Abstract Purpose – The purpose of the study is to find the benefits that an agile working method entails, as well as the disadvantages that can prevent an agile working method when developing physical products. The study will also affect how and when the agile approach can be applied to the development of physical products. To answer the purpose of the study, three research questions have been formulated. 1. What are the benefits of applying agile working methods within the development of physical products? 2. What are the disadvantages of applying agile working methods within the development of physical products? 3. How and when should the agile approach be applied within the development of physical products? Method – In order to answer the study's research questions, a literature study and an interview study have been conducted. The literature study gave the researchers and the study a theoretical base on the subject studied, then compiled into a theoretical framework. Empirical data was collected through an interview study involving four companies and nine respondents. In order to obtain a result based on the research questions, the theoretical framework was analysed combined with the empirical data which formed the study’s analysis. Findings – The result shows that the agile approach includes several advantages and disadvantages. These factors have been summarized to six overall areas . On the other hand, the study has not been able to determine whether the benefits or disadvantages weigh over when applying the agile approach to the development of physical products. The results of the study point out that each company must adapt the agile approach based on its organization to successfully implement a hybrid model where the agile approach integrates with the traditional way of working. Implications – The study supports existing theories connected to that the agile approach can be applied on businesses that develop physical products. As a guidance, the study has generated a model that illustrates in what extent it is appropriate for companies to work agile or traditional. Limitations – The study has been limited in terms of time and range and as a result, only interviews have been used when collecting data. As the study result indicate that a hybrid model is a possible solution for development of physical products, companies that work traditionally should also have been studied. Keywords – Agile working methods, physical products, product development, project management, project methods. / Sammanfattning Syfte – Syftet med studien är att finna de fördelar som ett agilt arbetssätt medför, samt de nackdelar som kan hindra ett agilt arbetssätt vid utveckling av fysiska produkter. Studien kommer även att beröra hur och när det agila arbetssättet bör tillämpas vid utveckling av fysiska produkter. För att besvara studiens syfte har tre frågeställningar utformats. 1. Vilka fördelar finns det vid applicering av agila arbetssätt vid utveckling av fysiska produkter? 2. Vilka nackdelar finns det vid applicering av agila arbetssätt vid utveckling av fysiska produkter? 3. Hur och när bör det agila arbetssättet tillämpas vid utveckling av fysiska produkter? Metod – För att besvara studiens frågeställningar har en litteraturstudie och en intervjustudie genomförts. Litteraturstudien gav forskarna och studien en teoretisk bas kring det studerade ämnet som sedan sammanställdes till ett teoretiskt ramverk. Empirisk data samlades in genom en intervjustudie där fyra företag och nio respondenter deltog. För att komma fram till ett resultat baserat på forskningsfrågorna analyserades det teoretiska ramverket mot studiens empiri som gav upphov till studiens analys. Resultat – Resultatet visar på att ett agilt arbetssätt innefattar för- och nackdelar. Dessa faktorer har summerats till sex övergripande områden. Däremot har studien inte kunnat avgöra om fördelarna eller nackdelarna väger över för en applicering av det agila arbetssättet vid utveckling av fysiska produkter. Detta då studiens resultat pekar på att varje företag måste anpassa det agila arbetssättet utifrån dess organisation för att lyckas implementera en hybridmodell där det agila arbetssättet integrerar med det traditionella arbetssättet. Implikationer – Studien stödjer befintliga teorier kopplat till att det agila arbetssättet går att applicera på verksamheter som utvecklar fysiska produkter. Som vägledning har studien genererat en modell som illustrerar i vilken utsträckning det är lämpligt för företag att arbeta agilt eller traditionellt. Begränsningar – Studien har begränsats utifrån tid och omfång och som följd av detta har endast intervjuer använts vid insamling av data. Då studiens resultat pekar på att en hybridmodell är en eventuell lösning vid utveckling av fysiska produkter bör företag som arbetar traditionellt ha studerats. Nyckelord – Agila arbetssätt, fysiska produkter, produktutveckling, projektledning, projektmetoder.

Businesses within the physical product domain seek to transform the way they manage new product development, through more flexible approaches. Traditionally, this was done through a fixed approach, characterized by linear and rigid workflow. In this context, however, a complete transition over to a flexible approach, characterized by iterative workflow and adaptability, is not feasible in most cases. To increase flexibility more suitably, hybrid approaches emerged, which combine elements from fixed- and flexible project management approaches. Existing literature lacks in the area of suitability assessment for when and how to combine these two approaches. Therefore, this exploratory study set out to identify factors that affect the suitability of any of the three approaches, fixed, flexible, or hybrid. The thesis took a qualitative approach, collecting data from semi-structured interviews and company documents. Interviewees included project managers and developers. Thematic analysis was used for data analysis. The findings revealed a total of 19 relevant factors within four primary areas, Communication & Engagement, Knowledge & Principles, Contextual Constraints, and Risk & Change Management. Stakeholder- and Team Communication and engagement were shown to be highly influential and recurrent factors. The practical contributions of the thesis aim towards increasing the assessment capabilities amongst managers, trying to determine the suitability of any particular project management approach. By evaluating the factors, conditions regarding the characteristics of a project can be established and more appropriate management approaches can be adopted. / Tillverkande organisationer inom den fysiska produkt-domänen som strävar efter att förbättra sättet de hanterar utvecklingen av nya produkter, kan vända sig till flexibla metodiker. Traditionellt sett gjordes detta genom mer fasta metodiker som kännetecknas av linjära och stela arbetsflöden. I denna kontext är det oftast inte optimalt att helt övergå till ett flexibelt arbetssätt, som kännetecknas av iterativa arbetsflöden. För att öka flexibiliteten på ett mer lämpligt sätt har hybrida metoder utvecklats, vilket kombinerar element från både fasta och flexibla projektledningsmetoder. Den befintliga litteraturen brister när det kommer till lämplighetsbedömning för när och hur organisationer ska kombinera dessa två. Därför syftar denna explorativa studie till att identifiera faktorer som påverkar lämpligheten för någon av de tre arbetssätten: fast, flexibel eller hybrid. Studien använde sig av en kvalitativ forskningsmetodik och samlade in data genom semistrukturerade intervjuer och företagsdokument. Intervjupersonerna inkluderade projektledare och utvecklare inom studierelevanta områden. Analys av samtlig data skedde genom metoden Tematisk analys. Resultaten visade på totalt 19 relevanta faktorer inom fyra huvudsakliga områden: Kommunikation & Engagemang, Kunskap & Principer, Kontextuella Begränsningar samt Risk- & Förändringshantering. Intressent- och Team Kommunikation & Engagemang visade sig vara mycket påverkande och återkommande faktorer. Studiens praktiska bidrag syftar till att öka förmågan hos företagsledare att bedöma lämpligheten hos en specifik projektledningsmetod. Genom att utvärdera faktorerna kan förhållanden gällande ett projekts karaktärsdrag fastställas och mer lämpliga projektledningsmetoder tillämpas.