There is no standardized test to control the appropriate physical ability in the Swedish ambulance service. The county in question does not perform annual physical tests. A project has been going to develop science-based physical tests, designed for the ambulance service. The research has resulted in the Aasa-test. Objective: The aims of this study were to examine the ambulance staff perception of the Aasa-test relevance, introduction of annual tests and the importance of their own physical training in relation to ambulance work. Method: A quasi-experimental study with a comparative design has been conducted. Aasa-tests were conducted in 41 randomly selected staff at an ambulance station in central Sweden. They also answered a questionnaire. Result: The majority successfully conducted most of the tests in the Aasa-tests. Women experienced greater effort at carrying dumbbells but had better condition than men. The study participants felt that fitness and physical strength were important and that their physics was satisfactory for the professional duty. The introduction of annual tests would motivate the exercise and reduce stress injuries. Conclusion: The majority felt that annual testing should be introduced in the county. No association was found between performance on Aasa-test and the perception of the relevance test. However test participants thought that Aasa-test corresponds to the physical burden they face in their daily work. / I dagsläget finns inget standardiserat test för att kontrollera lämplig fysisk förmåga inom svensk ambulanssjukvård. Det undersökta länet utför inga årliga fysiska tester. Ett projekt har drivits för att utveckla vetenskapligt baserade fysiska tester, anpassade till ambulansverksamhet. Forskningen har resulterat i Aasa-testen. Syfte: Syftet med studien var att undersöka ambulanspersonalens uppfattning om Aasa-testens relevans, införandet av årliga tester och vikten av egen fysisk träning i relation till ambulansarbete. Metod: En kvasi-experimentell studie med jämförande design har genomförts. Aasa-testen har utförts på 41 slumpvis utvalda personer vid en ambulansstation i Mellansverige. Därefter besvarades ett frågeformulär. Resultat: Majoriteten presterade ett godkänt resultat på samtliga eller fem av de sex testen i Aasa-testen. Kvinnorna upplevde högre grad av ansträngning vid hantelbärning men hade bättre kondition än männen. Studiedeltagarna ansåg att konditionen och fysiska styrkan var viktig för dem och att dess fysik är tillfredställande för yrket. Införandet av årliga tester skulle motivera till träning och minska belastningsskador. Slutsats: Övervägande antal studiedeltagare ansåg att årliga tester bör införas på ambulansen i länet. Inget samband fanns mellan prestation på Aasa-testen och uppfattningen om testets relevans. Däremot tyckte testdeltagarna att Aasa-testen motsvarar den fysiska belastningen de utsätts för i det dagliga arbetet.

Syftet med studien var att vid två mättillfällen, år 2012 och år 2014, undersöka hur tandhygienister och tandläkare i en region i södra Sverige upplevde sitt arbete och arbetsplats ur ett salutogent perspektiv samt om fysiska och psykiska krav påverkade hur nöjda de var med sitt arbete. För att undersöka de hälsofrämjande resurserna användes Work Experience Measurement Scale (WEMS). Totalt erbjöds 486 individer inom Folktandvården att delta i den webbaserade enkätstudien, ett konsekutivt urval där endast tandhygienister och tandläkare som svarade båda åren deltog i analysen (n=72). Resultatet rapporterade generellt höga värden i upplevelsen av arbete och arbetsplats. Statistisk signifikant skillnad i WEMS noterades med fler positiva svar år 2012 (p<0,001). Det skilde mest i medel indexvärde i WEMS kategorin “ledarskap” (p<0,013). En signifikant korrelation mellan positiva svar i WEMS och positiva svar gällande nöjdhet med arbetstillfredsställelse och arbetsmiljö. Över 80 % ansågs sig nöjda med arbetstillfredsställelse och arbetsmiljö i förhållande till fysiska och psykiska krav vid båda mättillfällena. Slutsats är att under en tvåårsperiod försämrades upplevelsen av arbete och arbetsplats bland tandhygienister och tandläkare i en region i Sverige. Majoriteten ansåg sig nöjda med förhållanden mellan arbetstillfredsställelse och arbetsmiljö och fysiska och psykiska krav. / The aim with this study was, at two occasions, year 2012 and 2014, examine how dental hygienist and dentist in a specific region in south of Sweden experience their work and workplace from a salutogenic approach, and if physical and psychological requirements effects their satisfaction with work. To systematically examine the health promoting resources at the workplace the Work Experience Measurement Scale (WEMS) was used. A total of 486 dental staff in public dentistry was invited to participate to the web based survey, a consecutive selection of dental hygienist and dentist who answered both year was selected to the data analysis (n=72). The result generally reported high values ​​in the experience of work and workplace. Statistically significant difference in WEMS was noted with more positive responses in 2012 (p<0,001). The WEMS category with the most difference in mean was “leadership” (p<0.013). A significant correlation between positive WEMS answers and positive answers concerning job satisfaction and working environment. Over 80 % considered themself satisfied in correlation to the physical and psychological requirements at their workplace. In conclusion, during a two year follow up, the experience of work and workplace deteriorated among dental hygienists and dentists in a region in Sweden. The majority felt satisfied with the relationships between job satisfaction and working environment with physical and psychological requirements.