I Sverige drabbas varje år omkring 100-150 personer av en traumatiskt orsakad ryggmärgsskada. En ryggmärgsskada innebär ofta ett funktionshinder som gör att stora förändringar måste göras i livssituationen, vilket kan vara en svår anpassning. Stress, ångest och depressiva symtom är relativt vanligt bland personer som skadats. Syftet med studien var att beskriva vuxna patienters erfarenheter av att lära sig leva med en ryggmärgsskada. Studien gjordes som en litteraturstudie där 15 vetenskapliga artiklar valdes ut, granskades och analyserades via färgkodning för att finna likheter. Resultatet gav fem teman: bedömningar av skadan, medpatienter som hjälp och tröst, stöd från omgivningen, kämparglöd och hopp om framtiden och finna mening och gå vidare med livet. Det är av vikt att sjuksköterskor som arbetar med dessa patienter känner till hur andra gjort för att gå vidare, för att på så sätt kunna hjälpa och stödja patienter, vid såväl rehabilitering som vid senare vårdtillfällen. Mer forskning behöver göras på hur god omvårdnad kan ges till personer som drabbats av en ryggmärgsskada.

Bakgrund: Omhändertagandet av en patient med misstänkt ryggmärgsskada är komplext och ställer höga krav på kompentensen hos ambulanspersonalen. Ambulanspersonalens riktlinjer vid misstanke om en instabil ryggmärgsskada är idag att immobilisera den drabbade i ett neutralt ryggläge. Immobiliseringens betydelse har på senare tid ifrågasatts och istället har forskningen givit indikationer på att det i vissa fall i kan göra mer skada än nytta.  Syfte: Syftet med studien är att undersöka omhändertagandet av patienter med misstänkta ryggmärgsskador utifrån ambulanspersonalens perspektiv. Metod: Metoden var en systematisk litteraturstudie. Sökningar efter vetenskapliga artiklar utfördes i de två databaserna CINAHL och Pubmed. Funna artiklar kvalitetsgranskades och analyserades. Åtta artiklar, varav sex kvantitativa och två kvalitativa svarade på studiens syfte och inkluderades efter en evidensvärdering. Resultat: Två huvudteman med tillhörande subteman framkom efter artikelgranskningen. Ambulanspersonalen arbetar efter rutiner som i vissa fall saknar evidens för vilka samband som finns mellan immobilisering vid misstänkta ryggmärgsskador och vilka framtida positiva och/eller negativa effekter detta har för de drabbade patienterna. Resultatet visade på en viss okunskap angående vilka patienter som ska eller inte ska immobiliseras och även en bristande praktisk förmåga att immobilisera hos ambulanspersonalen som innebär risker. Slutsats: Randomiserade studier behövs som utreder sambandet mellan immobilisering vid misstänkta ryggmärgsskador och vilka framtida positiva och/eller negativa effekter detta har för de drabbade patienterna. Saknaden av relevant forskning kring ryggmärgsskador och immobilisering resulterar i att ambulanspersonalen kommer att fortsätta immobilisera patienter oavsett om detta är den bästa åtgärden eller inte.

<p><strong><em>Aim</em></strong></p><p>”Rekryteringsgruppen” (RG) is an organisation that through co-operating with the National Health service aims at optimizing the ability for physically disabled persons to rehabilitate. RG is a non-profit organisation ”using physical and mental exercise for disabled people, mainly neurologically disabled persons.” One of the goals that RG wants to achieve is ”that the target group will be able to live such an active and independent life as possible”. As no previous studies have been done in order to review the adaptation of RG:s work and its effects on the disabled, the purpose of this paper is <em>to examine spinal cord injured individuals perception of independence concerning situation of life, ability to function and physical activity.</em></p><p><strong><em>Method</em></strong></p><p>Data have been collected by using three questionnaires. The first two were handed out by one of the staff to all six participants at one of RG:s camps during the autumn of 2008 for newly injured persons. The third questionnaire was sent by post to all 71 participants who have attended RG:s camps since 2006. They were asked to answer questions about their background, independence, need of personal assistance, how they feel about their situation of life, their attitude to physical exercise and the impact RG has had on their rehabilitation.</p><p><strong><em>Results</em></strong></p><p>Among those who have been at RG:s camps there is a rise of the mean value in 9 out of 10 categories (one remains unchanged). 30 out of 32 of those who answered questionnaire 3 agree fully or partly that physical activity gives them a positive feeling of achieving something. 28 out of these 32 also claim that RG has given them a positive view of what physical activity can entail. The majority of the participants think that training/physical exercise is an important aspect in order to function as well as possible in daily life and 24 out of 27 claim that they feel much more independent and confident.</p><p>Overall the participants have also improved their knowledge within the fields of physical strength, fitness, mobility and independence after having attended RG:s camps.</p><p><strong><em>Conclusion</em></strong></p><p>The survey shows that the camps of Rekryteringsgruppen affect the way the participants experience their independence. After having attended an RG camp the participants have a deeper knowledge of their capability of functioning in their daily lives and what physical exercise can do to them.</p> / <p><strong>Sammanfattning</strong><em></em></p><p><strong><em>Syfte</em></strong></p><p>Rekryteringsgruppen (RG) är en verksamhet som tillsammans med vården arbetar för att optimera rehabiliteringsförutsättningarna för rörelsehindrade. Föreningen är ideell och ”arbetar med fysisk och mental träning för rörelsehindrade, främst neurologiskt handikappade”. Ett av de mål RG strävar efter är ”att målgruppen ska kunna leva ett så aktivt och självständigt liv som möjligt”. Då inga tidigare undersökningar har gjorts för att se över tillämpningen av RG:s verksamhet och dess effekter är syftet med denna uppsats <em>att ta reda på hur ryggmärgsskadade personer ser på sin självständighet, funktionsförmåga och fysisk aktivitet utifrån deras livssituation.</em></p><p><strong><em>Metod</em></strong></p><p>Insamlingen av data har skett med hjälp av tre enkäter. Enkät ett och två delades ut till samtliga sex deltagare på ett utav RG:s läger för nyskadade hösten 2008. Enkät tre sändes, via post, till samtliga 71 deltagare vid RG:s läger sedan år 2006. Enkäten innehöll frågor om respondenternas bakgrund, självständighet, assistansbehov, upplevd livssituation, träningsinställning och RG:s inverkan på deras rehabilitering. 32 enkäter återsändes via post och utgör data för undersökningen.</p><p><strong><em>Resultaten</em></strong></p><p>Lägerdeltagarnas självupplevda säkerhet i förflyttningsmoment visar en ökning av medelvärdet i 9 kategorier av 10 (en oförändrad).</p><p>30 av 32 respondenter från enkät 3 håller med helt eller till viss del att fysisk aktivitet ger dem en positiv känsla av att uppnå något. Därtill hör att 28 av 32 menar att RG har gett dem en positiv bild av vad fysisk aktivitet kan innebära för dem. Majoriteten av deltagarna anser att träning/motion är en viktig aspekt för att uppnå så bra funktion som möjligt och 24 av 27 svarande anser att deras upplevda självständighet har förändrats.</p><p>Överlag har deltagarna även förbättrat sin kunskap inom områdena fysisk styrka, kondition, rörlighet, mobilitet och självständighet efter RG:s lägerverksamhet.</p><p><strong><em>Slutsats</em></strong></p><p>Undersökningen visar att Rekryteringsgruppens lägerverksamhet påverkar deltagarnas upplevda självständighet. Efter RG:s läger ses en förbättrad kunskap gällande funktionsförmåga och upplevelsen av att vara fysiskt aktiva.</p>

Aim ”Rekryteringsgruppen” (RG) is an organisation that through co-operating with the National Health service aims at optimizing the ability for physically disabled persons to rehabilitate. RG is a non-profit organisation ”using physical and mental exercise for disabled people, mainly neurologically disabled persons.” One of the goals that RG wants to achieve is ”that the target group will be able to live such an active and independent life as possible”. As no previous studies have been done in order to review the adaptation of RG:s work and its effects on the disabled, the purpose of this paper is to examine spinal cord injured individuals perception of independence concerning situation of life, ability to function and physical activity. Method Data have been collected by using three questionnaires. The first two were handed out by one of the staff to all six participants at one of RG:s camps during the autumn of 2008 for newly injured persons. The third questionnaire was sent by post to all 71 participants who have attended RG:s camps since 2006. They were asked to answer questions about their background, independence, need of personal assistance, how they feel about their situation of life, their attitude to physical exercise and the impact RG has had on their rehabilitation. Results Among those who have been at RG:s camps there is a rise of the mean value in 9 out of 10 categories (one remains unchanged). 30 out of 32 of those who answered questionnaire 3 agree fully or partly that physical activity gives them a positive feeling of achieving something. 28 out of these 32 also claim that RG has given them a positive view of what physical activity can entail. The majority of the participants think that training/physical exercise is an important aspect in order to function as well as possible in daily life and 24 out of 27 claim that they feel much more independent and confident. Overall the participants have also improved their knowledge within the fields of physical strength, fitness, mobility and independence after having attended RG:s camps. Conclusion The survey shows that the camps of Rekryteringsgruppen affect the way the participants experience their independence. After having attended an RG camp the participants have a deeper knowledge of their capability of functioning in their daily lives and what physical exercise can do to them. / Sammanfattning Syfte Rekryteringsgruppen (RG) är en verksamhet som tillsammans med vården arbetar för att optimera rehabiliteringsförutsättningarna för rörelsehindrade. Föreningen är ideell och ”arbetar med fysisk och mental träning för rörelsehindrade, främst neurologiskt handikappade”. Ett av de mål RG strävar efter är ”att målgruppen ska kunna leva ett så aktivt och självständigt liv som möjligt”. Då inga tidigare undersökningar har gjorts för att se över tillämpningen av RG:s verksamhet och dess effekter är syftet med denna uppsats att ta reda på hur ryggmärgsskadade personer ser på sin självständighet, funktionsförmåga och fysisk aktivitet utifrån deras livssituation. Metod Insamlingen av data har skett med hjälp av tre enkäter. Enkät ett och två delades ut till samtliga sex deltagare på ett utav RG:s läger för nyskadade hösten 2008. Enkät tre sändes, via post, till samtliga 71 deltagare vid RG:s läger sedan år 2006. Enkäten innehöll frågor om respondenternas bakgrund, självständighet, assistansbehov, upplevd livssituation, träningsinställning och RG:s inverkan på deras rehabilitering. 32 enkäter återsändes via post och utgör data för undersökningen. Resultaten Lägerdeltagarnas självupplevda säkerhet i förflyttningsmoment visar en ökning av medelvärdet i 9 kategorier av 10 (en oförändrad). 30 av 32 respondenter från enkät 3 håller med helt eller till viss del att fysisk aktivitet ger dem en positiv känsla av att uppnå något. Därtill hör att 28 av 32 menar att RG har gett dem en positiv bild av vad fysisk aktivitet kan innebära för dem. Majoriteten av deltagarna anser att träning/motion är en viktig aspekt för att uppnå så bra funktion som möjligt och 24 av 27 svarande anser att deras upplevda självständighet har förändrats. Överlag har deltagarna även förbättrat sin kunskap inom områdena fysisk styrka, kondition, rörlighet, mobilitet och självständighet efter RG:s lägerverksamhet. Slutsats Undersökningen visar att Rekryteringsgruppens lägerverksamhet påverkar deltagarnas upplevda självständighet. Efter RG:s läger ses en förbättrad kunskap gällande funktionsförmåga och upplevelsen av att vara fysiskt aktiva.

I Sverige drabbas mellan 100-150 personer varje år av en ryggmärgsskada i samband med ett trauma. För de drabbade innebär det en förlorad kroppsfunktion av varierande grad samt en ny livssituation att förhålla sig till. Syftet är att beskriva hur livsvärlden påverkas hos män i arbetsför ålder 18-65 år som drabbas av en traumatisk ryggmärgsskada. För att beskriva detta gjordes en litteraturstudie på kvalitativa och kvantitativa artiklar som granskades. Resultatet visade på två huvudteman, lidandets dimensioner och lindrat lidande. I lidandets dimensioner beskrevs aktuella problem som uppstod i samband med skadan. Vid lindrat lidande beskrevs olika sätt att hantera och bearbeta den traumatiska händelsen samt vad den nya livssituationen med en ryggmärgsskada innebar för individen. Resultatet visade på vikten av att vården utformas utifrån målet att individen blir så självständig som möjligt. Genom självständighet hos individen blev upplevelsen av beroende och skammen över att vara en börda på andra minskad. Resultatet visade även att patienter kände otrygghet då de upplevde okunskap hos personalen. I diskussionen läggs vikten på sjuksköterskans kunskap om ryggmärgsskador samt att sjuksköterskan kontinuerligt ger information och stöd till individen och de anhöriga. Ett gott stöd från sjuksköterskan visade sig vara en viktig faktor i krishanteringen. Det framkom att de anhöriga behöver stöd i form av samtal och delaktighet. Till sist diskuteras det hur detta kan impliceras i vården.

Att drabbas av en ryggmärgsskada innebär en enorm påfrestning för en persons välmående. Det innebär också stora förändringar och utmaningar i det vardagligalivet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelsen av att leva medförlamning till följd av ryggmärgsskada. För att besvara studiens syfte analyserades ett narrativ i form av en självbiografi. Självbiografin var skriven av en person somdrabbats av helkroppsförlamning till följd av ryggmärgsskada. Analysen resulterade i sex kategorier; känslor av frustration och sorg, begränsningar i vardagen då kroppenblivit ens fiende, att känna skam och förlust av integritet, att vilja bevara den manvar och livet som var tidigare, betydelsen av relationer och att vara beroende av andraoch att fokusera på det goda i livet och finna styrka. Resultatet visade på sorg över förlusten av kroppsliga funktioner. Det framkom att det fanns svårigheter attacceptera den förändrade livssituationen och den förändrade kroppen. Livet efter ryggmärgsskadan kom även att innebära känslor av skam och förlust av integritet.Relationer sågs vara av stor betydelse. Därför är det viktigt att vårdpersonal arbetar personcentrerat och ser till patientens individuella behov och anpassar vården efterdetta. Genom en ökad förståelse hos vårdpersonalen kan de på ett bättre sätt ge stöd till personer som drabbats av ryggmärgsskada.

Bakgrund: Ryggmärgsskada är ett komplext medicinskt tillstånd. Beroende på var skadan inträffar i ryggmärgen kan omfattningen av personens vårdbehov variera stort. I Sverige drabbas årligen cirka 300 personer av ryggmärgsskada (SCI) och 50 procent av dessa har orsakats av ett trauma. I det akuta skedet är det viktigt att som vårdpersonal ha erfarenhet och kunskap för att förebygga akuta komplikationer såsom trycksår, psykisk ohälsa, blodproppar samt infektioner. Att drabbas av en ryggmärgsskada påverkar inte bara personen, utan även anhöriga påverkas i hög grad. Den anhörige är ett viktigt stöd för den skadade personen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva anhörigas upplevelser när en närstående drabbats av en ryggmärgsskada (SCI). Metod: En litteraturstudie genomfördes där 14 vetenskapliga artiklar inkluderades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Resultat: Anhörigas upplevelser när en närstående drabbats av ryggmärgsskada beskrivs i fem slutkategorier: Att känna oro och orättvisa när ens tidigare liv förändras; Att rollen som vårdare känns utmanande och betungande; Att det är svårt men nödvändigt att prioritera sina egna behov; Att stöd är viktigt för att kunna anpassa sig till den förändrade livssituationen; och Att få information och vara delaktig i vården känns betydelsefullt. Slutsats: Utifrån anhörigas upplevelser som framkom i studien finns det behov av att vården fokuserar än mer mot ett familjecentrerat förhållningssätt för att bibehålla och främja den anhöriges hälsa. Detta skulle i sin tur kunna bidra till en mer positiv återhämtning även för den drabbade personen.

Bakgrund: Ryggmärgens huvudsakliga funktion är att skicka och ta emot nervimpulser för rörelse och känsel. När en ryggmärg skadas innebär det förluster eller nedsättningar av kroppsliga funktioner och förmågor. Omfattningen av funktionsnedsättningen är beroende på vilken nivå i ryggmärgen som skadan sker. Vid en traumatisk ryggmärgsskada har omvårdnaden en stor betydelse för den fortsatta hälsan och sjuksköterskor har beskrivit att de har en mångsidig roll i arbetet. Att ha en funktionsnedsättning kan innebära ett behov av hjälp från andra personer, samt upplevelser av utanförskap och en exkludering från samhälleliga arenor. Syfte: Att belysa personers upplevelser av att leva med en traumatisk ryggmärgsskada. Metod: En litteraturöversikt baserad på tolv vetenskapliga artiklar; elva kvalitativa och en med mixad metod från databaserna CINAHL complete och Psycinfo. Vid sökning i databaserna användes ämnesord som Spinal Cord Injuries, Patients attitudes. Artiklarna har analyserats i enlighet med Fribergs metod. Resultat: Två huvudteman identifierades utifrån Roys adaptionsmodell, Adaptiv respons och ineffektiv respons. Varje huvudtema har tillhörande underteman. Under adaptiv respons återfanns, anhörigas roll i vardagslivet, hoppets betydelse, nya insikter och förändrade perspektiv och betydelsen av meningsfulla aktiviteter. Under ineffektiv respons återfanns upplevelser av att vara beroende, upplevelser av en förändrad identitet, viljan att avsluta sitt liv, upplevelser av ett förlorat hopp och livets ständiga kamp. Diskussion: I metoddiskussionen diskuteras metodens styrkor respektive svagheter. Under rubriken resultatdiskussion diskuteras litteraturöversiktens viktigaste resultat som var anhöriga, hopp, psykisk ohälsa och aktiviteter mot litteraturöversiktens bakgrund, ny litteratur samt mot Roys adaptionsmodell. / Background: The Spinal cord's main function is to send and receive nerve impulses for movement and sensation. Damage of the spinal cord means loss or impairment of bodily functions and abilities. The extent of the disability depends on the level of the spinal cord injury. At a traumatic spinal cord injury, care has a great importance for the continued health. Nurses have described that they have a versatile role in that work. Having a disability can mean a need for help from other people and the experiences of alienation and exclusion from social arenas. Aim: To illustrate people's experiences of living with a traumatic spinal cord injury. Method: A literature review based on twelve scientific articles; eleven qualitative and one with mixed method from the databases CINAHL Complete and PsycINFO. When searching in the databases, some of the terms that was used were Spinal Cord Injuries, Patients, Attitudes. The articles were analyzed according to Fribergs method. Results: Two main themes were identified from the Roy Adaptation Model, adaptive response and ineffective response. Each main theme has related sub-themes. Sub themes in adaptive response are, relatives role in everyday life, importance of hope, new insights and altered perspectives and the importance of meaningful activities. In ineffective response there are experiences of being dependent, experiences of an altered identity, the desire to end one’s life, experiences of a lost hope and life's constant struggle. Discussion: In the method discussion, strengths and weaknesses of the method are discussed. Under the heading discussion of results, the most important results of the literature overview that were relatives, hope, mental health and activities are discussed in comparison with the results overview background, new literature and Roy's adaptation model.

Varje år drabbas cirka 120 personer i traumatisk ryggmärgsskada. Forskning visar att traumatisk ryggmärgsskada innebär en förändrad livssituation för personen som drabbats. Skadan innebär olika grad av förlust av kroppsfunktioner vilket leder till förändrade levnadsvanor som personen behöver förhålla sig till. I den förändrade livssituationen kan det vara svårt för personen att finna hopp och mening. Syftet med uppsatsen är att beskriva upplevelser av hopp och mening hos personer med ryggmärgsskada. För att svara på syftet valdes en kvalitativ metod med granskning av artiklar. Artiklarna som ingår i resultatet är intervjustudier och speglar personernas upplevelser av hopp och mening. Resultatet visar två huvudteman: Viljan att förändra sin situation innebär att personen med ryggmärgsskada hoppas på en förändring. Hoppet är en förändring av livssituationen. Temat upplevelser av sammanhang handlar om att personen funnit en mening med sin livssituation och upplever personlig utveckling genom sin erfarenhet och i sociala relationer. I diskussionen tas betydelsen av vården upp och hur sjuksköterskan kan förhålla personen i rehabiliteringen och vara ett stöd för henne i anpassningen till den nya livssituationen. Slutligen diskuteras praktiska implikationer i vården och förslag på vidare forskning inom området. / Program: Sjuksköterskeutbildning

Varje år skadas ca 120 personer i Sverige i akut ryggmärgsskada. Livssituationen blir förändrad i ett ögonblick och beroende på skadenivån i ryggmärgen blir förluster av funktioner olika omfattande för olika ryggmärgsskadade. Människan får en ny livssituation att förhålla sig till, kroppen själen och anden förändras och påverkas. Syftet är att beskriva människors upplevelser av sin förändrade livssituation efter en traumatisk ryggmärgsskada. För att belysa detta gjordes en litteraturstudie där kvalitativa artiklar granskades. Resultatet visar på tre huvudteman, upplevelsen av att känna sig annorlunda, att känna sig värdefull och vikten av att få stöd. Temat upplevelsen av att känna sig annorlunda innehåller egna upplevelser av den ryggmärgsskadade samt hur samhällets attityder påverkar den ryggmärgsskadades situation. Temat att känna sig värdefull belyser hur identiteten förändras och att ett arbete och ett oberoende kan göra att den ryggmärgsskadade känner sig värdefull. Vikten av att få stöd är det temat som innehåller stöd från familjen och förebilder samt behov som är av existentiell karaktär. Oberoende och beroende bland ryggmärgsskadade diskuteras, där empowerment och autonomi kopplas till oberoendet. Familjerelationer har en betydande roll hos de ryggmärgsskadade och förebilder i andra ryggmärgsskadade uppmuntrar till att kämpa vidare i den nya livssituationen. Slutligen diskuteras implikationer i vården. / Program: Sjuksköterskeutbildning