Studien bygger på två 24 timmars ljudinspelningar utförda från två olika städer iSverige. Syftet med undersökningen var att se om det gick att urskilja akustiskaskillnader mellan två olika städer i Sverige. Studien har tagit mycket inspiration av R.Murray Schafer arbeten inom soundscaping, samt Pijanowskij, et al., (2011) ramverkför att kunna kategorisera ljuden utifrån dess ursprung och funktion. Olikaundersökningar har genomförts med hjälp av kvalitativa intervjuer, samtfrekvensanalyser av det inspelade materialet. Båda metoderna användes tillsammansvid utvärderandet av ljudmaterialet för att se hur vida informanternas svaröverrensstämde med den frekvensanalys som genomförts. Undersökningen visade attdet finns tydliga skillnader städerna emellan när det kommer till akustisk aktivitetoch intensitet. Däremot har båda städerna många likheter med varandra när detkommer till ljudinnehåll och ljudkällor. Studien skulle i framtiden kunna användasvid formandet av historiska ljudbibliotek för svenska städer.

Denna rapport undersöker hur en spelares uppfattning av en spelmiljö påverkas genom bearbetning av ljudbildens frekvensinnehåll. Bakgrunden ger en överblick av fältet ljuddesign för spel med inriktning på definition av lyssnandet och balansering av ljud. Frågeställningen utvärderas genom en praktisk artefakt bestående av ett spel tillsammans med strukturerade intervjuer med syfte att ge en förståelse av varje spelares uppfattning av spelmiljön. Forskningen har fungerat som en metodutvärdering och har även visat på ett samband mellan förändring av ljudbildens frekvensinnehåll och spelarens uppfattning av spelmiljön. Det finns en möjlighet för vidareutveckling av forskningen genom undersökningar av andra spel och ytterligare utforskning av de samband som påträffats.