Astma är en kronisk inflammatorisk sjukdom som leder till obstruktion av luftvägarna. Cirka 10% av Sveriges befolkning är diagnostiserade med astma och intresset av icke-farmakologisk behandling är stort. En sådan behandling är inspiratorisk muskelträning. Syftet med den här systematiska litteraturstudien är att kritiskt granska kvaliteten av vetenskaplig litteratur samt undersöka det vetenskapliga underlaget för effekten av inspiratorisk muskelträning (IMT) på styrka i andningsmuskulatur, pulmonell funktion och symtombild utifrån funktionell kapacitet, dyspné och livskvalitet hos astmatiker.  Artikelsökningen utfördes i PubMed och Cinahl, urvalsprocessen utgick från förbestämda inklusionskriterier baserade på PRISMA guidelines. Utifrån 23 sökträffar i databas och 7 träffar genom manuell sökning i referenslistor inkluderades 9 artiklar i kvalitetsgranskningen. Studierna kvalitetsgranskades enligt PEDro skalan individuellt av författarna innan gemensam bedömning gjordes. Resultatet jämfördes med granskningen av databasen PEDro.  I kvalitetsgranskningen bedömdes tre artiklar vara av medelhög kvalitet, resterande sex hade en hög kvalitet. Samtliga artiklar som bedömde utfallsmåttet muskelstyrka visade signifikant ökning efter IMT. Signifikant ökning av pulmonell funktion fann två av nio inkluderade artiklar. Funktionell kapacitet, dyspné och livskvalitet utvärderades i fåtal inkluderade studier, majoriteten visade signifikanta förbättringar.  IMT ensamt eller kombinerat med annan behandling kan ha gynnsamma effekter för personer med astma framförallt för inspiratorisk muskelstyrka. Ytterligare forskning krävs för slutsatser kring interventionens effekt på pulmonell funktion och symtombild. Det sammantagna forskningsunderlaget kan anses begränsat men av relativt hög kvalitét. De positiva effekterna antyder visst vetenskapligt stöd för IMT vid astma. För framtida forskning föreslås mer standardiserade metoder, träningsinstrument, dosering för IMT och beskrivning av deltagarnas träningsnivå och astmatyp.