SAMMANFATTNING  I den globala värld vi lever i idag behöver vi geografiska kunskaper i såväl samhället som på individnivå, för att på bästa sätt kunna bemöta en värld i ständig förändring. För att vuxna och framförallt unga människor av vår tid skall kunna se världen ur ett geografiskt perspektiv behöver vi ha en bra undervisning i geografi i vår svenska skola.   Tidigare forskning visar på vikten av att ha en bra balans mellan ämnet (geografi), läraren och eleven, samt av vilken betydelse lärares uppdateringar inom ämnet har för att ämnesinnehållet skall vara relevant i det samtida samhället. För att undersöka lärarnas val av innehåll och syn på framtiden utfördes en kvalitativ intervju med fyra gymnasielärare. En induktiv ansats användes vid intervjuanalysen för att finna det unika i lärarnas svar. När en analys av resultaten utfördes användes en deduktiv ansats för att se hur resultaten förhåller sig till olika geografididaktiska typologier. Analysen visar att geografiundervisningen gått från att, under tidigare kursplaner, ha varit baserad på faktakunskaper, naturdeterminism och delvis samhällsvetenskap, till ett i dagsläget mer sammanhållet geografiämne med dynamik, pluralism och konfliktperspektiv som grundar sig i aktuella händelser och samhällsdebatter. Resultaten i denna studie visar i stor utsträckning att dagens geografiundervisning handlar om att ge eleverna förutsättningar och kunskaper att bemöta framtidens utmaningar och för att möjliggöra en önskad framtid.   Nyckelord  Ämnesinnehåll, curriculum-making, geografiundervisning i framtiden, förmågor. / Abstract In the global world we live in today we need geographical knowledge of society, as well as from an individual perspective to be able to meet a world in constant change. For adults but especially for young people of today to be able to see the world from a geographical perspective there is a need for relevant education of the subject within the Swedish school system.  Previous studies show how important it is to have a good balance between the subject (geography), the teacher and the students, and the importance of the teacher’s up to date practice within the topic to be able to teach relevant subject matter. To study the teachers´ choices of content and their vision about the future, qualitative interviews were completed with four geography teachers at upper secondary level. An inductive approach was chosen for the analysis of the interviews to find unique qualities within their answers. When the analysis was conducted, and results gathered, a deductive approach was used to correlate the findings and how they may relate to different didactical typology within geography education.  The analysis deduces that geography education has moved away from being based on factual knowledge, nature- determinism and partly social science to a more cohesive geographical subject with dynamic, pluralism and conflict perspective that is based on current affairs and social debates. To conclude, the results in this study show that the geography education today, is fundamentally based around providing an education that will give students a clear framework, to build knowledge that will meet the challenges of the future and enable them to achieve a desired outcome. Keywords Subject content, curriculum-making, future geography education, capabilities