ABSTRAKT Titel: Föräldrars erfarenheter av att leva med ett barn som har typ 1 diabetes Bakgrund: Typ 1 diabetes är en sjukdom som främst barn och unga får, som kräver livslång behandling. För barnens föräldrar innebär detta en omställning i det dagliga livet och i deras föräldraskap. Föräldrarna kan ha behov av stöttning från sjuksköterskan och diabetesteamet. Syfte: Att belysa föräldrars erfarenheter av att leva med ett barn som har typ 1 diabetes. Metod: En litteraturstudie är genomförd. Databassökning genomfördes i CINAHL, SCOPUS och PubMed. Resultaten från åtta kvalitativa studier granskades, analyserades och sammanställdes. Resultat: Resultatet sammanställdes i tre kategorier: Att bli en förälder till ett barn med typ 1 diabetes, att ställas inför utmaningar i vardagen och att få/inte få stöd från omgivningen. Konklusion: Föräldrar till ett barn med typ 1 diabetes kan uppleva att deras roll som förälder förändras efter att barnet fått sin diagnos. Familjecentrerad omvårdnad innefattar föräldradeltagande, vilket genom lyhördhet av sjuksköterskan kan stärka föräldrarnas förmåga att utföra omsorg för sina barn med typ 1 diabetes. / ABSTRACT Title: Parents' experiences of living with a child with type 1 diabetes Background: Type 1 diabetes is a disease that mainly affects children and adolescents, it requires a lifelong treatment. This means a change in daily life and in the parenthood for the parents. The parents may have a need for support from the nurse and the diabetes team. Aim: To illuminate parents' experiences of living with a child with type 1 diabetes. Method: A literature study was conducted. Database search was performed in CINAHL, SCOPUS and PubMed. The results of eight qualitative studies were reviewed, analyzed and compiled. Result: The result was compiled into three categories: Becoming a parent to a child with type 1 diabetes, facing challenges in everyday life and to receive/not receive support from the environment. Conclusion: Parents of a child with type 1 diabetes may experience a change in their role as a parent after the child has received the diagnosis. Family-focused care includes parental involvement which can, if the nurse if being responsive, enchance their ability to perform care of their child with type 1 diabetes.

<p><strong>Syftet</strong> med denna litteraturstudie var att beskriva hur sjuksköterskan kan upptäcka och stötta ungdomar med typ 1 diabetes och ätstörningsbeteenden. <strong>Metod:</strong> Artiklar söktes på databaserna Pubmed och Cinahl. Totalt 15 artiklar hittades, granskades och inkluderades i studien. <strong>Huvudresultatet:</strong> visade att för att upptäcka ätstörningar kunde man ta hjälp av fysiologiska och psykologiska faktorer som karakteriserade ungdomarnas beteenden och attityder. De typiska tecken och signaler som utmärkte dessa faktorer och som man bör vara observant på är bland annat unga tjejer, BMI, HbA1c och dålig självkänsla. Familjestruktur och föräldrars påverkan var andra faktorer som hade effekt på hur ungdomarna såg sig själva och deras hantering av sjukdomen. <strong>Slutsats</strong>: Kroniska sjukdomar som diabetes kräver mycket egenvård och engagemang från både barnet/ungdomen och deras föräldrar, särskilt då de unga diabetikerna har utvecklat ätstörningsbeteenden som komplicerar familjförhållanden ytterligare. Genom att identifiera och behandla eventuella riskfaktorer kan sjuksköterskan stärka de unga patienternas kunskap om sjukdomen men även föräldrarna. Mer forskning behövs för att utveckla bättre sätt och redskap för att upptäcka och stödja ungdomar med detta problem.</p><p> </p><p> </p>

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur sjuksköterskan kan upptäcka och stötta ungdomar med typ 1 diabetes och ätstörningsbeteenden. Metod: Artiklar söktes på databaserna Pubmed och Cinahl. Totalt 15 artiklar hittades, granskades och inkluderades i studien. Huvudresultatet: visade att för att upptäcka ätstörningar kunde man ta hjälp av fysiologiska och psykologiska faktorer som karakteriserade ungdomarnas beteenden och attityder. De typiska tecken och signaler som utmärkte dessa faktorer och som man bör vara observant på är bland annat unga tjejer, BMI, HbA1c och dålig självkänsla. Familjestruktur och föräldrars påverkan var andra faktorer som hade effekt på hur ungdomarna såg sig själva och deras hantering av sjukdomen. Slutsats: Kroniska sjukdomar som diabetes kräver mycket egenvård och engagemang från både barnet/ungdomen och deras föräldrar, särskilt då de unga diabetikerna har utvecklat ätstörningsbeteenden som komplicerar familjförhållanden ytterligare. Genom att identifiera och behandla eventuella riskfaktorer kan sjuksköterskan stärka de unga patienternas kunskap om sjukdomen men även föräldrarna. Mer forskning behövs för att utveckla bättre sätt och redskap för att upptäcka och stödja ungdomar med detta problem.

No description available.

Bakgrund: typ 1-diabetes är en sjukdom som ofta drabbar personer som är under 30 år och ställer stora krav på ens egenvård. Hur ungdomar upplever och hanterar sin sjukdom är avgörande för deras egenvård och hur de klarar av att hantera sin sjukdom. Syfte: Att beskriva ungdomars upplevelser och hantering av typ 1-diabetes.Metod: Systematisk litteraturstudie. Datainsamling skedde från databaserna Cinahl och Medline där nio artiklar valdes ut och granskades enligt en kvalitetsgranskningsmall. Samtliga artiklar var granskade av en etisk kommitté. De nio artiklarna lästes i sin helhet och analyserades med innehållsanalys där tre olika kategorier identifierades. Resultat: De olika kategorierna som identifierades var: "Att känna sig annorlunda", "Att hantera sin sjukdom" och "Att hantera vardagen". Ungdomarna hade större risk att drabbas av depressioner men var också mer mogna än sina jämnåriga kamrater utan typ 1-diabetes. Ungdomarna värderade sin hälsa som god och upplevde det ibland som jobbigt att hantera sin sjukdom. Slutsatser: Ungdomarna upplevde både negativa och positiva upplevelser i sin sjukdom. Stöd från vänner och familj var viktigt. Överlag hade ungdomarna med typ 1-diabetes god livskvalitet men kunde ofta känna sig annorlunda än sina jämnåriga kamrater, i t ex skolan, när insulin skulle tas. Forskning saknas eller är ringa vad gäller hur ungdomarnas välbefinnande och psykiska hälsa är i samband med typ 1-diabetes.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2007. / Härtill 4 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Uppsala universitet, 2008. / Härtill 4 uppsatser.

Diabetes är en autoimmun ärftlig sjukdom som innebär att individens insulinproduktion upphör att fungera. För att kunna leva måste individen ta insulininjektioner i samband med varje måltid. Typ 1 diabetes kan vara en svår sjukdom att hantera, både fysiskt och mentalt. Individen kan uppleva känslor som rädsla, depression och ångest. Genom kunskap kan sjuksköterskan stötta individen till en bättre egenvårdsförmåga. Syftet var att belysa upplevelsen av att leva med typ 1 Diabetes, för individer i åldrarna 15–30 år. Studien grundades på en kvalitativ metod baserad på fyra bloggar. Materialet analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys och tre kategorier med sju underkategorier framkom.   Andras fördomar och oförståelsen i samhället va en stor del av upplevelsen av att leva med typ 1 diabetes. Sjukdomen framkallar känslor som ilska, ensamhet, en känsla av att vilja ge upp och kan upplevas svår att acceptera. Det finns saker som underlättar vardagen med diabetes men sjukdomen upplevs också påverka det dagliga livet.  Att leva med diabetes ger upphov till både mentala och fysiska påfrestningar. För att gynna den bästa möjliga egenvårdsförmågan bör man som sjuksköterska hjälpa individen med strategier i vardagen och stötta individen att göra sjukdomen till en del av livet.

No description available.

Bakgrund: I Sverige utvecklar årligen cirka 700 barn och ungdomar typ 1 diabetes. Vanligtvis sker insjuknandet i 5-14 års ålder, med en topp kring puberteten. Sjukdomen kräver anpassning av rutiner och livsstil vilket gör att både den drabbade och dennes familj påverkas i stor utsträckning Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva barn och ungdomars erfarenheter av att leva med typ 1 diabetes. Metod: En kvalitativ litteraturstudie har genomförts där resultatet av 13 artiklar granskades och analyserades med hjälp av Fribergs modell för litteraturöversikt. Resultat: Resultatet sammanställdes i tre kategorier och sammanlagt tio underkategorier. Kategorierna var: att känna sig annorlunda, att uppleva rädsla och obehag, att hantera och kontrollera sjukdomen. Slutsats: Att insjukna i typ 1 diabetes kan vara mödosamt på många sätt för barn och ungdomar och resultera i en känsla av att vara avvikande från det "normala". Behandlingen är krävande, vardagen måste ständigt planeras och oron över att drabbas av komplikationer är påtaglig. Trots att sjukdomen medför obehag och begränsningar blir den så småningom möjlig att hantera och leva med. Värdet av rätt sorts stöd från omgivningen är betydande. Sjuksköterskan har en viktig funktion att fylla, framförallt som stöd och utbildning i egenvård som är en betydelsefull komponent i behandlingen av sjukdomen.