No description available.

No description available.

No description available.

No description available.

Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur kontakten med friluftsliv på fritiden ser ut hos 12- åriga barn som är bosatta i Stockholms innerstad och förort. Frågeställningar I vilken omfattning utövar barn friluftsliv på fritiden? Vad för slags friluftsliv utövar barn på fritiden? Vad har barn för inställning till friluftsliv?  Finns det några skillnader mellan barn i innerstad och förort?     Metod Vi har gjort en kvantitativ enkätstudie. Vårt urval består av 199 barn i 12-års ålder som är bosatta i Stockholms stads innerstad och förort. Studiens empiriska material har samlats in genom att vi har åkt ut till skolor och genomfört gruppenkäter. Materialet har bearbetats i statistikprogrammet SPSS där vi har använt oss av flera chitvåtester då vi har gjort en jämförelse. Resultat Studiens resultat visar att barn från innerstaden har utövat friluftsliv fler än 9 gånger det senaste året medan barn från förorten har utövat friluftsliv 1-3 gånger. Fler barn från förorten har aldrig utövat något friluftsliv det senaste året. Skogspromenader är den friluftsaktivitet som flest barn från innerstaden och förorten har utövat. Vad gäller barns inställning till friluftsliv så är de allra flesta positivt inställda. Slutsats Kontakten med friluftsliv på fritiden ser annorlunda ut beroende på om barnen bor i innerstaden eller förorten. Barn från innerstaden har utövat mer friluftsliv det senaste året då de har utövat fler friluftsaktiviteter och vid fler tillfällen än barn från förorten.  Det friluftsliv som har utövats mest överlag av båda grupperna är ett passivt friluftsliv där fokus ligger mer på naturupplevelsen på själva aktiviteten.

Syfte och frågeställningar Syftet med uppsatsen är att undersöka elevers fritidsvanor och anledningen till varför elever i åk 9 utövar fysisk aktivitet eller inte. Frågeställningar: 1. Hur stor andel elever är regelbundet fysiskt aktiva/inaktiva på fritiden i årskurs 9? 2. Vilka skillnader finns mellan pojkar och flickor i årskurs 9 gällande mängd och val av fysisk aktivitet på fritiden? 3. Vilka skillnader/likheter finns mellan olika betyg i idrott och hälsa samt fysisk aktivitet på fritiden? 4. Hur stor andel elever får hjälp och känner motivation samt utvecklas av sin fysiska aktivitet? 5. Av vilka anledningar utövar inte eleverna fysisk aktivitet? Metod Totalt deltog 102 elever från två olika skolor i Stockholmsområdet. Fem klasser i årskurs 9 fick besvara en enkät med frågor angående fysisk aktivitet på fritiden. Enkättillfällena gjordes under idrottslektioner och mentorstimmar. Genomförandet av enkäten tog ungefär 20 minuter i respektive klass. Resultaten sammanställdes och bearbetades i defgo samt excel. Resultat Resultatet visar att 69 procent av eleverna i studien bedriver någon form av fysisk aktivitet på fritiden. Största skillnaden går att se i mängd utövad fysisk aktivitet. Fysisk aktivitet 7 timmar eller mer i veckan utövades av 36 procent av deltagande pojkar och 15 procent av deltagande flickor. Ur studien framgår att de elever som hade en regelbunden fysisk aktivitet i många fall fick högre betyg i idrott och hälsa. De elever som inte utövade någon fysisk aktivitet hade i många fall ett lägre betyg. Det mest förekommande betyget för de elever som utövade fysisk aktivitet var B och C. För eleverna som inte utövade fysisk aktivitet var mest förekommande D och E. Av eleverna som deltagit är det 76 procent som anser att de får hjälp av vuxna/ledare med sina utmaningar i sin fysiska aktivitet. Våra resultat visar att 96 procent känner motivation till att utöva sin fysiska aktivitet. Resultatet visar även att samtliga känner att de utvecklas inom sin fysiska aktivitet. Samtliga personer av dem som utövar fysisk aktivitet har en medveten anledning till varför de utövar fysisk aktivitet. Av dem som inte utövar fysisk aktivitet var orsakerna att 33 procent inte hittat någon passande idrott. Slutsats Slutsatsen av vår studie är att en relativt stor del av elever i åk 9 utövar fysisk aktivitet på fritiden (69 procent). Studien visar också att elever som utövar någon fysisk aktivitet på fritiden erhåller ett högt betyg i idrott och hälsa än de elever som är fysiskt inaktiva. Vanligt förekommande fysiska aktiviteter på fritiden hos elever i åk 9 i studien är fotboll, gå på gym och jogga. Vi kan också se att de huvudsakliga anledningarna till att utöva fysisk aktivitet på fritiden för elever i åk 9 är att ”må bra i vardagen” och för att ”det är roligt”. / <p>Studiegång Idrott, fritidskultur och hälsa skolår 7-9. Ht 2013</p>

Diss. Umeå : Umeå universitet, 2005.

<p>Syfte och frågeställningar</p><p>Syftet med studien har varit att ur ett könsperspektiv undersöka den fysiska aktiviteten under fritiden hos ungdomar i skolår 9. Frågeställningarna var: Vilka aktiviteter har de valt och föreligger det några skillnader i val av fysisk aktivitet mellan könen? Varför är de fysiskt aktiva på sin fritid och finns det några skillnader mellan könen? Föreligger några skillnader mellan könen i aktivitetsgrad?</p><p>Metod</p><p>Studien utfördes med elever i skolår 9 på två högstadieskolor i Västervik. Resultatet bygger på 113 flickors och 126 pojkars enkätsvar. Undersökningen var av kvantitativ karaktär. Resultaten sammanställdes och bearbetades i Excel samt i statistikprogrammet SPSS.</p><p>Resultat</p><p>Resultatet visade att ungdomarna främst utövade aktiviteter som inte var föreningsbundna, till exempel promenader, jogging och styrketräning. Mer än hälften var medlemmar i en idrottsförening. Detta resultat kan te sig motsägelsefullt. En möjlig förklaring till detta kan vara att flera ungdomar är aktiva i mer än en aktivitet, det vill säga att de kombinerar en föreningsbunden aktivitet med en eller flera aktiviteter som de själva kan utöva på sin fritid. Aktivitetsvalen skiljde sig åt mellan könen då pojkarna utövade mer föreningsidrott än flickorna. Studien visade vidare att ungdomarna främst var fysiskt aktiva på sin fritid för att det var kul samt för att förbättra konditionen. Flickorna angav även att de var aktiva för att hålla vikten och pojkarna angav att de var fysiskt aktiva för att bygga muskler. Det fanns en signifikant skillnad mellan könen i aktivitetsgrad då pojkarna var fysiskt aktiva på en högre ansträngningsnivå än vad flickorna var. 43 procent av ungdomarna nådde inte upp till de statliga rekommendationerna för fysisk aktivitet. Cirka hälften av alla ungdomar trodde att de skulle vara mer fysiskt aktiv på sin fritid om det fanns ett större utbud av aktiviteter. Främst efterfrågades dans och friidrott.</p><p>Slutsats</p><p>Slutsatsen av min undersökning är att ungdomar är fysiskt aktiva på sin fritid men aktivitetsgrad, val av aktivitet och varför man är fysisk aktiv på sin fritid skiljer sig åt, både inom och mellan könen.</p>

Syfte och frågeställningar Syftet med studien har varit att ur ett könsperspektiv undersöka den fysiska aktiviteten under fritiden hos ungdomar i skolår 9. Frågeställningarna var: Vilka aktiviteter har de valt och föreligger det några skillnader i val av fysisk aktivitet mellan könen? Varför är de fysiskt aktiva på sin fritid och finns det några skillnader mellan könen? Föreligger några skillnader mellan könen i aktivitetsgrad? Metod Studien utfördes med elever i skolår 9 på två högstadieskolor i Västervik. Resultatet bygger på 113 flickors och 126 pojkars enkätsvar. Undersökningen var av kvantitativ karaktär. Resultaten sammanställdes och bearbetades i Excel samt i statistikprogrammet SPSS. Resultat Resultatet visade att ungdomarna främst utövade aktiviteter som inte var föreningsbundna, till exempel promenader, jogging och styrketräning. Mer än hälften var medlemmar i en idrottsförening. Detta resultat kan te sig motsägelsefullt. En möjlig förklaring till detta kan vara att flera ungdomar är aktiva i mer än en aktivitet, det vill säga att de kombinerar en föreningsbunden aktivitet med en eller flera aktiviteter som de själva kan utöva på sin fritid. Aktivitetsvalen skiljde sig åt mellan könen då pojkarna utövade mer föreningsidrott än flickorna. Studien visade vidare att ungdomarna främst var fysiskt aktiva på sin fritid för att det var kul samt för att förbättra konditionen. Flickorna angav även att de var aktiva för att hålla vikten och pojkarna angav att de var fysiskt aktiva för att bygga muskler. Det fanns en signifikant skillnad mellan könen i aktivitetsgrad då pojkarna var fysiskt aktiva på en högre ansträngningsnivå än vad flickorna var. 43 procent av ungdomarna nådde inte upp till de statliga rekommendationerna för fysisk aktivitet. Cirka hälften av alla ungdomar trodde att de skulle vara mer fysiskt aktiv på sin fritid om det fanns ett större utbud av aktiviteter. Främst efterfrågades dans och friidrott. Slutsats Slutsatsen av min undersökning är att ungdomar är fysiskt aktiva på sin fritid men aktivitetsgrad, val av aktivitet och varför man är fysisk aktiv på sin fritid skiljer sig åt, både inom och mellan könen.

No description available.