvärden trådlöst med Nordic Semiconductor’ssändtagare (eng. transceiver) styrda av Atmel’s mikrokontrollers. Arbetet fokuserade på att få till denna stabila trådlösa överföring genom att implementera frekvenshoppning och datapaketskontroll på datatrafiken inom det fria 2,4 GHz ISM-bandet. All den C-kod som utvecklades i detta arbete är skriven för att vara lättanpassad till flera olika modeller av mikrokontrollers inom Atmel’s produktserie samt att kunna användas till andra liknande projekt. Koden är väldokumenterad med kommentarer vid varje funktionsblock som beskriver vad funktionerna gör och hur de skall användas. Arbetet resulterade i två fungerande prototyper. En enhet känner av temperaturen i luften och skickar sedan detta temperaturvärde trådlöst till enhet nummer två. Detta värde samt några inställningsvärden för mottagaren visas sedan på den enhetens display.

I denna uppsats betraktas två olika bandspridningstekniker och vilken påverkan de har på telekrigsförmågan. Uppsatsen svarar på frågan: Vilka möjligheter finns att bedriva signalspaning och störning mot radiokommunikation som använder bandspridningsteknikerna frekvenshopp eller direktsekvens? Inledningsvis beskrivs en modell för telekrig mot radiokommunikation, ”telekrigcykeln”. Därefter beskrivs principer för ett radiosystem samt de två bandspridningsteknikerna frekvenshopp och direktsekvens. Slutligen analyseras bandspridningsteknikernas påverkan med hjälp av telekrigcykeln och resultaten diskuteras. Uppsatsen kommer fram till att båda signalerna går att spana mot, direktsekvens innebär större svårigheter för signalspaningen än frekvenshopp. Störning av båda signalerna görs bäst med störsändare som befinner sig nära radiomottagaren, dock är det svårt att placera störsändare nära motståndarens mottagare. / This essay examines two spread-spectrum technologies and what their effects are on the electronic warfare ability. The essay seeks to answer this question: What are the possibilities for signals intelligence and communications jamming against radio communications using one of the two spread-spectrum technologies frequency-hopping and direct sequence? The essay initially describes a model for how electronic warfare against radio communication is conducted, “telekrigcykeln”. It then describes the principles of a radio system as well as the two spread-spectrum technologies frequency-hopping and direct sequence. Using the model “telekrigcykeln” the essay finally analyses and discusses the impact of the spread-spectrum technologies. The essay finds that it is possible to conduct signals intelligence towards both signals, however direct sequence pose bigger problems than frequency-hopping. Both signals are easiest to jam using a jammer in close proximity to the radio receiver. However, close-proximity jammers are harder to place close to the opponent’s receiver.