Evidensen för att använda fysisk aktivitet som en del av behandlingen vid cancer blir allt starkare och fysisk aktivitet ska numer, enligt det nationella vårdprogrammet för cancer, erbjudas till cancerpatienter. Syftet med studien var att undersöka hur fysioterapeuter upplever sina möjligheter att erbjuda fysisk aktivitet till cancerpatienter. Fem fysioterapeuter som verkar i cancervården i den Norra sjukvårdsregionen intervjuades. Tre av intervjuerna utfördes på plats, två utfördes via telefonsamtal. Intervjuerna analyserades genom en kvalitativ innehållsanalys, enligt Graneheims och Lundmarks metod.  Tre teman kunde identifieras: “positiv syn på fysisk aktivitet” som innefattar fysioterapeuters och patienters positiva inställning för fysisk aktivitet, “röd tråd för fysisk aktivitet saknas” som visar svagheter i organisationen samt ett glapp mellan nationella vårdplaner och klinik, samt “resursbrister i många led” som representerar frustration över bristande resurser framförallt när det gäller antalet fysioterapeuter och utbildningsmöjligheter. Framöver bör cancer bli en större del av grundutbildningen och mer forskning behövs om hur fysisk aktivitet ska kunna erbjudas till cancerpatienter i en stor skala.

Introduktion: Hästunderstödd terapi är en behandlingsform där man ägnar sig åt ridning och andra aktiviteter med hästen för att främja fysisk och psykisk hälsa. Hästen har en central roll och bidrar till en icke-dömande och trygg plats för patienterna. Vidare har stallet och naturen positiva effekter inom behandlingen. Syfte: Belysa synen på hästunderstödd terapi hos fysioterapeuter som arbetar eller har arbetat med hästunderstödd terapi som behandlingsmetod. Metod: Fyra semistrukturerade intervjuer med legitimerade fysioterapeuter/sjukgymnaster, med erfarenhet av hästunderstödd terapi, genomfördes via telefon. Intervjuerna analyserades sedan med kvalitativ innehållsanalys utifrån en induktiv ansats. Resultat: Analysen resulterade i temat “Hästen ger möjlighet till en unik och omfattande behandling”, som beskriver bredden av behandlingen, hur kroppen och psyket påverkas samt vilken roll hästen, stallet och naturen har inom behandlingen. De fem kategorierna som identifierades var Mångsidig behandling som möter olika behov, Stallet och naturen blir ett annorlunda behandlingsrum, Hästen som stöttande behandlare, Personlighet och kropp tar stora steg framåt samt Ökad dialog och delaktighet genom hästen. Kategorierna inkluderar delar av behandlingsmetoden, vilka patientgrupper man kan komma i kontakt med, vilken roll hästen har samt effekterna av behandlingen. Konklusion: Hästunderstödd terapi lyftes fram som en bred behandlingsform av fysioterapeuterna. De upplevde behandlingen som speciell i förhållande till annan behandling genom dess möjlighet att påverka flera delar samtidigt, både för kroppen och psyket. Fler studier bör genomföras med större undersökningsgrupper; både fler fysioterapeuter, men även patienters erfarenheter bör lyftas fram.