Syftet med min undersökning är att ge en bild av hur lärare kan förhålla sig till det vidgade textbegreppet och hur lärare och elever kan förhålla sig till elevers fritidstexter. Det empiriska materialet är insamlat med hjälp av kvalitativa intervjuer. Informanterna består av två lärare samt sex elever, tre från sjunde och tre från åttonde grundskoleåret. Mina resultat visar att ingen av de två intervjuade lärarna visar sig kunna definiera det vidgade textbegreppet, men de ställer sig positiva till en vidgad läsning. Dock tillämpar ingen av dem en sådan i någon större utsträckning. Anledningen till detta är okunskap om texterna, tidsbrist och liten eller ingen tillgång till material. Eleverna uppger att de läser en stor mängd olika texter på fritiden, och förutom fördelarna med en vidgad läsning, som att det blir ”roligare” och ”mer varierande”, ser en risk med att det kan bli för mycket. Mina slutsatser är att både lärare och elever ser positivt till att inkludera fritidstexter i undervisningen, men lärarna har vaga uppfattningar om vilka dessa texter egentligen är. Dessutom har de inte kunskap om vad som står i styrdokumenten angående ett vidgat textbegrepp. Eleverna har en mer analytisk syn på texter och dess kvaliteter än vad lärarna har.