Endometrios är en ännu relativt outforskad sjukdom som drabbar kvinnor i fertil ålder. Denna sjukdom påverkar många delar av kvinnors liv och vardag då de lever med konsekvenserna som sjukdomen kan medföra. Ännu finns ingen konstaterad orsak till varför sjukdomen uppkommer, därav behövs detta område belysas mer. Syftet med denna studie var därför att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med endometrios. Systematiska litteratursökningar genomfördes i databaserna Pubmed och Cinahl. De valda vetenskapliga artiklarna analyserades med en kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats. Analysen av de elva artiklarna resulterade i fyra kategorier; Att känna sig otillräcklig som kvinna, Att sjukdomen är en privat angelägenhet, Att känna sig begränsad och kontrollerad samt Att inte bli tagen på allvar och bemötas med okunskap. I denna studie visar resultatet genomgående att kvinnor hade ett behov av att bli tagna på allvar och bli bemötta på ett respektfullt sätt. Kvinnor beskrev att den ständiga kampen för att hantera sin sjukdom och komplikationer som den medförde påverkade hela deras livssituation och resulterade i en negativ påfrestning på den mentala hälsan. Att sjukvårdspersonal tar dessa kvinnor på allvar och lyssnar på deras oro kan leda till att kvinnor känner sig mer trygg i att våga söka hjälp för sina symtom och på så vis få adekvat behandling för sin sjukdom. En annan viktigt aspekt är att tillvarata kvinnors egna resurser vilket kan leda till utveckling av strategier som gör det lättare att hantera och leva med endometrios.

Hemodialys är den vanligaste behandlingsmetoden vid kronisk njursvikt. Det är en tids- och energikrävande behandling med påverkan på patienters vardag och liv. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka patienters upplevelse av hemodiaysbehandling samt att undersöka hur hemodialys påverkade patienters liv. Resultatet är presenterat utifrån fyra teman: betydelsen av att få stöd, att leva med kroppsliga förändringar, upplevelsen av psykisk påfrestning och upplevelsen social begränsning. Utifrån dessa bildades tolv subteman. Resultatet visade att hemodialys innebar en stor omställning vilket begränsade samt påverkade livet på många sätt. Vi har med denna litteraturstudie kommit fram till att patienterna upplevde att livet framförallt påverkades negativt, och att familj, anhöriga och sjuksköterskor är viktiga för patienters välbefinnande.

Ungdomar med typ 1 diabetes känner sig ofta annorlunda på grund av sin diabetes. När ungdomarna behandlar diabetesen utanför hemmet medförs ofta en uppmärksamhet från omgivningen som kan uppfattas negativ. I de fall uppmärksamheten uppfattas negativ leder det till att personen med diabetes skäms över sin sjukdom och över att vara annorlunda. Skamkänslorna kan i en del fall leda till en ignorans mot sjukdomen som kan leda till förhöjt blodsocker och ketoacidos vilket är livshotande. Syftet med detta designprojekt är att med hjälp av en cirkulär designprocess utforma ett koncept och produktförslag som är anpassat till målgruppens behov och önskemål, och som löser ovan nämnda problematik. Detta planerar jag ska leda till att ungdomar med typ 1 diabetes alltid ska känna sig trygga med att behandla sin sjukdom, även utanför hemmets trygga vrå. Konceptets egenskaper och former är framtagna med hjälp av en fokusgrupp beståendes av ungdomar i åldrarna 14- 22, samt med hjälp av två sjuksköterskor från barndiabetesmottagningen på Gävle Sjukhus. Information och underlag är grundat i svaren på intervjuer, övningar samt i litteratur. Arbetet resulterade i en smidig och diskret blodsockermätare med allt-i-ett funktion, med namnet Miment. Mätsekvensen för blodsockertagning kortas inte bara ner i antal steg utan kan även göras snabbare och mer diskret i jämförels med de hjälpmedel som idag finns att tillgå på marknaden. Jag har skapat detta koncept genom att lyssna till de verkliga behov och problem som ungdomarna i min fokusgrupp har uttryckt. Jag tror bestämt att det är den viktigaste pusselbiten till att skapa ett hjälpmedel som gör att användaren (ungdomar med typ 1 diabetes) inte ska skämmas över sin sjukdom.

Amyotrofisk lateralskleros (ALS) är en obotlig, neurologisk sjukdom som karaktäriseras av en progressiv nedbrytning av det motoriska nervsystemet. Symtomen är tilltagande muskelsvaghet som slutligen orsakar förlamning och andningssvikt. Överlevnadstiden från sjukdomens debut är två till fem år. Det finns i dagsläget ingen botande behandling mot ALS, istället läggs fokus på att lindra symtom. Syftet med studien var att belysa livskvalitét och välbefinnande hos patienter med den obotliga sjukdomen ALS. Metoden som användes var en litteraturstudie baserad på tretton vetenskapliga artiklar som analyserades och sammanställdes. I resultatet framkom fyra teman; Betydelsen av fysisk försämring och förlust av kroppslig funktion, Betydelsen av stöd från familj, vänner och vårdgivare, Betydelsen av att leva i nuet och blunda för framtiden samt Betydelsen av att känna hopp och upprätthålla en positiv syn på livet. Det är angeläget att det genomförs fler kvalitativa studier som undersöker patienters individuella upplevelser av att leva med sjukdomen ALS. / Amyotrophic lateral sclerosis (ALS) is an incurable, neurological disease characterized by a progressive degeneration of the motor nervous system. The symptoms of the disease are progressive muscle weakness that eventually causes paralysis and respiratory failure. The survival time from the onset of the disease is two to five years. There is currently no cure for ALS and treatment consists of symptomatic relief. The aim of the study was to illuminate quality of life and well-being in patients with the incurable disease ALS. The method used was a literature review based on thirteen scientific articles that were analyzed and compiled. The results revealed four themes; the importance of physical deterioration and loss of bodily function, the importance of support from family, friends and caregivers, the importance of living in the present and ignore the future and the importance of feeling hope and maintain a positive outlook on life. It is significant that more qualitative studies are being made, studies that explore patients' individual experiences of living with the disease ALS.

The aim of this study was to investigate how oral health affects the quality of life among patients attending a dental clinic in Livingstone, and patients attending the Dental training school in Lusaka, Zambia. A total of 160 patients was consecutively selected and participated in the study, between the ages 16-68 (32 ± 11.8; mean ± SD). Interviews were done using a questionnaire “The oral impacts on daily performances” (OIDP). Of all the patients, 80% reported that they were affected by their oral health with at least one problem. Difficulty with “eating and enjoying food” was the most frequently performance affected (54%) and “speaking and pronouncing” was the least performance reported (16%). Overall, 20% of the participants reported that they did not have any problems. When reported having a problem, 3 and 4 number of problems were the most frequently occurring. Two open questions were asked, “What is the reason for your visit” and “What do you think is the problem”. The most common answer to the first question was “pain” (38.8%) and to the second question, “don´t know” (23.1%). This study found that 80% felt that their oral health affected their daily activities and QoL. / Syftet med studien var att undersöka hur den orala hälsan påverkar livskvalitéten bland patienter som besökte en tandklinik i Livingstone samt på kliniken vid Dental training school i Lusaka, Zambia. Sammanlagt 160 patienter valdes konsekutivt ut och var i åldrarna 16-68 år (32 ± 11,8; medel ± SD). Studien utfördes genom intervjuer med hjälp av en enkät, ”The Oral Impacts on Daily Performances” (OIDP). Av patienterna svarade 80% att de blev påverkade av deras orala hälsa med minst ett problem. Svårigheter med att ”äta och njuta av mat” var det vanligaste problemet (54%) medan ”att tala och ha bra uttal” var det problem som var minst rapporterat (16%). Överlag, rapporterade 20% att de inte hade några problem alls. När de rapporterade att de hade problem var det vanligaste 3 och 4 antal problem. Två öppna frågor ställdes, ”Varför kom du till kliniken” och ”Vad tror du är problemet”. Det vanligaste svaret på första frågan var ”smärta” (38.9%) och på andra frågan ”vet inte” (23.1%). Denna studie kom fram till att 80% tyckte att deras orala hälsa påverkade deras liv och livskvalité.

Astma är en kronisk inflammatorisk sjukdom som leder till obstruktion av luftvägarna. Cirka 10% av Sveriges befolkning är diagnostiserade med astma och intresset av icke-farmakologisk behandling är stort. En sådan behandling är inspiratorisk muskelträning. Syftet med den här systematiska litteraturstudien är att kritiskt granska kvaliteten av vetenskaplig litteratur samt undersöka det vetenskapliga underlaget för effekten av inspiratorisk muskelträning (IMT) på styrka i andningsmuskulatur, pulmonell funktion och symtombild utifrån funktionell kapacitet, dyspné och livskvalitet hos astmatiker.  Artikelsökningen utfördes i PubMed och Cinahl, urvalsprocessen utgick från förbestämda inklusionskriterier baserade på PRISMA guidelines. Utifrån 23 sökträffar i databas och 7 träffar genom manuell sökning i referenslistor inkluderades 9 artiklar i kvalitetsgranskningen. Studierna kvalitetsgranskades enligt PEDro skalan individuellt av författarna innan gemensam bedömning gjordes. Resultatet jämfördes med granskningen av databasen PEDro.  I kvalitetsgranskningen bedömdes tre artiklar vara av medelhög kvalitet, resterande sex hade en hög kvalitet. Samtliga artiklar som bedömde utfallsmåttet muskelstyrka visade signifikant ökning efter IMT. Signifikant ökning av pulmonell funktion fann två av nio inkluderade artiklar. Funktionell kapacitet, dyspné och livskvalitet utvärderades i fåtal inkluderade studier, majoriteten visade signifikanta förbättringar.  IMT ensamt eller kombinerat med annan behandling kan ha gynnsamma effekter för personer med astma framförallt för inspiratorisk muskelstyrka. Ytterligare forskning krävs för slutsatser kring interventionens effekt på pulmonell funktion och symtombild. Det sammantagna forskningsunderlaget kan anses begränsat men av relativt hög kvalitét. De positiva effekterna antyder visst vetenskapligt stöd för IMT vid astma. För framtida forskning föreslås mer standardiserade metoder, träningsinstrument, dosering för IMT och beskrivning av deltagarnas träningsnivå och astmatyp.