Bakgrund: Personer med ryggmärgsskada har en minskad styrka i andningsmuskulaturen vilket ökar risken för respiratoriska komplikationer. För att öka styrkan rekommenderas inspiratorisk muskelträning (IMT). Syfte: Syftet med studien var att beskriva kliniska och självskattade effekter av IMT på muskelstyrka i inandningsmuskulatur, andningsfunktion och aktivitetsutförande hos personer med kronisk komplett cervikal eller hög thorakal ryggmärgsskada. Metod: Studien genomfördes som en prospektiv kvasiexperimentell fallstudie med kontrollgrupp där deltagarna i kontrollgruppen inkluderades i interventionsgruppen efter kontrollperioden. Tretton personer genomförde IMT i hemmet under åtta veckor. Utvärdering gjordes med de kliniska utfallsmåtten maximalt inspiratoriskt tryck (MIP), spirometri och 6-minuters push-test (6MPT) samt de patientrapporterade utfallsmåtten Canadian Occupational Performance Measure (COPM) och Patient Global Impression of Change (PGIC). Resultat: Resultatet visade en signifikant förbättring av styrka i inandningsmuskulaturen mätt med MIP, andningsfunktion mätt med forcerad vitalkapacitet (FVC) samt självskattat aktivitetsutförande mätt med COPM. Ingen signifikant skillnad visades för andningsfunktion mätt med forcerad exspiratorisk volym på 1 sek (FEV1) eller Peak Exspiratoriskt flöde (PEF) och inte heller för kondition mätt med 6MPT. Ingen signifikant korrelation visades mellan förändring av MIP och förändring av COPM. Förbättring av generell andningsfunktion enligt PGIC visades hos 69 % av deltagarna. Slutsats: IMT förbättrade styrka i inandningsmuskulatur, andningsfunktion mätt med FVC och självskattat aktivitetsutförande kopplat till andningsfunktion. Resultatet i studien gav ökad kunskap om aktivitetsproblem som patientgruppen identifierade kopplat till nedsatt andningsfunktion. Då deltagarantalet i aktuell studie var litet bör resultaten tolkas med försiktighet.

Bakgrund: Inspiratorisk muskelträning (IMT) har historiskt använts inom vården, men har på senare tid uppmärksammats mer inom idrottsvärlden. IMT kan förstärka andningsmuskulaturen som är förknippat med en förhöjd prestationsförmåga.Syftet med litteraturstudien är att sammanställa befintlig forskning och undersöka om IMT har en effekt på prestationsförmågan hos fotbollsspelare. Metod: Litteraturöversikten är utformad med hjälp av PRISMA Guidelines. Artikelsökningar gjordes på PubMed, SPORTDiscus och Sports Medicine & Education Index i februari 2021. Totalt valdes sex artiklar utifrån framtagna inklusionskriterier. Artiklarna kvalitetsgranskades metodologiskt av båda författarna enligt PEDro skalan och Risk of Bias 2. Resultat: Analyserade studier inkluderade 62 deltagare i IMT-grupp, 27 IMT-sham och 51 i kontrollgrupp. Genomsnittliga studiekvalitéten klassificerade som ”måttlig” med en medelpoäng på 6 av 10. Samtliga studier visade på signifikant ökning av inspiratorisk muskelstyrka med en genomsnittlig ökning på 27.2% i maximal inspiratory pressure. Majoriteten av inkluderade studier kunde även visa på signifikant förbättring av i löpdistans efter IMT-intervention. Konklusion: IMT i kombination med traditionell fotbollsträning har en effekt på prestationsförmågan i form av inspiratorisk muskelstyrka och löpdistans. En ökad inspiratorisk muskelstyrka bidrar till att individen kan arbeta på en högre intensitet under en längre tid. IMT är därmed en effektiv, lätthanterlig och billig metod för att förbättra den individuella prestationsförmågan hos fotbollsspelare. Mekanismen bakom IMT antas vara en fördröjning av metaboreflexen. Framtida forskning behöver klargöra förklaringsmodellen och även ta fram optimala riktlinjer för användandet av IMT för att nå interventionens fulla utvecklingspotential.

Astma är en kronisk inflammatorisk sjukdom som leder till obstruktion av luftvägarna. Cirka 10% av Sveriges befolkning är diagnostiserade med astma och intresset av icke-farmakologisk behandling är stort. En sådan behandling är inspiratorisk muskelträning. Syftet med den här systematiska litteraturstudien är att kritiskt granska kvaliteten av vetenskaplig litteratur samt undersöka det vetenskapliga underlaget för effekten av inspiratorisk muskelträning (IMT) på styrka i andningsmuskulatur, pulmonell funktion och symtombild utifrån funktionell kapacitet, dyspné och livskvalitet hos astmatiker.  Artikelsökningen utfördes i PubMed och Cinahl, urvalsprocessen utgick från förbestämda inklusionskriterier baserade på PRISMA guidelines. Utifrån 23 sökträffar i databas och 7 träffar genom manuell sökning i referenslistor inkluderades 9 artiklar i kvalitetsgranskningen. Studierna kvalitetsgranskades enligt PEDro skalan individuellt av författarna innan gemensam bedömning gjordes. Resultatet jämfördes med granskningen av databasen PEDro.  I kvalitetsgranskningen bedömdes tre artiklar vara av medelhög kvalitet, resterande sex hade en hög kvalitet. Samtliga artiklar som bedömde utfallsmåttet muskelstyrka visade signifikant ökning efter IMT. Signifikant ökning av pulmonell funktion fann två av nio inkluderade artiklar. Funktionell kapacitet, dyspné och livskvalitet utvärderades i fåtal inkluderade studier, majoriteten visade signifikanta förbättringar.  IMT ensamt eller kombinerat med annan behandling kan ha gynnsamma effekter för personer med astma framförallt för inspiratorisk muskelstyrka. Ytterligare forskning krävs för slutsatser kring interventionens effekt på pulmonell funktion och symtombild. Det sammantagna forskningsunderlaget kan anses begränsat men av relativt hög kvalitét. De positiva effekterna antyder visst vetenskapligt stöd för IMT vid astma. För framtida forskning föreslås mer standardiserade metoder, träningsinstrument, dosering för IMT och beskrivning av deltagarnas träningsnivå och astmatyp.